Meddelande om Från jord till bord-strategin

Fakta-pm om EU-förslag 2019/20:FPM44 : COM(2020) 381

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2019/20:FPM44

Meddelande om Från jord till bord-	2019/20:FPM44
strategin

Näringsdepartementet

Dokumentbeteckning

COM(2020) 381

Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Från jord till bordstrategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem

Sammanfattning

Meddelandet ingår i den europeiska gröna given som anger hur Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen senast 2050. Från jord till bordstrategin är en central del av den gröna given. Syftet med strategin är att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet. En handlingsplan medföljer strategin där kommissionen avser se över relevant lagstiftning och vid behov föreslå ny lagstiftning, och där den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken, internationella standarder, privata certifieringar och märkningar är viktiga verktyg. Strategin överlappar också i viss mån strategin för biologisk mångfald.

Regeringen välkomnar meddelandet och att miljö, klimat och hälsofrågorna prioriteras under den nya kommissionens mandatperiod. EU bör sträva efter ett hållbart livsmedelssystem som håller hög standard och tar hänsyn till miljö, klimat, människors hälsa, djurhälsa, djurvälfärd samt en ansvarsfull användning av antibiotika och som samtidigt bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelskedja.

I förslaget finns flera siffersatta mål. Det är viktigt att principerna för dessa klarläggs och att kommissionen redovisar konsekvensanalyser som en del av det fortsatta arbetet. Regeringen stödjer en inriktning att undvika

överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring, och att minska användningen av antibiotika. Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns ett behov av att förbättra djurskyddet inom EU. Regeringen ser även positivt på en vidareutveckling av verktyg vad gäller konsumentinformation för att främja en hållbar livsmedelskonsumtion, t.ex. djurskyddsmärkning.

Regeringen delar kommissionens bedömning att det är viktigt att befintliga bestämmelser efterlevs för att säkerställa att omställningen till ett mer hållbart samhälle blir rättvis.

Regeringen välkomnar även förslaget om att stärka insatser för att bekämpa fusk och bedrägerier i hela livsmedelskedjan. Regeringen understryker också vikten av att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelskedja.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Enligt kommissionen ska från jord till bord–strategin hantera frågan om hållbara livsmedelssystem på ett övergripande sätt och ta hänsyn till de komplexa sambanden mellan friska människor, sunda samhällen och en frisk planet. Strategin är också en del i att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen anger att EU har som mål att minska livsmedelssystemets miljö- och klimatpåverkan och stärka dess motståndskraft, trygga livsmedelsförsörjningen mot bakgrund av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, leda en global omställning till konkurrenskraftig hållbarhet från jord till bord samt ta tillvara på nya möjligheter. Covid-19- pandemin har belyst betydelsen av ett robust och motståndskraftigt livsmedelssystem. Länder både i och utanför EU, bör enligt kommissionen gynnas av en rättvis omställning.

Enligt kommissionen finns ett akut behov av att minska beroendet av insatsmedel i jordbruket, öka det ekologiska jordbruket, förbättra djurskyddet och vända förlusten av biologisk mångfald. Kommissionen anser att en omställning till ett hållbart livsmedelssystem också innebär nya affärsmöjligheter för aktörer i livsmedelskedjan. En omställning förutsätter även att människor ändrar sina kostvanor. Övervikt och fetma bidrar till hög förekomst av kostrelaterade sjukdomar och därmed också sjukvårdskostnader. EU:s livsmedelssystem bör enligt kommissionen åtföljas

av en politik som bidrar till att höja standarden på global nivå för att undvika att ohållbara metoder externaliseras och exporteras.

Bygga en livsmedelskedja som fungerar för konsumenter, producenter, klimatet och miljön

En omställning bör enligt kommissionen säkerställa att livsmedelskedjan har en neutral eller positiv miljöpåverkan och säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning, nutrition och folkhälsa, samt se till att livsmedel fortsätter vara överkomliga och skapa rättvisare ekonomisk avkastning i leveranskedjan. För att omställningen ska gå snabbare och lättare avser kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en ram för hållbart livsmedelssystem före utgången av 2023.

För att uppnå hållbarhet i livsmedelskedjan bör enligt kommissionen alla aktörer bidra. Jordbrukare, fiskare och vattenbruksproducenter måste därför förändra sina produktionsmetoder.

Ett nytt EU-initiativ för koldioxidinlagring inom ramen för klimatpakten kommer enligt kommissionen att gynna den nya gröna affärsmodellen och avsikten är att utarbeta ett regelverk för certifiering av avlägsnande av koldioxid och att föreslå en rad mål till 2030.

