Miljö, Kommenterad dagordning 13 oktober
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48CA7E
Rådets möte (miljöministrarna) den 13 oktober 2017
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
(ev.) Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
(ev.) Godkännande av A-punktslistan
Sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (första behandlingen)
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
= Allmän riktlinje
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska nå en allmän inriktning om kommissionens förslag till en ansvarsfördelningsförordning (ESR) samt förslag till inkluderande av sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i EU:s klimat- och energiramverk till 2030.
Ansvarigt statsråd:
Isabella Lövin
Förslagets innehåll:
I oktober 2014 antog Europeiska rådet slutsatser som angav att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 % inom EU fram till 2030 jämfört med år 1990. Enligt Europeiska rådets slutsatser ska det övergripande målet nås genom att utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) minskas med 43 % fram till 2030 jämfört med 2005 och genom att utsläppen i sektorer utanför EU ETS minskas med 30 % under samma tidsperiod. Rådet slutsatser fastslår dessutom att regelverket för att inkludera sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska fastställas innan 2020.
Kommissionen presenterade den 20 juli 2016 förslag till förordning om ansvarsfördelning (ESR) mellan medlemsländerna för utsläppsminskningar i de sektorer som inte omfattas av EU ETS för perioden 2021-2030 samt förslag till en förordning som inkluderar växthusgaser för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s ramverk för klimat och energi till 2030. Kommissionens förslag behandlades vid en orienteringsdebatt på miljörådet den 17 oktober 2016. Ordförandeskapet presenterade en lägesrapport den 19 juni 2017.
Förutom mål för utsläppsminskningar till 2030 innehåller förslaget om ESR flexibilitetsinstrument som ger medlemsstaterna viss valfrihet för hur de vill nå sina mål, till exempel genom att spara utsläppsutrymme till kommande år eller handla med utsläppsutrymme mellan medlemsstaterna. Förslaget innehåller två nya flexibiliteter, en mellan ESR och LULUCF och en mellan ESR och EU ETS.
Enligt kommissionens förslag ska den så kallade startpunkten för ESR, vilket innebär tilldelningen av utsläppsutrymme år 2021, utgå från medlemsländernas genomsnittliga utsläpp för åren 2016-2018. Startpunkten påverkar hur stort överskott av utsläppsutrymme som kommer att finnas i ESR under perioden 2021-2030. Kommissionens förslag till startpunkt innebär att ett relativt stort överskott skapas. Därför har Sverige, tillsammans med en grupp medlemsländer, drivit i förhandlingarna att startpunkten istället ska utgöras av den lägsta nivån av de genomsnittliga utsläppen 2016-2018 eller ländernas mål till 2020. Förslaget innebär en höjd ambitionsnivå och det finns några medlemsstater som starkt motsätter sig en sådan lösning. Frågan om hur startpunkten ska beräknas är något som kan återstå att lösa vid miljörådet.
Ordförandeskapet har föreslagit att inrätta en reserv i ESR som ska kunna användas av alla medlemsländer som 2013 hade en BNP under genomsnittet i EU. Ordförandens förslag inför mötet innebär att reserven uppgår till 100 miljoner ton. Reservens storlek kan vara ytterligare en fråga som behöver lösas vid miljörådet. Sverige har i linje med mandatet från riksdagen accepterat att reserven inrättas för att kunna nå en kompromiss om ESR och samtidigt framfört att den behöver hållas så begränsad som möjligt för att inte ytterligare minska omställningstrycket för vissa av de länder som kommer att få använda den.
Förslaget till en LULUCF-förordning innehåller ett åtagande som innebär att varje medlemsstat förbinder sig till att säkra att nettoupptagen i LULUCF inte ska minska, eller i de fall nettoutsläpp redovisas, att nettoutsläppen inte ska öka. Förändrade utsläpp och upptag bokförs enligt de regler som förordningen innehåller. För att klara åtagandet får medlemsländerna utnyttja så kallade flexibilitetsinstrument som ger medlemsländerna viss valfrihet i hur de ska klara åtagandet, till exempel genom att spara utsläppsutrymme till kommande femårsperiod eller utnyttja utsläppsutrymme från ESR.
