Fredagen den 27 juni 2014

EU-nämndens uppteckningar 2013/14:44

1 §  Europeiska rådet

Statsminister Fredrik Reinfeldt

Återrapportering från möte i Europeiska rådet den 26–27 juni 2014

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Härmed förklarar jag EU-nämndens sammanträde öppnat, och jag lämnar ordet till statsministern.

Anf.  2  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Ledamöter av riksdagens EU-nämnd! Europeiska rådets möte inleddes i går, i staden Ypres, för att uppmärksamma första världskrigets utbrott. Under torsdagskvällen diskuterade vi unionens strategiska prioriteringar för de kommande fem åren, och i morse undertecknade vi frihandels- och associeringsavtalen med Georgien och Moldavien samt de delar av motsvarande avtal vi ännu inte hade undertecknat med Ukraina. Vi diskuterade sedan läget i Ukraina med president Porosjenko.

Vi har i dag också diskuterat strategiska riktlinjer på området för rättsliga och inrikes frågor, avslutat den fjärde europeiska terminen, stämt av läget avseende klimat- och energipolitik, godkänt rådets beslut att bevilja Albanien status som kandidatland samt välkomnat Litauen som euroområdets nittonde medlem. Slutligen har vi nominerat Jean-Claude Juncker till Europaparlamentet som kandidat till posten som ny EU-kommissionsordförande.

Herr ordförande! Diskussionen om unionens strategiska dagordning visade inte oväntat på en samsyn avseende vikten av att fokusera EU-samarbetet på jobb och tillväxt. Det är positivt att våra diskussioner i Harpsund har gett avtryck i agendan, framför allt när det gäller åtgärder för att förbättra unionens konkurrenskraft. Det gäller till exempel fullföljandet av den inre marknaden, frihandel, hållbar klimat- och energipolitik, vikten av strukturreformer, ansvarsfull ekonomisk politik och bättre regelramverk.

Det fanns också önskemål från vissa länder om att luckra upp reglerna för skuldnivåer och budgetunderskott i stabilitets- och tillväxtpakten. Flera av oss betonade samtidigt den flexibilitet som redan finns. Vi har sett vad uppluckrade regler har lett till i form av ekonomisk nedgång, ökade skuldnivåer och arbetslöshet i många länder. Vi enades till slut om att betona vikten av att respektera reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten samt att den flexibilitet som kan användas är den som redan är inbyggd i paktens nuvarande regler.

Herr ordförande! Undertecknandet av associerings- och frihandelsavtalen med Georgien och Moldavien samt de återstående delarna av avtalet med Ukraina är en historisk händelse i dessa länders närmande till EU. Som den ukrainske presidenten också påpekade har många liv offrats för avtalet mellan EU och Ukraina. Det var ju den tidigare presidenten Janukovytj vägran att skriva under detta avtal i Vilnius i november som utlöste demonstrationerna på Majdan.

Vi ägnade en stor del av förmiddagen i dag åt att diskutera läget i Ukraina i närvaro av president Porosjenko. Han informerade om sina ansträngningar att genomföra en vapenvila och reella fredsförhandlingar. Sedan Porosjenko ensidigt utlyste vapenvila för sju dagar sedan har denna dock överträtts inte mindre än 72 gånger. 23 ukrainska soldater har dödats, och 37 har skadats svårt.

Mot bakgrund av detta vädjade Porosjenko om EU [ohörbart] öka det politiska trycket på Ryssland, att utöva sitt inflytande över separatisterna samt stoppa inflödet av vapen och militärer över gränsen för att snabbt uppnå en deeskalering. I gengäld åtog sig Porosjenko att förlänga den ensidiga vapenvilan med 72 timmar, det vill säga till måndag kväll kl. 22. Europeiska rådet enades om att följande steg förväntas tas senast till på måndag:

För det första ska överenskommelse nås om att upprätta en OSSE-verifikationsmekanism för övervakning av vapenvilan och kontroll av gränserna. För det andra ska kontrollen över tre gränsposteringar som befinner sig under separatisternas kontroll återföras till de ukrainska myndigheterna. För det tredje ska en frigivning ske av den gisslan som har tagits, inklusive samtliga OSSE-observatörer. För det fjärde ska en inledning av substantiella förhandlingar kring implementeringen av president Porosjenkos fredsplan ske.

