Kommenterad dagordning TTE slutlig

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:464CEF

DOCX

Kommenterad dagordning TTE slutlig(docx, 72 KB)

Slutlig
Kommenterad dagordning

2016-11-21

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Kommenterad dagordning inför TTE-rådets (transport och telekom) möte den 1-2 december 2016

TRANSPORT

Näringsdepartementet

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Luftfart

4: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för flygsäkerhet, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

-Allmän inriktning

Dokumentbeteckning

14991/15 AVIATION 152 CODEC 1667 RELEX 1014

+ ADD 1

Rättslig grund

Artikel 100 (2) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Medbestämmande sker med Europaparlamentet.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 7 december 2015 ett förslag till reviderad förordning om gemensamma flygsäkerhetsregler och inrättande av en europeisk flygsäkerhetsbyrå, EASA (European Aviation Safety Agency). Förslaget är en del i kommissionens luftfartsstrategi. Förhandlingarna i rådet har pågått under hela 2016. Vid det senaste TTE-rådet den 7 juni 2016 godkändes en lägesrapport. Det slovakiska ordförandeskapet har som ambition att TTE-rådet den 1 december 2016 ska besluta om en allmän inriktning. Förslaget är omfattande och innebär som övergripande ansats en övergång till ett mer risk- och målbaserat regelverk och mindre av detaljerade regler. Regelverket omfattar krav och villkor för alla områden inom den civila luftfaren, t.ex. flygplatser, organisationer, flygplan, piloter och kabinpersonal, flygtrafiktjänst, m.m.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning. Viktiga frågor för Sverige där goda resultat har uppnåtts har varit att säkerställa att de skandinaviska länderna fortsatt kan ha ett system för gemensam tillsyn av SAS, att ett risk- och målbaserat regelverk om drönare tagits fram samt att nuvarande finansieringsordning av EASA behålls.

EU-nämnden och TU

EASA-förordningen har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden den 3 juni 2016. Frågan har varit föremål för information i TU den 26 maj.

Sjöfart

5. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (första behandlingen)

Allmän inriktning

Dokumentbeteckning

14361/16 MAR 284 CODEC 1645

9953/16 MAR 160 CODEC 846

Rättslig grund

Bakgrund

Detta direktivförslag är ett utfall av EU-kommissionens Refit-program om kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s lagstiftning om sjösäkerhet på passagerarfartyg. Förslaget innebär ändring i direktivet 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg i inrikes fart för att ta bort obsoleta regler och genomföra förenklingar och förtydliganden. Bl.a. ändras definitionerna för fartområden samt att passagerarfartyg byggda i aluminium tydligare fasas in i direktivets tillämpningsområde.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

6. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 98/41/EG om registrering av personer som färdas ombord på passagerarfartyg som ankommer till eller avgår från hamnar i gemenskapens medlemsstater och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/65/EU om rapporteringsformaliteter för fartyg som ankommer till och/eller avgår från hamnar i medlemsstaterna (första behandlingen)

- Lägesrapport

Dokumentbeteckning

13848/16 MAR 279 CODEC 1558

9964/16 MAR 161 CODEC 847

Rättslig grund

Bakgrund

Detta direktivförslag är ett utfall av EU-kommissionens Refit-program om kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s lagstiftning om sjösäkerhet på passagerarfartyg.

Ändringar föreslås i direktivet 98/41/EG om registrering av personer ombord på passagerarfartyg i syfte att ta hänsyn till den tekniska utveckling som skett, ta bort godkännandeprocessen för rederiers egna registreringssystem och höja den säkerhetsnivå som direktivet syftar till.

Ordförandeskapet avser lämna en lägesrapport utifrån de förhandlingar som ägt rum för att noteras av TTE-rådet. Förhandlingen kommer fortsätta under Maltas ordförandeskap.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet noterar lägesrapporten.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

7. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ett inspektionssystem för säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll och om upphävande av rådets direktiv 1999/35/EG (första behandlingen)

- Allmän inriktning

Dokumentbeteckning

14362/16 MAR 285 CODEC 1646

9965/16 MAR 162 CODEC 848

+ ADD 1

Rättslig grund

Bakgrund:

Detta direktivförslag är ett utfall av EU-kommissionens Refit-program om kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s lagstiftning om sjösäkerhet på passagerarfartyg.