Sverige har i enlighet med mandat från riksdagen och tillsammans med några andra medlemsländer drivit att referensnivån för skogsbruk bör beräknas av medlemsländerna själva och att den bör baseras på antaganden om framtida avverkning utan hänsyn till tidigare avverkningsnivåer. Ett antal medlemsländer, liksom kommissionen, har istället velat att referensnivåerna ska ta hänsyn till tidigare avverkningsnivåer och att kommissionen ska ha en framträdande roll vid fastställandet.
Ordförandeskapet har lagt fram ett kompromissförslag som innebär att medlemsländerna ska använda en referensnivå som tar hänsyn till avverkningsnivån 2000-2009. Om skogens nettoupptag minskar jämfört med vad som antagits i referensnivån, till exempel om avverkningen ökar, kan medlemsländerna få tillgång till en kompensation. Medlemsländerna får tillgång till kompensationen när EU som helhet redovisat nettoupptag i LULUCF för aktuell tidsperiod. Fördelningen av kompensationen baseras bl.a. på sänkans storlek i medlemslandet under perioden 2000-2009 samt landets storlek och skogsareal. Kompensationen uppgår till 360 miljoner ton koldioxidekvivalenter för hela EU under perioden 2021-2030 och Sverige får enligt förslaget 47,5 miljonerton koldioxidekvivalenter.
Förslag till referensnivån ska enligt kompromissförslaget beräknas av medlemsländerna själva och granskas av kommissionen i konsultation med experter utsedda av medlemsländerna. Granskningen ska säkerställa att referensnivån uppfyller kraven i förordningen och resultatet av granskningen ska publiceras. Om referensnivån inte uppfyller kraven, ska medlemslandet utifrån resultatet av granskningen ta fram en reviderad referensnivå. Beslutet om referensnivån antas av kommissionen i form av en genomförandeakt, baserad på medlemslandets framräknade eller reviderade referensnivå samt resultatet av granskningen.
Om skogens nettoupptag under åtagandeperioden är större än referensnivån får medlemsländernas tillgodoräkna sig ett begränsat upptag från brukad skogsmark, i likhet med kommissionens ursprungsförslag. Avverkade träprodukter, som ingår i brukad skogsmark, ska dock inte omfattas av denna begränsning vilket bedöms ge extra incitament till ökad träanvändning. Frågor om kompensationens storlek, dess fördelning och vad den baseras på, liksom villkoret för den samt hur avverkade träprodukter ska bokföras kan komma att återstå att lösa vid miljörådet.
EU:s utsläppsmål inom 2030-ramverket bedöms inte räcka för att nå Parisavtalets temperaturmål och ambitionsnivån inom EU till 2030 behöver höjas. ESR och LULUCF innehåller identiska översynsklausuler som anknyter till Parisavtalets femåriga översynscykel. Klausulerna skulle dock behöva stärkas för att möjliggöra en första översyn tidigare än 2024. Sverige har drivit att kommissionen åtminstone ska rapportera i anslutning till den stödjande dialogen 2018 om hur ESR och LULUCF bidrar till Parisavtalets mål.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Rådet är nu nära en kompromiss om ESR och LULUCF. Att rådet når allmänna inriktningar om förslagen innan klimatkonventionens partsmöte (COP23) skickar en positiv signal till omvärlden och är viktigt för att upprätthålla EU:s globala ledarskap. Regeringen föreslår att Sverige arbetar med målet att anta allmänna inriktningar om både ESR och LULUCF på miljörådet, baserat på kompromissförslagen som ordförandeskapet har lagt fram.
Regeringen föreslår att Sverige verkar för att få så stort genomslag som möjligt enligt nedanstående i de frågor som kan förväntas vara kvar för Miljörådet.
Det är viktigt att undvika stora överskott av utsläppsenheter i ESR då detta minskar omställningstrycket inom EU. En så ambitiös startpunkt som möjligt är central för att begränsa det förväntade överskottet. Flexibiliteterna behöver också utformas på ett sätt som värnar systemets ambitionsnivå och miljömässiga integritet. Sverige kan acceptera att en reserv inrättas i ESR. Reserven behöver dock hållas så begränsad som möjligt och får inte riskera uppnåendet av EU:s gemensamma mål.
Starka översynsklausuler behövs för att möjliggöra framtida höjningar av ambitionsnivåerna i både ESR och LULUCF så att temperaturmålen i Parisavtalet kan nås.