Rådet fick i uppdrag att utvärdera situationen och vid behov anta nödvändiga beslut. Europeiska rådet är redo att återsamlas för att besluta om ytterligare restriktiva åtgärder om det skulle behövas.

Vi är mycket nöjda med att det i dag gick att enas om att sätta ytterligare politisk press för att minska oroligheterna och skapa lugn i östra Ukraina. Det är något vi från svensk sida har förordat under en längre tid, och det stärker EU:s och USA:s gemensamma agerande i relation till denna konflikt.

Herr ordförande! Vi hade en kort diskussion om slutsatserna om rättsliga och inrikes frågor, vilket ses som en efterföljare till det femåriga Stockholmsprogram som antogs under svenskt ordförandeskap. Det är viktigt att det gemensamma asylsystemet nu är implementerat, så att asylsökande kan få sina ansökningar behandlade på ett rättssäkert och likvärdigt sätt i samtliga medlemsländer. Många medlemsländer efterlyser vad de kallar mer solidaritet avseende asylfrågor. Jag har betonat att Sverige är en av de största mottagare av asylsökande i Europa.

Herr ordförande! Herman Van Rompuy rapporterade från de konsultationer med medlemsländerna om klimat- och energimålet för 2030 som har ägt rum sedan toppmötet i mars. Toppmötet välkomnade också kommissionens strategi för energitrygghet och uttalade stöd för ett antal brådskande åtgärder.

Europeiska rådet återkommer till dessa diskussioner i oktober, då det viktiga klimat- och energimålet för 2030 förväntas beslutas. Då kommer vi också att analysera vilka åtgärder som ska vidtas på medellång och lång sikt för att öka Europas energitrygghet. Jag förutser att diskussionen om både energitrygghet och klimatmålet vid oktobermötet kommer att bli mycket tung och komplicerad, men som ett paket går dessa frågor förhoppningsvis att lösa.

Vid toppmötet godkände vi också rådets beslut att bevilja Albanien status som kandidatland samt välkomnade Litauens eurointräde.

Slutligen har vi, som jag nämnde i min inledning, beslutat att föreslå Europaparlamentet Jean-Claude Juncker som kandidat till posten som ny ordförande i EU-kommissionen.

Herr ordförande! Därmed är jag redo för EU-nämndens kommentarer.

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Jag vill tacka för redogörelsen. Jag har egentligen inte så mycket att tillägga till det vi sade inför toppmötet, alltså att vi tycker att det är alldeles för lite fokus på sysselsättning. Vi hade önskat att den viktiga frågan om arbetsvillkor hade tagits upp och även att man hade föreslagit tuffare riktlinjer för miljö och klimat. Vad gäller den nya ordföranden i kommissionen har det väl framgått vad vi tycker om det.

Jag har bara en direkt fråga: Hur går processen till för att nu utse de andra två, alltså den utrikespolitiska talespersonen för EU samt rådets ordförande?

Anf.  4  GUSTAV BLIX (M):

Herr ordförande! Tack för återrapporten, statsministern! Min fråga handlar om Ukraina.

Jag vill inleda med att konstatera att det är ett viktigt och historiskt steg unionen och inte minst det ukrainska folket tar i den här processen. Det är också glädjande att Georgien och Moldavien närmar sig den europeiska integrationen. Det är ett stort och viktigt framsteg, men det är klart att de utmaningar statsministern tar upp när det gäller de konflikter som pågår samtidigt är oroande och allvarliga. Jag gläder mig åt att vi har enats om en tydlig linje, tydliga krav och en väg framåt för att få en deeskalering av konflikten.

Jag hade lite svårt att höra statsministern, så min fråga gäller hur helheten ser ut och hur diskussionen i Europeiska rådet har gått när det gäller Ukraina och de sanktioner som eventuellt kan följa om man nu inte ser tydliga framsteg. Dessutom undrar jag om statsministern kan säga någonting ytterligare om vad det är för sanktioner man har talat om. Om Europeiska rådet är berett att återsamlas, ifall det visar sig att man inte får den reaktion från framför allt Ryssland och separatisterna man hoppas, vilka konsekvenser talas det då om?