Kommissionen ämnar vidta åtgärder för att minska den totala användningen av och risken med kemiska växtskyddsmedel med 50% och minska användningen av växtskyddsmedel med hög risk med 50%.

Kommissionen föreslår mål om minskade utsläpp från kväve och fosfor genom att sätta krav på minskat läckage av växtnäring med 50 % vilket förväntas leda till en minskad användning av gödselmedel med 20 %. För att förhindra övergödning och öka hållbarheten i djurhållningssektorn avser kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna ta fram en handlingsplan för hantering av näringsämnen. Samtidigt föreslås i biodiversitetsstrategin att 10 procent av jordbruksmarken ska avsättas till icke-produktion för att stärka biologisk mångfald.

Kommissionen avser att vidta åtgärder för att minska den totala EU- användningen av antibiotika till lantbrukets djur och vattenbruk med 50 %.

För att förbättra djurskyddet och därmed djurs hälsa avser kommissionen att se över djurskyddslagstiftningen bland annat rörande djurtransport och slakt. Kommissionen kommer också överväga alternativ för djurskyddsmärkning.

Klimatförändringarna innebär nya hot mot växters sundhet. Kommissionen kommer anta regler för förstärkt importkontroll och ökad övervakning. Nya innovativa tekniker kan spela en roll för att öka hållbarheten och minska bekämpningsmedelsanvändningen. Kommissionen genomför en studie som undersöker potentialen för nya genomiska tekniker för att förbättra livsmedelskedjans hållbarhet. Livsmedelssystemet är beroende av tillgång till utsäde och mångfald. Det behövs en mångfald av kvalitetsutsäde som är anpassat till klimatförändringarna, kommissionen ska vidta åtgärder för att underlätta för registrering av växtsorter, inkluderat för ekologisk odling och säkerställa lättare tillgång till marknaden för traditionella och lokalt anpassade sorter.

Kommissionen föreslår ett mål om att minst 25 % av EU:s jordbruksmark ska odlas ekologiskt till 2030. För att nå det målet nämns flera olika verktyg, bl.a. GJP och en handlingsplan för ekologiskt jordbruk 2021-2026.

För att stödja primärproducenternas omställning planerar kommissionen att förtydliga konkurrensreglerna för kollektiva initiativ som främjar hållbarhet i livsmedelskedjan.

Kommissionen konstaterar att reformförslaget för GJP som nu förhandlas, utgör ett lämpligt verktyg för att realisera delar av strategin. Kommissionen kommer i trepartsförhandlingarna att stödja ett krav på öronmärkning för miljöprogrammet i pelare 1, men utan att minska kravet i de obligatoriska villkoren (konditionaliteten). Kommissionen avser ge varje medlemsland en rekommendation utifrån strategin i förhållande till de nio målen i GJP som medlemslandet ska beakta vid framtagande av den nationella strategiska planen.

För att trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten, stärka folkhälsan och mildra de socioekonomiska konsekvenserna i EU avser kommissionen intensifiera sin samordning av ett gemensamt europeiskt svar på kriser som påverkar livsmedelssystemen. En beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider kommer att tas fram.

Enligt kommissionen bör livsmedelsindustrin och detaljhandeln visa vägen genom att göra hälsosamma och hållbart producerade livsmedel mer tillgängliga och prismässigt överkomliga för en bred krets av konsumenter. För att främja detta avser kommissionen att tillsammans med alla berörda parter utarbeta en EU-uppförandekod för ansvarsfull affärs- och marknadsföringssed.

Livsmedelsförpackningar har enligt kommissionen en nyckelroll för livsmedelssystemens hållbarhet. För att förbättra livsmedelssäkerheten och folkhälsan och stödja innovativa och hållbara förpackningslösningar med miljövänliga och återvinningsbara material som bidrar till att minska matsvinn avser kommissionen att se över lagstiftningen om material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel. Därutöver avser kommissionen att arbeta med ett förslag om återanvändning i restaurangcateringtjänster med syfte att ersätta engångsplast med återanvändningsbara produkter.

Kommissionen anser det mycket viktigt att vända ökningen av övervikt och fetma i EU. Kommissionen anser att hållbara och hälsosamma kostvanor bör innehålla mer växtbaserade produkter och mindre rött kött och bearbetat kött. Kommissionen konstaterar att nästan 70 % av jordbrukets utsläpp av växthusgaser är kopplade till djursektorn.