Detta förslag medför att direktivet 1999/35/EG om inspektioner av ro-ro-passagerarfartyg* och höghastighetspassagerarfartyg (värdstatskontroll) ska upphör att gälla och reglerna om inspektioner för dessa fartyg (passagerarfärjor) ska för fartyg som inte för medlemsstatens flagg föras in i direktivet 2009/16/EG om hamnstatskontroll och för fartyg som för medlemsstatens flagg i ett nytt direktiv (flaggstatskontroll). Inget ändras därför i sak då baskraven kvarstår men vissa ytterligare förtydliganden görs. Detta för att undvika situationen som det är idag då vissa medlemsstater kombinerar flaggstats- och hamnstatskontroller med värdstatskontroller vilket skapar ett otydligt och icke harmoniserat genomförande.

*Ro-ro passagerarfartyg - ett passagerarfartyg med lastutrymmen där last kan rulla ombord eller utrymmen av särskild kategori

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

Övriga frågor

8 a) Resultatet av den 39:e Icao-församlingen (Montreal den 27 september–7 oktober 2016) och den senaste utvecklingen inom Internationella sjöfartsorganisationen

- Information från kommissionen

Bakgrund

Icaobjs generalförsamling, bestående av 191 stater, sammankallas vart tredje år i Montreal. Det är Icaobjs högsta beslutande organ.

Vid rådsmötet kommer kommissionen att informera om resultatet av den senast generalförsamlingen.

Det viktigaste beslutet som togs gällde flygets klimatpåverkan.

Vid mötet antogs en resolution om att införa ett globalt styrmedel för koldioxidutsläpp från internationellt flyg (GMBM). Beslutet innebär att det internationella flygets koldioxidutsläpp ska stabiliseras på 2020-års nivå. Om flygets utsläpp fortsätter att öka efter år 2020 ska dessa utsläpp kompenseras genom att flygbolagen måste köpa utsläppskrediter som bidrar till att minska utsläppen inom andra sektorer. Systemet kommer att inledas år 2021 med en frivillig fas. Från och med 2027 kommer systemet att bli obligatoriskt för alla länder, förutom för de länder som tydligt undantas från deltagande. Redan nu har 66 stater aviserat att de kommer att delta i systemet från början, vilket utgör nära 84 procent av det internationella flygtransportarbetet.

Gällande IMO så har det under hösten varit möten med IMO:s miljöskyddskommitté (MEPC 70) och sjösäkerhetskommitté (MSC 97). Beslut som fattades under miljöskyddskommittén var bl.a. att godkänna Nordsjön och Östersjön som utsläppskontrollområden för kväveoxider (NECA). MEPC 70 beslutade även om ett globalt krav på svavelutsläpp från alla fartyg från år 2020. MEPC 70 beslutade även om att införa ett globalt obligatoriskt datainsamlingssystem för rapportering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från fartyg.

8 b) Utkastet till avtal om gemensamt luftrum mellan Republiken Turkiet, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan

- Information från den cypriotiska delegationen

Bakgrund

Vid rådets möte den 7 juni 2016 (TTE) fick kommissionen mandat att inleda förhandlingar om ett luftfartsavtal med Turkiet. Förhandlingarna har påbörjats, efter det att ett utkast till avtal översänts till Turkiet i oktober 2016.

Cypern menar att avtalsutkastet inte är i linje med andan i det givna mandatet, eftersom vissa artiklar i avtalsutkastet inte är kompletta. Dessa artiklar handlar om suveränitet och flygsäkerhet i östra Medelhavsområdet.

8 c) Transportsektorns säkerhet

- Lägesrapport från kommissionen

Bakgrund

Sannolikt kommer kommissionen att informera om den konferens som ägde rum den 7-8 november 2016: Transport Security – Protection of Public Areas.

Vid konferensen behandlades bl.a. reglering och ansvar för transportskydd, lärdomar efter attacker mot transporter, underrättelseverksamhet samt transportoperatörer – nyckelspelare när det gäller att minska riskerna.