Anf.  5  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Jag börjar med Marie Granlunds fråga. Vi har i slutsatstexterna skrivit in att Herman Van Rompuy får i uppdrag att konsultera kring andra toppositioner. Det gäller framför allt den höga representanten, skulle jag säga, men det finns även andra positioner.

En annan del av processen är att Jean-Claude Juncker naturligtvis under kommande veckor har att föra diskussioner med olika regeringar över Europa för att börja sitt pusselläggande med sin kommande kommission. Det innebär en lång rad namn och överväganden om portföljer. Svaret på frågan är alltså att den bollen ligger hos Herman Van Rompuy.

När det gäller det andra ska man tolka det som att de villkor som har satts upp gäller för kommande 72 timmar, alltså till måndag kväll kl. 22. Man kan av slutsatstexten förstå att utrikesministrarna ska stå i beredskap att följa upp huruvida de villkor som har satts upp har respekterats. De har i sina händer att fatta beslut inom ramen för det steg två där vi befinner oss, alltså den typ av sanktioner som handlar om listning av enskilda personer när det gäller rörlighet. Det kan också handla om listning av företag, vilket har diskuterats. Det blir då en reaktion på om ett svar såsom har efterfrågats enligt slutsatserna uteblir.

Sedan står det att Europeiska rådet är redo att träffas. Det är bara Europeiska rådet som kan fatta beslut om att röra sig mot bredare handelssanktioner, alltså det som har kallats steg tre. Det har jag ingen anledning att ta ut i förskott, men det är så man ska förstå texten. Det ska också sägas att vi kommer att återsamlas och kallas till ett nytt europeiskt råd i mitten av juli, och därför ligger det inte alltför långt borta att träffas igen.

Anf.  6  Andre vice talman ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack för återrapporten, statsministern! Jag har två frågor.

Den första frågan gäller hur britterna uppfattar att Juncker blev vald. Krävde de topposter, eller finns det någon process framåt i den fortsatta diskussionen om topposter och så vidare? Eller går britterna bara hem och är sura? Jag undrar vilken påverkan det kan ha framöver.

Den andra frågan gäller de två frågor som Miljöpartiet lyfte upp inför EU-toppmötet. Det handlar dels om lagliga regler in till EU, dels om klimat- och energimålen. Där varnade statsministern för att det kan bli mycket sämre i slutsatstexterna om man lyfter fram den debatten. Min fråga är om det blev någon diskussion på någon av punkterna och om statsministern gjorde några inlägg om dessa.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Jag har två korta frågor för egen del, som jag tänkte ställa. Först gäller det den så kallade energiunionen, som också diskuterades på mötet. Om jag inte hörde fel nämnde statsministern att det fanns en del brådskande åtgärder man enades om att vidta. Då blir jag naturligtvis nyfiken på vad det är för karaktär på den typen av brådskande åtgärder.

I likhet med Ulf Holm funderar också jag på Storbritanniens relation till Europeiska unionen och hur den har påverkats av de fattade besluten.

Den tredje frågan – det blev faktiskt tre; jag ber om ursäkt för det – rör diskussionen om flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten. Jag uppfattade statsministern som att den diskussionen enligt de berörda och inblandade parterna inte riktigt hade nått vägs ände, alltså att man inte hade kommit fram till några klara slutsatser. Jag vore tacksam om jag fick det bekräftat.

Anf.  8  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Först vänder jag mig till både ordföranden och Ulf Holm om britterna.

Vi har alltså röstat i dag. 26 länder har röstat för att nominera Jean-Claude Juncker till ny kommissionspresident. Det är Europaparlamentet som fattar beslutet. Två länder, Storbritannien och Ungern, röstade emot. Det är mycket ovanligt, vill jag understryka.