Ambitionen och miljöintegriteten måste så långt möjligt bevaras när LULUCF inkluderas i klimatramverket till 2030. Samtidigt får regelverket inte hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket. Regeringen anser, givet mandatet från riksdagen, att Sverige i detta läge bör acceptera att referensnivån baseras på hur skogsbruket bedrivits mellan 2000 och 2009 i kombination med en kompensation som så långt som möjligt täcker Sveriges behov.
Det nationella självbestämmandet i skogsfrågor måste värnas. Regeringen anser att Sverige bör kunna acceptera föreslagen beslutsprocess för referensnivåerna för skogsbruk. Den innebär att förslag till referensnivåer beräknas av medlemsländerna själva. Efter granskning och om behov finns revideras referensnivåerna av medlemsländerna själva, samt beslutas genom att kommissionen antar en genomförandeakt.
Regeringen anser vidare att Sverige bör stödja förslag som innebär att avverkade träprodukter bokförs med samma bokföringsregler som för den levande biomassan.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i Miljö- och Jordbruksutskottet den 14 oktober 2016. Överläggning i EU-nämnden den 15 oktober 2016. Information om LULUCF i Miljö- och Jordbruksutskottet den 21 mars 2017. Överläggning i Miljö- och Jordbruksutskottet om LULUCF den 6 april 2017. Överläggning i Miljö- och Jordbruksutskottet den 15 juni 2017. Överläggning i EU-nämnden den 16 juni 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingar med Europaparlamentet inleds när rådet har antagit en allmän inriktning.
Faktapromemoria:
2015/16:FPM124 och 2015/16:FPM125
Icke lagstiftande verksamhet
Utkast till rådets slutsatser om EU:s prioriteringar inför det tredje mötet i FN:s miljöförsamling (Unea-3) (Nairobi den 4–6 december 2017)
= Antagande
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussion och antagande av rådsslutsatser.
Ansvarigt statsråd:
Karolina Skog
Förslagets innehåll:
Den 4–6 december i år äger FN:s tredje miljömöte, Unea-3 rum (UN Environment Assembly). Unea är FN:s miljöprograms (UN Environment Programme) styrande organ. Inför Unea-3 antar EU:s miljöministrar en gemensam EU-position i form av rådsslutsatser.
Rådsslutsatserna bekräftar att Unea är världens högsta beslutande organ för miljöfrågor - där den globala miljöagendan sätts och som främjar genomförandet av miljödimensionen av hållbar utveckling inom FN.
Ytterligare bekräftar rådsslutsatserna åtagandet av EU:s medlemsstaters implementering av Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål och klimatavtalet från Paris. Slutsatserna understryker också behovet av att alla FN-medlemsstater fastställer ambitiösa luftkvalitetsmål, framhåller betydelsen av internationellt samarbete om vatten samt vikten av sund hantering av kemikalier och avfall genom hela livscykeln för att säkerhetsställa samhällets välfärd och övergång till en cirkulär ekonomi.
Slutligen visar rådsslutsatserna på att föroreningar är en global utmaning, ofta med gränsöverskridande konsekvenser som inte enbart påverkar miljön utan även människors hälsa och välbefinnande. Slutsatserna understryker också att föroreningar måste hanteras effektivt på global, regional, nationell och lokal nivå.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser. Regeringen välkomnar särskilt att rådsslutsatserna inkluderar tydliga och konkreta skrivningar på luft-, hav-, samt kemikalie- och avfallsområdet, inklusive uppföljning av Havskonferensen i New York och de frivilliga åtagandena mot havsföroreningar. Sverige har under förhandlingarna fått bra genomslag för synpunkter på dessa områden.
Regeringen stödjer att vikten av förebyggande åtgärder i arbetet mot föroreningar lyfts fram samt att det är tydligt att EU vill se att världens miljöministrar vidtar åtgärder vid Unea-3.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Faktapromemoria:
Utkast till rådets slutsatser om Parisavtalet och förberedelserna inför UNFCCC-mötena (Bonn den 6–17 november 2017)
= Antagande
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Ordförandeskapet har för avsikt att rådet ska anta rådsslutsatser inför klimatkonferensen COP23/CMP13 i Bonn, Tyskland.