Arbetet ska nu fortsätta, i första hand med riskhantering, förbättrad säkerhetskultur, tekniks utveckling och kommunikation.

8 d) Trafiksäkerhet

- Information från kommissionen

Bakgrund

På begäran av KOM kommer information att ges till rådet om Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (Cross-border Enforcement Directive).

Vidare avser EU-komissionen presentera en preliminär översikt av vägtrafiksäkerhetssituationen år 2016 i syfte att följa upp sin uppmaning till medlemsstaterna vid transportministermötet i juni 2016 om att fortsätta stödja datainsamling och rapportering i enlighet med direktivet.

8 e) Kommande vägtransportinitiativs Åtgärder med avseende på utmaningarna inom sektorn för godstransporter på väg

- Information från kommissionen, på begäran från den franska och tyska delegationen

Bakgrund

I sitt arbetsprogram för 2017 har EU-kommissionen meddelat att man avser att lägga fram förslag om revidering av ett antal rättsakter inom vägtransportområdet. Arbetet går under rubriken Väginitiativ (Road Initiatives) och har följande indelning:

Inre marknad

Sociala villkor

Vägavgifter

I samband med Coreper den 11 november begärde Tyskland och Frankrike att väginitiativet tas upp på TTE-rådet som en punkt under övrigt och att kommissionen informerar om initiativets viktigaste beståndsdelar.

8 f) Utvecklingen inom lagstiftningen för EU-typgodkännande: Lägesrapport från Europeiska kommissionen om konsekvenser av oegentligheter i samband med utsläpp

- Information från kommissionen, på begäran från den tyska delegationen

Bakgrund

Mot bakgrund av avslöjandena om brister med emissionsutsläpp i europeisk fordonsindustri och frågan om manipulationsanordningar (defeat devices) har Tyskland efterfrågat att EU-kommissionen informerar om de åtgärder som hittills tagits och planerade aktiviteter med att uppdatera relevant EU-lagstiftning.

8 g) Kvinnor inom transport

- Information från kommissionen

Bakgrund

EU-kommissionärerna Violeta Bulc och Vera Jourova har initierat ett arbete inom Kvinnor inom transport. Det fokuserar främst på att öka andelen kvinnor som anställda inom transportsektorn men även på att få in jämställdhetsfrågorna i transportpolitiken.

Sverige har varit aktiva i planeringsarbetet för Kvinnor inom transport och deltagit i förberedande workshops. Sverige bidrog även med kvinnliga högnivåpersoner som föredragshållare på ett större seminarium anordnat av EU-kommissionen i april 2016

8 h) Galileo

- Lägesrapport från kommissionen

Bakgrund

Flaggskeppsprogrammet GNSS, Galileo och EGNOS, etablerades 2008 och nu gällande GNSS-förordning är 1285/2013. Programmet syftar till uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen.

Inom Galileoprogrammet finns en offentligt reglerad tjänst för krypterade satellitsignaler, benämnd Public Regulated Service (PRS). 2011 definierades vilka regler som ska gälla för att få tillgång till den krypterade signalen och då antogs beslut nr. 1104/2011 om tillträde till den offentliga reglerade tjänsten PRS.

EU-kommissionen kommer under dagordningspunkten att informera om Galileo- och EGNOS-programmen.

8 i) Europeiska strategi för utsläppssnål rörlighet

-Föredragning av kommissionen

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 20 juli i år ett meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Strategin redogör för de åtgärder och initiativ som kommissionen anser är nödvändiga för att uppnå utsläppssnål rörlighet i EU. Strategin fokuserar på 1) högre effektivitet i transportsystemen, 2) utsläppssnåla energialternativ för transporter och 3) fordon med låga eller inga utsläpp.

8 j) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

-Information från den maltesiska delegationen

Bakgrund

Malta, som inkommande ordförandeskap våren 2017, ska presentera sitt ordförandeprogram. Malta kommer att avsluta det triosamarbete som började med Nederländerna våren 2016 och också omfattar nuvarande hösts ordförande Slovakien.

Malta har presenterat tre M-prioriteringar, nämligen Maritime, Mediterranean och Migration. Sjöfart, Medelhavet och migration kommer alltså att bli Maltas fokusområden under kommande halvår.