Som ett sätt att möta det faktum att detta är något som Storbritannien markerat tydligt emot finns det en del skrivningar i slutsatstexterna som bland annat direkt pekar ut att Storbritannien är i en situation som man måste ta hänsyn till. Där står att man bland annat måste respektera att en av de portalparagrafer som samarbetet har byggts upp utifrån, nämligen an ever closer union, kanske inte är en träffande och lämplig beskrivning på alla medlemsländer, att man måste respektera att det finns olika tempon och att det till och med kan finnas medlemsländer som inte alls avser att fullfölja någon ytterligare fördjupning. Det är en av de första gångerna jag faktiskt ser den typen av skrivningar, men det finns med i slutsatstexten.

Det finns också med en reflexionsparagraf som säger att när väl hela kommissionen är på plats ska vi återkomma till att utvärdera processen med spetskandidater i ljuset av hur den ska förhålla sig till det nya Lissabonfördraget. Det är något som har varit viktigt inte minst för mig och som jag nämnde vid vårt nämndsammanträde. Det får nog också ses som en del av något som är viktigt inte bara för Sverige utan också för Storbritannien.

Alla kommer att kunna följa att David Cameron mycket tydligt har uttalat sig mot Jean-Claude Juncker i brittiska medier. Vi har några dagar framför oss där detta kommer att spelas upp stort i brittiska medier. Jag har själv talat med brittiska medier och försökt tona ned det, att vi inte bara kan koppla det till ett namn utan att det handlar om andra namn, om processer som nu tar vid, om hur vi har skrivit femårsprogrammet, där viktiga brittiska värden, som också är närliggande svenska värden, finns inskrivna i synen på frihandel, tillväxt, jobbskapande åtgärder.

Vi ska nog inte göra oss några illusioner av vad som kan bli beskrivningen i Storbritannien i det korta perspektivet.

Sedan gällde det frågan om migration. Vi gjorde ingen stor överarbetning, men det gjordes små textförändringar. Jag hade, som vanligt höll jag på att säga, uppgiften att försvara att det finns texter som utgår från migrationens positiva värden, bland annat genom att förorda att ordet attraktivitet i synen på människor som kommer från andra delar av världen finns kvar, delvis omformulerat. Det finns kvar en sådan referens, men andra tyckte att man skulle ta bort den och mer betona problem och rena olagligheter som följer i migrationens spår. Jag var aktiv i den debatten, och jag intog den position som är väldigt svensk och som åtminstone många av partierna i Sveriges riksdag står bakom.

När det gällde frågan om flexibiliteten upplevdes här ett fenomen som inte alls är ovanligt i Europeiska rådet, nämligen att många gör uttalanden inför medierna som framställer det som att stora konflikter föreligger som man sedan inte alltid riktigt följer upp med att konstatera vad som rent textmässigt har skrivits. Det gäller bland annat synen på stabilitets- och tillväxtpakten. Det var därför jag var noggrann med att hävda att ingenting har förändrats i utformningen av stabilitets- och tillväxtpakten. Den är för övrigt fördragsbunden. Där finns tillgodosett sedan nära tio år tillbaka den typ av kvalitet som en del länder har efterfrågat både när det gäller duration och vilka krav man ställer på att återföra till balans och hur man ska värdera olika former av reformer som ett enskilt land genomför. Det är det som texten konstaterar.

Även här vill jag säga till nämnden att om ni följer all europeisk press kommer ni att se lite olika beskrivningar av hur diskussionen gick till och vad som föll ut. Då vill jag hänvisa till slutsatstexterna. De återspeglar nog mer korrekt det jag just har sagt.

Anf.  9  JOHAN HEDIN (C):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för informationen! Jag tänkte uppehålla mig vid två frågor. Den ena gäller Stockholmsprogrammet och det gemensamma asylsystemet, som vi har diskuterat tidigare i dag.

Jag vill passa på och uttrycka min uppskattning till statsministern från Centerpartiets sida för försvaret av de viktiga positiva skrivningarna. Det är mycket viktigt i denna oroliga tid.

Statsministern nämnde att det var små textförändringar. Jag undrar om det går att utveckla lite mer vilka textförändringar det handlar om.

Den andra frågan gäller det som vi diskuterade på samrådet, klimat- och energipolitiken. Då uttryckte statsministern en farhåga, att det var ett besvärligt läge, att processen kommer att bli ganska besvärlig. Jag undrar om statsministern efter rådsmötet har ändrat uppfattning om bedömningen, om det kommer att bli lättare eller svårare än vad statsministern trodde tidigare.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag undrar om det finns någon representant för Sverigedemokraterna närvarande per telefon?