Ansvarigt statsråd:
Isabella Lövin
Förslagets innehåll:
Den 23:e partskonferensen inom klimatkonventionen (UNFCCC) respektive det 13:e partsmötet inom Kyotoprotokollet äger rum i Bonn, Tyskland den 6-17 november 2017 med Fiji som ordförande. Inför mötet avser rådet anta EU:s förhandlingsmandat genom rådsslutsatser.
Arbetet för ett effektivt genomförande av Parisavtalet genom att utveckla centrala delar av avtalet (genom det så kallade Paris work programme) fortsätter vid partsmötet i Bonn. Det rör bland annat utvecklingen av ett gemensamt uppföljnings- och tranparenssystem, en efterlevnadsmekanism samt hur den globala översynen av utvecklingen mot avtalets mål vart femte år ska genomföras. Att komma framåt inom dessa frågor vid årets partsmöte är högt prioriterat av Sverige och EU, men beslut väntas först vid nästa års partsmöte. Rådsslutsatser om klimatfinansieringsfrågor hanteras parallellt i rådet för ekonomiska och finansiella frågor och antas i oktober.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandens förslag till rådsslutsatser. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna i Bonn och slår fast EU:s tydliga stöd till Parisavtalet och intention att vara ledande i avtalets genomförande.
Regeringen verkar särskilt för att EU ska fortsätta att vara drivande i de frågor som är betydande för möjligheten att kontinuerligt höja den globala ambitionen i klimatarbetet genom den 5-åriga cykeln för utsläppsminskningar och dess globala översyn. Regeringen verkar också för utvecklingen av ett starkt gemensamt uppföljningssystem och att nästa års stödjande dialog utformas så att den skapar ett politiskt tryck att öka ambitionen för de utsläppsminskningsåtaganden som läggs eller revideras år 2020. Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser ger en bra grund för att EU ska kunna vara pådrivande i de frågor som prioriteras av Sverige under partsmötet och anser därför att det aktuella förslaget till rådsslutsatser tillgodoser de svenska prioriteringarna. Regeringen har verkat för att rådsslutsatserna tydligt ska slå fast EU:s globala ledarskap i arbetet för att bekämpa klimatförändringarna såväl inom de internationella klimatförhandlingarna som i genomförandet av Parisavtalet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
Rådsslutsatser utgör EU:s position inför partsmötet i Bonn den 6-17 november.
Faktapromemoria:
Övriga frågor
- Rapporter om internationella möten under senare tid:
Sjätte sessionen av partsmötet (MOP 6) till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor – Århuskonventionen, (Budva, Montenegro, den 11-13 september 2017).
Gemensamt högnivåsegment under partsmötet till Århuskonventionen och dess protokoll om register över utsläpp och överföringar, (Budva, Montenegro, 14 september 2017).
Tredje sessionen av partsmötet (MOPP 3) till protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (Budva, Montenegro, den 15 september 2017)
Första partsmötet för Minamatakonventionen om kvicksilver (COP1) (Genève, 24-29 september 2017)
Trettonde mötet i partskonferensen för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD COP 13) (Ordos, Kina, den 6-16 september 2017)
= Information från ordförandeskapet och kommissionen
Kommissionen och ordförandeskapet avser informera om ett antal internationella möten som ägt rum sedan miljörådsmötet den 19 juni.
En öppnare, mer ändamålsenlig och säkrare bedömning av kemiska ämnen
= Information från den franska delegationen
Frankrike avser att lyfta behovet av att stärka transparensen, effektiviten och säkerheten vid bedömning av kemiska ämnen.
Vikten – för Parisavtalets genomförande – av god samordning och samstämmighet mellan de integrerade nationella energi- och klimatplanerna för 2030 och de långsiktiga strategierna för utsläppsminskningar samt av standarder för minimikvalitet, jämförbarhet och öppenhet
= Information från Luxemburgs delegation
Luxemburg har tidigare föreslagit att EU:s klimatministrar bör involveras mer i förhandlingsarbetet kring förordningen för ett styrningssystem för energiunionen (KOM (2016)759). Luxemburg har bland annat efterfrågat deltagande på lika villkor för klimat- och energiministrarna, på alla nivåer, i behandlingen av förslaget samt att en gemensam rådsarbetsgrupp inrättas. Luxemburg väntas vid rådsmötet återkomma till frågan.
- 50:e sessionen för det internationella seminariet ”Science for Peace the World Over” (Erice, Italien, den 20-23 augusti 2017)
= Information från den polska delegationen