Handlingsplan för en innovativ och konkurrenskraftig säkerhetsindustri

Fakta-pm om EU-förslag 2011/12:FPM179 : KOM(2012) 417 slutlig

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2011/12:FPM179

Handlingsplan för en innovativ och konkurrenskraftig säkerhetsindustri

Näringsdepartementet

2012-08-29

Dokumentbeteckning

KOM(2012) 417 slutlig

En politik för säkerhetsindustrin - Handlingsplan för en innovativ och konkurrenskraftig säkerhetsindustri

Sammanfattning

Kommissionen beskriver i meddelandet hur den avser agera för att skapa bättre förutsättningar för en mer konkurrenskraftig säkerhetsindustri. Regeringen välkomnar informationen från kommissionen.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum aviserade kommissionen ett särskilt initiativ för säkerhetsindustrin. Förslaget som presenterades den 26 juli bygger vidare på åtgärder som infördes i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknikutveckling.

1.2Förslagets innehåll

Säkerhetsindustrin är en sektor med potential för tillväxt och nya arbetstillfällen, men det finns ett antal faktorer som försvårar en god utveckling. Det saknas en tydlig definition av sektorn, men kommissionen inkluderar produkter och tjänster för luftfartsskydd, sjöfartsskydd, gränsskydd, skydd av kritisk infrastruktur, underrättelseverksamhet för bekämpande av terrorism, krishantering/civilskydd, fysiskt säkerhetsskydd och skyddskläder. Vidare är marknaden fragmenterad nationellt eller regionalt, är huvudsakligen institutionell och har en samhällsdimension som inkluderar medborgarnas behov av såväl säkerhet som integritet. Handlingsplanen syftar till att förbättra förutsättningarna för att sektorn ska nå sin tillväxtpotential.

För att motverka marknadsfragmentering föreslår kommissionen åtgärder inom:

• Standardisering: Uppmana de europeiska standardiseringsorganen att dra upp färdplaner för standardisering av nästa generations verktyg och teknik. Dessutom bör hybridstandarder som kan användas för likartade områden inom försvarsteknik respektive civil säkerhet utvecklas.

• Certifieringssystem på EU-nivå: Inledningsvis gällande utrustning för säkerhetskontroller på flygplatser samt larmsystem.

För att minska klyftan mellan forskning och marknad avser kommissionen:

• Samordna finansieringsprogram för att kunna testa och validera resultat från EU:s säkerhetsforskningsprojekt.

• Använda förkommersiell upphandling som en betydande del av satsningarna på säkerhetsforskning inom Horisont 2020

• Förbättra tillträdet till internationella marknader och att undersöka konsekvenserna av att begränsa skadeståndsansvaret för att ge europeiska företag likartade förutsättningar som utländska.

Kommissionen avser integrera samhällsdimensionen bättre genom att:

• Engagera samhället i forskningsprocessen och att göra kontroll av samhällseffekterna i projekt där det är lämpligt, inte minst när det gäller förkommersiell upphandling.

• Uppdra till de europeiska standardiseringsorganen att utveckla en standard för att inkludera förvaltningen av frågor om integritetsskydd i befintliga kvalitetssäkringssystem.

Kommissionen kommer inrätta en särskild expertgrupp för att följa upp att åtgärderna i handlingsplanen genomförs, men anger även att framgången till stor del beror på medlemsstaternas samarbete med EU-institutionerna, standardiseringsorgan samt offentliga och privata aktörer.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget påverkar ej svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har ej budgetära konsekvenser, annat än att det på vissa punkter förtydligar hur kommissionen avser prioritera inom det kommande Horisont 2020-ramprogrammet.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår åtgärder som ger förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och innovation. Företag inom säkerhetsindustrin har ofta ett omfattande forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete och bör, liksom andra sektorer i näringslivet, ges goda förutsättningar genom att företagsklimatet utvecklas positivt. Att meddelandet välkomnas föregriper inte behandlingen av kommande fleråriga finansiella perspektiv.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ej kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har ej remitterats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Meddelandet ligger ej till grund för beslut i rådet utan beskriver kommissionens arbetsformer på området.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen adresserar inte subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen specifikt i meddelandet.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Den fortsatta behandlingen av meddelandet inom EU är ej känd.

4.2Fackuttryck/termer