Anf.  11  Kanslichefen MARGARETA HJORTH:

Nej, det gör det inte.

Anf.  12  JENS HOLM (V):

Tack för återrapporten! Jag har två frågor.

Den ena frågan gäller det politiska innehållet. Vi framförde en hel del synpunkter på slutsatstexterna och det strategiska dokumentet. Nu fick vi höra att det har gjorts en del mindre ändringar på migrationsområdet. Har det gjorts andra ändringar av betydelse i slutsatserna och i det strategiska dokumentet som finns till grund för mötet?

Min andra fråga gäller nomineringen av Jean-Claude Juncker. Föregicks nomineringen av en diskussion? Om så var fallet undrar jag om statsministern begärde ordet i den diskussionen och vad statsministern i så fall sade.

Anf.  13  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Jag letar efter textavsnittet där den balanserande punkten finns med. Den ligger nära texten som var utsänd om irreguljär migration, som jag vet att flera har invändningar mot. Precis före det finns en skrivning om att det också finns positiva utgångspunkter för synen på migration, också från länder utanför EU. Den delen finns kvar. Det var flera länder som ville ta bort den. Då skulle [ohörbart] uttala referenser till reguljär migration. Det gjordes inga stora ändringar, vill jag säga. Det här var på slutet, och det var entydigt så att det var förarbetat på ett sätt så att balansen respekterades.

Det gjordes ännu mindre ändringar i texten om klimatpolitiken. Det fanns ett par länder, vilket jag har redogjort för nämnden, som sade att [ohörtbart]. Jag vill bara understryka, om ni minns hur jag presenterade detta för EU-nämnden, att vi vill ha presenterat hur bördefördelningen ser ut innan vi fattar beslut om ett nytt mål. Alla sade att det inte går, att vi inte kan presentera det nu. Den diskussionen kommer i oktober. Som alltid vill jag också påpeka att när några talar om klimat, miljöambitioner, minskade utsläpp så sitter stora delar av Europa och talar om något annat, nämligen transporter, tillförsel och beroende av fossila bränslen. Man kallar det energisäkerhet eller att man är en isolerad ö och att man behöver stöd för möjligheter att transportera energi. Man tar inte alls in klimat- och effektivitetsaspekter, som vi vanligtvis gör i vår svenska debatt.

Svaret är att där skedde inga positionsförändringar. Det sades ingenting oväntat, och det konstaterades att detta tar vi i oktober.

Min presentation av den svenska positionen var att jag närmast ordagrant – jag gjorde alltså ett inlägg – presenterade synen på Jean-Claude Juncker på det sätt jag sade till EU-nämnden. Efter den konsultation som Herman Van Rompuy gjort, baserat på valresultatet, presenterades Jean-Claude Juncker som en kandidat som har brett stöd av socialdemokrater, gröna, EPP och liberaler, som jag förstår det, i Europaparlamentet, och som dessutom skulle klara majoritetskraven som föreskrivs i Lissabonfördraget i kretsen av stats- och regeringschefer, det vill säga rätt utgångspunkter utifrån Lissabonfördraget och dessutom presenterad som en kandidat som kan bli vald. Utgångspunkterna kan bli stödda av förslaget.

Jag gjorde de principiella invändningarna som jag presenterade för EU-nämnden mot själva spetskandidatförfarandet. Jag kunde då bidra till att den text som [ohörbart] också finns på plats. Det är vad jag har uttryckt.

Ni efterfrågade andra ändringar. Nu fungerar ett europeiskt råd så att små textförändringar finns över hela texten. Det är därför vi så fort vi bara kan sänder ut slutsatstexten, hur den slutgiltigt ser ut. Vi har försökt i den redovisning jag gjorde inledningsvis att [ohörbart] Europaparlamentets [ohörbart] och de största förändringarna. Det här har inte varit ett Europeiskt råd som har präglats av stora textförändringar.

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Tack, statsministern, för informationen!