För att ge konsumenterna möjligheten att välja hälsosamma och hållbart producerade livsmedel avser kommissionen att föreslå en harmoniserad och obligatorisk framsidesmärkning för näringsdeklarationen, överväga att utvidga bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning för vissa produkter samt skapa ett ramverk för märkning av hållbart producerade livsmedel. EU:s skolprogram kommer att ses över utifrån hållbar livsmedelskonsumtion.

Enligt kommissionen bör även skatteincitament driva på en omställning till ett hållbart livsmedelssystem och man har lagt fram ett förslag om mervärdesskattesatser för att öka flexibiliteten för medlemsstater och arbete pågår.

För att EU ska leva upp till målet i Agenda 2030 om att halvera livsmedelsavfallet per capita på detaljhandels- och konsumentnivå till 2030 avser kommissionen att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i EU och att bestämmelserna om datummärkning revideras.

Kommissionen föreslår förstärkta insatser mot fusk och bedrägerier för att säkerställa lika villkor för alla företag i hela livsmedelskedjan. Kommissionen föreslår bland annat ett utökat samarbete med medlemsstaterna, Europol och andra relevanta organ samt att stärka utredningskapaciteten hos Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) inom området livsmedelsbedrägeri.

Att göra omställningen möjlig

Ett uppdrag inom området för markhälsa och livsmedel kommer att syfta till att utveckla lösningar för att återställa markhälsan och markfunktioner. För att påskynda innovation och kunskapsöverföring kommer kommissionen att samarbeta med medlemsländerna för att stärka rollen för det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP-Agri) i de strategiska planerna.

Inom ramen för Horisont Europa föreslår kommissionen att 10 miljarder euro ska anslås till forskning och innovation om livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk, fiske, vattenbruk och miljö samt digital teknik och naturbaserade lösningar för jordbruksbaserade livsmedel.

I syfte att samla in uppgifter om målen i bl.a. strategin tänker kommissionen föreslå lagstiftning för att omvandla jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet. Kommissionen anser att kunskap och rådgivning är viktig för alla aktörer i livsmedelssystemet. Kommissionen anser därför att medlemsländerna ska öka stödet för kunskaps- och innovationssytem inom jordbruket och stärka resurserna för att utveckla och upprätthålla rådgivningstjänster som behövs för att uppnå målen i den gröna given.

Främja den globala omställningen

Även i det globala perspektivet ska hållbarhet främjas, i linje med målen för denna strategi och FN:s mål för hållbar utveckling. EU ska genom den externa politiken fortsätta att utveckla gröna allianser i bilaterala, regionala och multilaterala forum, men också för att stödja och vara en del av EU:s ekologiska omställning.

Kommissionen aviserar bland annat förslag om åtgärder för att undvika eller minimera att produkter som konsumeras inom EU bidragit till avskogning, att importtoleranser för växtskyddsmedel som inte tillåts inom EU kan bli

aktuellt, framtagande av EU-hållbarhetsstandarder som också ska främjas globalt, samt att nolltolerans för olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) ska gälla och att överfiske ska motverkas.

EU:s handelspolitik bör enligt strategin bidra till att stärka samarbetet med tredjeländer och uppnå ambitiösa åtaganden från tredjeländer på viktiga områden såsom djurskydd, användningen av bekämpningsmedel och kampen mot antimikrobiell resistens.

EU ska främja internationella standarder i relevanta internationella organ och uppmuntra till produktion av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter som är säkra och hållbara.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Strategin innebär en ökad ambition på europeisk nivå inom flera politikområden samt mer ambitiösa mål vad gäller främst miljö, klimat och hälsa. För att nå detta kommer det att krävas olika åtgärder och förslag till ny lagstiftning som även kan komma att få effekt på svenska regler. Strategin kommer att påverka genomförandet av GJP.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionens meddelande har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. När strategin i efterföljande steg resulterar i konkreta åtgärder kommer det att krävas åtgärder på europeisk och nationell nivå som kan få budgetära konsekvenser.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Livsmedelsproduktion har en betydande roll att spela i övergången till ett hållbart samhälle. Regeringen välkomnar därför kommissionens initiativ till en strategi för ett hållbart livsmedelssystem inom ramen för den gröna givens målsättning. EU bör sträva efter ett hållbart livsmedelssystem som håller hög standard och tar hänsyn till miljö, inklusive biologisk mångfald, klimat, människors hälsa, djurhälsa och djurvälfärd samt en ansvarsfull användning av antibiotika och samtidigt bidrar till en konkurrenskraftig livsmedelskedja.