TELEKOMMUNIKATION

Lagstiftningsöverläggningar

9. Översyn av regelverket:

a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (första behandlingen)

Interinstitutionellt ärende: 2016/0288 (COD)

b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (första behandlingen) Interinstitutionellt ärende : 2016/0286 (COD)

- Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

12252/1/16 TELECOM 165 COMPET 486 MI 578 CONSOM 215

IA 72 CODEC 1269 + ADD 1 REV 1

12257/16 TELECOM 166 COMPET 489 MI 579 CONSOM 216 IA

73 CODEC 1273 + COR 1

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). Detta motiveras av förslagets syfte, som är att förverkliga den inre marknaden för elektronisk kommunikation och se till att den fungerar.

Beslut om att anta direktivet fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 EUF. Detta innebär att rådet och Europaparlamentet gemensamt antar direktivet. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet.

Bakgrund

Kommissionens lagförslag publicerades den 14 september 2016. De består av ett direktiv som utgör en horisontell omarbetning av fyra av de ursprungliga fem direktiven på området i form av en europeisk kommunikationslag (KOM(2016) 590 slutlig), och en ny förordning om Berec (organet för de europeiska regleringsmyndigheterna), som ges status av EU-myndighet och därtill vissa begränsade beslutsbefogenheter (KOM(2016) 591 slutlig). Syftet med förslagen är att modernisera regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster för att möta teknikutveckling, ändrade marknadsförhållanden och användarnas behov av uppkoppling.

För mer detaljer kring förslaget hänvisas till faktapromemoria 2016/17:FPM17.

För att styra diskussionen vid rådet har ordförandeskapet distribuerat ett antal frågor (jfr. 14501/16).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till moderniserad reglering av den elektroniska kommunikationssektorn. Teknik- och marknadsutvecklingen inom elektroniska kommunikationer förbättrar livet för konsumenter och företag i hela EU och det är viktigt att innovation och utveckling inte hämmas av omodern eller onödig reglering. Regeringen välkomnar också kommissionens höga ambitionsnivå när det gäller investeringsincitament och att koppla upp EU:s invånare. Den framtida regleringen behöver utformas med resultatet för slutanvändare i fokus, och det är bra att kommissionen eftersträvar ett sådant fokus i sina förslag.

Regeringens svar på frågorna från ordförandeskapet:

1. Målen för uppkoppling för ett europeiskt Gigabitsamhälle står i proportion till sin ambition att göra det möjligt för en konkurrenskraftig ekonomi och ett inkluderande samhälle.

2. Viktiga aspekter av samordning mellan medlemsstaterna för att nå målet om gemensamt utnyttjande av 5G-nätverk är:

a. snabb tillgång till harmoniserat spektrum för exempelvis mobilt bredband. Själva genomförandet avseende spektrum bör emellertid beslutas nationellt för att kunna beakta relevanta nationella aspekter.

b. ökad fullharmonisering av skyddet av slutanvändare

3. Nycklar för att säkra målen för ett europeiskt Gigabitsamhälle 2025 är:

a. ett modernt regelverk som är uppdaterat efter marknads- och teknikutvecklingen, som förbättrar livet för konsumenter och företag i hela EU och som främjar innovation och utveckling av både nationella och gränsöverskridande tjänster

b. tillgång till spektrum

c. främja utbyggnaden av nät med högkapacitet

d. effektiv konkurrens;

e. uppdaterade regler om tillträde till andras nätinfrastruktur.

EU-nämnden och TU

Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden den 4 december 2015 och den 20 maj 2016 samt information i TU den 1 december 2015 och 17 maj 2016.

Icke-lagstiftande verksamhet

10. Översyn av regelverket

a) Meddelande från kommissionen om 5G för Europa: en handlingsplan

b) Meddelande från kommissionen om konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle

- Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

Inget diskussionsdokument distribuerat ännu.