Vad jag förstår var Jean-Claude Juncker närvarande i Ypres och kunde kanske säga någonting. Han har i sitt eget manifest sagt att han vill ge en fair deal till Storbritannien. Frågan är om han där fick säga något om vad han ville göra i samarbetet med Storbritannien, även om vi vet att det är Europaparlamentet som ska godkänna det hela.

Det var fantastiskt med associeringsavtalet och det som Van Rompuy skriver, att det är fråga om ett historiskt närmande till EU och att det inte handlar om att vara emot Ryssland, utan att fred och stabilitet ska gynnas i vårt närområde.

Det står också några saker som jag har frågor om, nämligen de betydande utbetalningarna som nämns i Europeiska rådets slutsatser om Ukraina i punkt 3. Det gäller de 750 miljoner euro som har delats ut till Ukraina. Vad finns det för framtid? Vad tänker man sig för storleksordning framöver? Förekom det någon diskussion om några paket förutom givarsamordningsmötet? Hur ska det finansieras? Vad mer kommer att krävas? Kan statsministern utveckla det något?

Anf.  15  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag vill också uppmärksamma Ukraina. Det som hände i dag var naturligtvis otroligt stort, det vill säga den signeringsakt som ägde rum. Frågan är om statsministern kan berätta något mer om vad som framfördes från Ukraina när det gäller förväntningar på EU.

Anf.  16  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr ordförande! Jag vill understryka att Jean-Claude Juncker inte var närvarande under Europeiska rådets möte. Jag tror att Désirée Pethrus möjligen har kommenterat att han var närvarande vid ett av partigruppsmötena inför rådet. Han har där och i andra sammanhang redovisat att han har kandiderat utifrån några punkter. En av dem har varit att man måste ta särskild hänsyn till situationen i Storbritannien både under det här [ohörbart] vad som har skett och i efterhand. Med det kan jag redogöra för att han naturligtvis är väl medveten om denna viktiga utgångspunkt för sitt kommande arbete, men han var som sagt inte närvarande under Europeiska rådet.

Pengarna som refererades till är inte nya utan en del av de 11 miljarder som tidigare har redovisats och som kommissionen också redogjorde för i dag. Det ställdes inte i utsikt någonting ytterligare finansiellt. Det har [ohörbart] talat om. Det var inte heller egentligen det Porosjenko var [ohörbart] inför Europeiska rådet [ohörbart] efterfrågade heller. Det finns andra beslutsmekanismer, IMF-program och annat som redan är i gång.

Vad Petro Porosjenko ville redogöra för var att han utlyst en ensidig vapenvila som alla inte respekterar. Han redogjorde för den mycket omfattande militära närvaro som finns utmed gränserna och inflödet av vapen samt olika former av insurgenter, alltså personer som uppträder i olika funktioner. Det diskuterades lite vad det är för typ av personer, var de kommer ifrån och vad som är deras syften. De uppträder på ett sätt som skapar oordning i östra Ukraina och leder till stridigheter.

Porosjenko redovisade hur man löpande hanterar det. Han beskrev en natt då han blir väckt vid återkommande tillfällen eftersom han får rapporter om ytterligare soldater som har gått förlorade i olika incidenter och stridigheter som pågår. Det var den natt som vi just såg passera, och han är helt övertygad om att de fortsätter över denna helg.

I grunden är det alltså en mycket bekymrad president som trots detta mycket modigt försökt agera för en vapenvila. Det han begär av oss är att vi ska sätta politiskt tryck på Ryssland att agera gentemot dessa separatister och mot dem som uppträder på det här sättet. Jag ska också säga att en hel del anser att det inte bara är människorna inne i Ukraina vi talar om. Vi ska helt enkelt sätta tryck på att punkterna som jag redovisade i min inledning ska respekteras och följas.

Jag vill understryka att det sätt vi har uttryckt oss på är en typisk tågordning för Europeiska rådet och rådet i sig, alltså även utrikesministrar och andra råd, att kunna agera under kommande dagar. Vi talar här om 72 timmar som har satts upp som en gräns. Det är nog rätt nödvändigt i ljuset av situationen på marken i Ukraina.