En viktig utgångspunkt i arbetet är den svenska livsmedelsstrategin där målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

I förslaget finns det flera siffersatta mål. Det är viktigt att kommissionen redovisar konsekvensanalyser som en del av det fortsatta arbetet. Effekterna för ett enskilt land av siffersatta mål beror av hur dessa utformas. Om målet utgår från en genomsnittlig nivå inom EU, kan det leda till mer likartade konkurrensvillkor om länder med hög förbrukning av antibiotika, kemiska växtskyddsmedel och växtnäring får ett större beting att minska sin förbrukning. Om varje land däremot ska minska sin användning enligt siffersatta mål så blir utmaningarna större för länder som t. ex. Sverige som redan ligger lägst inom EU i antibiotikaförbrukning till produktionsdjuren, och har en låg användning av kemiska växtskyddsmedel och av växtnäring.

Regeringen stödjer en inriktning att undvika överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring, och att minska användningen av antibiotika samt att öka den ekologiska produktionen inom EU. Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns ett behov av att förbättra djurskyddet inom EU. Ett bra djurskydd bidrar också till en god djurhälsa vilket minskar behovet av läkemedel inom djurhållningen, t.ex. vad gäller användningen av antibiotika vilket i sin tur minskar spridningen av läkemedel till miljön. Regeringen välkomnar kommissionens ambitiösa plan att se över unionens djurskyddslagstiftning och anpassa den till de senaste vetenskapliga rönen liksom att utvidga lagstiftningens tillämpningsområde. Kommissionen pekar särskilt ut regelverket rörande djurtransporter och slakt men översynen kommer även att omfatta befintlig djurskyddslagstiftning för olika livsmedelsproducerande djur. Regeringen delar även kommissionens bedömning att det är viktigt att de befintliga bestämmelserna efterlevs för att säkerställa att omställningen till ett mer hållbart samhället blir rättvis.

En överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring leder till försämringar i naturmiljön. Regeringen anser att principerna för siffersatta mål behöver klarläggas och att det ska finnas en flexibilitet mellan medlemsländerna. Principen för fördelning mellan medlemsländer behöver vara lika konkurrensvillkor. Regeringen stödjer en inriktning om att undvika överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Regeringen anser att varje medlemslands utgångspunkt behöver tas i beaktande. Enskilda medlemsstaters utgångspunkt kan vara mycket olika och samma siffersatta målsättning för alla kan medföra relativ liten effekt i de länder som ligger i framkant. Länder med hög förbrukning och låg effektivitet behöver sänka sin användning mest, då det ger störst miljö- och klimatnytta i förhållande till kostnader.

Regeringen saknar en konsekvensanalys av hur livsmedelsproduktionen inom EU påverkas av den föreslagna minskningen av kemiska växtskyddsmedel, växtnäring och antibiotika.

Med utgångspunkt i bl.a. det svenska generationsmålet för miljöpolitiken anser regeringen att det är viktigt att strategin genomförs utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför EU:s gränser.

Regeringen välkomnar den ökade ambitionsnivån för växters sundhet som den nya växtskyddslagstiftningen innebär. Importreglerna måste dock vara motiverade av växtskyddsskäl och inte leda till handelshinder. En långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige förutsätter tillgång till lämpliga växtsorter i hela landet. Nya tekniska metoder och innovationer bör utnyttjas för att säkerställa tillgång till lokala och regionala sorter samt för att bidra till största möjliga utnyttjande av produktionsresurser och till jordbrukets anpassning till ett förändrat klimat.

Regeringen stödjer en ökad miljö- och klimatambition i GJP och välkomnar kommissionens stöd för en öronmärkning av medel för miljöprogram i pelare 1, eftersom det ger ökad andel av medel på EU-nivå för riktade åtgärder. Regeringen anser att det är viktigt att de obligatoriska villkoren (konditionalitet) utformas så att de blir effektiva och ger hög miljönytta i förhållande till kostnader. Regeringen anser att det är viktigt att subsidiariteten är en huvudprincip, även vad gäller de rekommendationer som kommissionen, i linje med från jord till bord-strategin, ska ge till medlemsstaterna som en del av arbetet med de strategiska planerna.

Regeringen anser att obligatoriska krav på avsättning av jordbruksmark behöver kunna anpassas till lokala och regionala förhållanden. I områden med ett varierat landskap med såväl jordbruk som skogsbruk, är behovet mindre än det är i slättområden med liten variation. I skogsdominerade områden bidrar förekomsten och brukandet av jordbruksmarken till ökad biodiversitet. Här kan ett krav på avsättning av jordbruksmark vara kontraproduktivt om det inte går att kombinera med aktivt brukande. Principerna för vad som ska räknas in i ett mål om avsättning av mark behöver klarläggas.

Regeringen anser att fokus i strategin bör ligga på utveckling av sektorn och är positiv till kommissionens förslag om att utveckla en certifiering för att stödja affärsmodeller för kolinlagring i jordbruksmark. Regeringen anser att bevarande och restaurering av sänkor kan vara en effektiv klimatåtgärd. Samtidigt får detta inte hindra varken ett aktivt och hållbart brukande av skogen eller en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket.

Regeringen anser att det är viktigt att marknadsorienteringen av GJP bibehålls. Regeringen är därför skeptisk till kommissionens förslag om att öka omfattningen av krisåtgärder för livsmedelssystemen, då det kan riskera att ingripa i marknadens funktion och prissättning. Marknadsorienteringen av GJP har visat sig ändamålsenlig för att trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten.

Många av de föreslagna lagstiftningspaketen berör indirekt aktörer i livsmedelskedjan. Det är därför viktigt att lyfta fram konkurrenskraftsaspekterna, särskilt för små och medelstora företag, på kort och lång sikt, samt möjligheten att utveckla nya innovativa och klimatsmarta livsmedelsprodukter (t.ex. från vattenbruk).

Regeringen ser positivt på ambitionen att se över lagstiftningen på området material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att förbättra folkhälsan, öka innovationsgraden och hållbarheten samt bidra till ett minskat matsvinn.

Regeringen instämmer i att tillgången till tydlig information gör det lättare för konsumenter att välja hälsosamma och hållbara livsmedel, vilket är helt i linje med Livsmedelsstrategin. Regeringen ser positivt på kommissionens ambition att utveckla nya och vidareutveckla befintliga verktyg vad gäller konsumentinformation för att främja en hållbar livsmedelskonsumtion. Det gäller bland annat konsumenternas möjligheter att göra medvetna val baserade på produktionsmetoder, t.ex. avseende djurhållning. Regeringen ser därför positivt på att kommissionen avser att överväga alternativ för djurskyddsmärkning för att bättre kunna överföra värdet genom livsmedelskedjan. Regeringen ser positivt på framsidesmärkning för näringsdeklarationen och vill särskilt framhålla den nordiska märkningen Nyckelhålet. Viktigt är också att hitta märkningar som tar hänsyn till skillnader i matvanor.

Regeringen är positiv till kommissionens intentioner att se över programmet för säljfrämjande samt geografiska ursprungsbeteckningar i syfte att främja en ökad hållbar produktion.

I arbetet med att motverka livsmedelsförluster och livsmedelsavfall är det viktigt att sätta upp mål och följa upp dem genom återkommande mätningar. Regeringen välkomnar således att kommissionen kommer att föreslå rättsligt bindande mål för att minska livsmedelsavfallet i hela EU.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag om förstärkta insatser för att bekämpa fusk och bedrägerier i hela livsmedelskedjan.

Regeringen anser att satsningar på kunskap och innovation är avgörande för att sektorn ska uppnå en hållbar produktion med bibehållen hög produktivitet. Regeringen välkomnar en ökad fokusering på forskning och kunskapsspridning inom området.

Regeringen anser att för att nå målen för en hållbar livsmedelsförsörjning, behöver produktiviteten fortsatt utvecklas. Regeringen stödjer därför inriktningen på satsningar inom GJP för att säkerställa detta.

Främja den globala omställningen

Regeringen anser att det är positivt när EU:s handelspolitik används för att främja säkra och hållbara livsmedel. Regeringen anser att åtgärder som påverkar EU:s handelsrelationer med tredjeland bör vara proportionerliga, icke-diskriminerande och minimalt handelsstörande, och baseras på internationella överenskommelser och standarder.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Meddelandet har på ett övergripande plan välkomnats av medlemsstaterna, men medlemsstaternas positioner är ännu inte kända i detalj.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter om meddelandet är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet avses inte remitteras.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Ej tillämpligt. Kommissionens meddelande avser en strategi som inte utgör ett konkret lagförslag utan endast informerar om kommande förslag och åtgärder.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Ej tillämpligt. Kommissionens meddelande avser en strategi som endast informerar om kommande förslag och åtgärder.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet förväntas diskuteras i rådskonstellationer under hösten 2020.

4.2Fackuttryck/termer

Sunda växter – Endast friska växter, d.v.s. växter som inte är angripna av insekter, svampsjukdomar, virus och andra organismer som orsakar skador på växter, får förflyttas inom EU. EU:s växtskyddsförordning 2016/2031/EU innehåller bl.a. bestämmelser om krav på sundhetscertifikat vid import från tredje land och krav på att medlemsstaterna ska genomföra inventeringar och övervakningar för att förebygga spridning av växtskadegörare.