Anf.  17  CARL B HAMILTON (FP):

Jag skulle vilja ställa en klargörande fråga till statsministern. Det gäller skuldnivåerna och diskussionen om att till exempel Italien skulle försöka utverka en lättare anpassning till verkligheten som pris för att stödja Juncker. Det kanske är något annat land som också har nämnts.

Det vet statsministern lika väl som alla andra att det är en fråga om tolkning även om texterna är oförändrade. Kan man säga att det fanns en uppslutning kring att vi inte ska hålla på och schackra med reglerna och i praktiken implementera dem på ett annorlunda sätt för Italien än för andra länder? Begärde företrädare ordet för att understryka en stram och strikt hållning, eller rann det ut i sanden? Hade man någon diskussion om det?

Jag är lite ute efter hur detta kommer att uppfattas, inte bara på marknaden utan över huvud taget i Europas ekonomiska liv, om vi håller på att glida in i en ny situation där reglerna inte tillämpas så strikt som man kanske hade tänkt sig från början.

Anf.  18  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Frågan diskuterades både på rådsmötet och bland medarbetare under det slutliga arbetet med texten.

Det är viktigt att understryka att det är ett helt stycke som handlar om detta och som totalt sett – än en gång, skulle jag vilja säga, för den här texten har jag sett i olika varianter många gånger – återinskärper att regelverket ska följas och att det inte ska tillföras förnyad eller utökad möjlighet till flexibilitet.

Skälet till att det har blivit en fråga är bland annat att den italienske premiärministern har efterfrågat det i italienska medier. Det är därifrån det också kommer uppgifter om att det förekommer kohandel kopplat till personnamn och sådant. Men ingenting av detta framstod, skulle jag vilja understryka. Snarare var det flera som de senaste åren har jobbat med detta som underströk att den flexibiliteten redan finns inbyggd i systemet och att den dessutom har använts vid flera tillfällen. Det balanserar behovet av stabilitet, alltså ordning i offentliga finanser, men också av tillväxtskapande, det vill säga möjligheter att använda den inbyggda flexibiliteten.

Jag kan absolut redogöra för att flera uttryckte att det är viktigt att inte uttolka det här som någon form av uppluckring av de skäl som Carl B Hamilton anger, nämligen oro för att det blir marknadstolkningar.

Men svaret är nog att jag tror att nationella medier i olika länder återger det här på olika sätt. Det beror på att även mina kära kolleger har lite olika sätt att beskriva vad de har varit med om. Det är svårt att komma ifrån; det har vi varit med om vid tidigare Europeiska råd också.

Det är därför jag ber att få hänvisa till texten. Jag tycker att den är tydlig, och det var flera som markerade och försvarade denna tydlighet.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då vill vi från EU-nämndens sida tacka statsministern för återrapporten och önska honom en trevlig helg.

Anf.  20  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Jag vill önska er detsamma. Tack så mycket för gott samarbete!

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Därmed är EU-nämndens sammanträde avslutat. Jag önskar alla en trevlig helg.

Anf.  22  TERES LINDBERG (S):

Jag vill bara tala om att jag närvarade vid sammanträdet men kom in efter uppropet.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Utmärkt, Teres! Du var välkommen, du också.

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådet1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN1

Anf.  2  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)1

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S)3

Anf.  4  GUSTAV BLIX (M)3

Anf.  5  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)3

Anf.  6  Andre vice talman ULF HOLM (MP)4

Anf.  7  ORDFÖRANDEN4

Anf.  8  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)5

Anf.  9  JOHAN HEDIN (C)6

Anf.  10  ORDFÖRANDEN6

Anf.  11  Kanslichefen MARGARETA HJORTH6

Anf.  12  JENS HOLM (V)6

Anf.  13  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)6

Anf.  14  DÉSIRÉE PETHRUS (KD)7

Anf.  15  KERSTIN LUNDGREN (C)8

Anf.  16  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)8

Anf.  17  CARL B HAMILTON (FP)9

Anf.  18  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)9

Anf.  19  ORDFÖRANDEN10

Anf.  20  Statsminister FREDRIK REINFELDT (M)10

Anf.  21  ORDFÖRANDEN10

Anf.  22  TERES LINDBERG (S)10

Anf.  23  ORDFÖRANDEN10