12279/16 TELECOM 171 COMPET 491 MI 580 CONSOM 217 AUDIO 99

12259/16 TELECOM 170 FC 53 CODEC 1275

Rättslig grund

Inte direkt relevant eftersom meddelandena inte innehåller lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 14 september 2016 meddelandet Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle. Meddelandet får ses som ett paraplymeddelande för hela översynen av ramverket för elektronisk kommunikation och ett antal initiativ presenteras således och ett antal uppmaningar riktas till medlemsstaterna. I meddelandet presenteras ett antal strategiska mål:

Strategiskt mål för 2025: Gigabit-konnektivitet för alla viktiga socioekonomiska drivkrafter såsom skolor, transportknutpunkter och viktiga tillhandahållare av offentliga tjänster samt starkt digitaliserade företag.

Strategiskt mål för 2025: Alla tätortsområden och alla större marktransportvägar bör ha kontinuerlig 5G-täckning. Mellanliggande mål för 2020: 5G-konnektivitet bör finnas som en fullvärdig kommersiell tjänst i minst en större stad i varje medlemsstat – kommersiellt införande under 2018.

Strategiskt mål för 2025: Alla europeiska hushåll, oavsett om det rör sig om hushåll på landsbygden eller i städer, kommer att ha tillgång till internet med en hastighet på minst 100 Mbit/s nedlänk, uppgraderingsbar till gigabithastighet.

Samma dag presenterade kommissionen meddelandet 5G för Europa: en handlingsplan. Meddelandet framför vikten av snabb utbyggnad av 5G-nät i Europa och ambitionen att Europa ska ligga före i 5G-kapplöpningen. För att lyckas med detta presenterar kommissionen åtta åtgärder som ska vidtas,

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer på ett övergripande plan kommissionens initiativ och ambitionerna i de två ovan presenterade meddelandena. Vilka av de tänkta åtgärder som kan och bör vidtas behöver analyseras vidare.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

Lagstiftningsöverläggningar

11. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader (första behandlingen) Interinstitutionellt ärende: 2016/0185 (COD)

- Allmän inriktning

Dokumentbeteckning

10329/16 TELECOM 121 COMPET 381 MI 458 CONSOM 154 CODEC 898

Rättslig grund

Den rättsliga grunden är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF). Detta motiveras av förslagets syfte, som är att förverkliga den inre marknaden för elektronisk kommunikation och se till att den fungerar.

Bakgrund

I enlighet med TSM-förordningen genomförde kommissionen en översyn av grossistledet på roamingmarknaden och presenterade även ett förslag till förordning den 15 juni 2016. Kommissionen anser att översynen visar att grossistmarknaderna i dag inte är välfungerande p.g.a. ett antal marknadsmisslyckanden. Kommissionen föreslår en sänkning av gällande avgiftstak för grossistavgifter. Nivåerna, som ska gälla från 15 juni 2017 fram till 2022, föreslås vara:

- 4 eurocent per minut för mobiltelefonsamtal;

- 1 eurocent per SMS samt;

- 0,85 eurocent per MB.

Förhandlingarna inom rådet har varit svåra med starka motstridiga intressen. Det finns en tydlig nord-syd-dimension där medlemsstater med mycket inkommande turism (och därmed övervägande inkommande roamingtrafik) velat ha högre grossistavgifter än vad kommissionen har föreslagit. Medlemsstater med hög dataanvändning och många konsumenter som reser inom EU (däribland Sverige) har istället drivit på för lägre grossistavgifter än i kommissionens förslag, samt införandet av en stegvis sänkning av avgiftstaken (en s.k. glidepath) framför allt för data, och att en översyn ska ske efter två år. På en marknad som kännetecknas av snabb utveckling, inte minst vad gäller konsumtionen av data, kan en felaktigt utformad reglering skada konkurrensen på kort tid.

Kompromissförlaget

Den nu liggande överenskommelsen innebär att det införs en stegvis sänkning för data enligt följande:

15 juni 2017

15 juni 2018

15 juni 2019

15 juni 2020

15 juni 2021

1 eurocent

/MB

0,85 eurocent

/MB

0,70 eurocent /MB

0,60 eurocent /MB

0,50 eurocent /MB

Ordförandeskapets kompromiss innebär att det genomsnittliga avgiftstaket för data blir lägre än vad som föreslogs i kommissionens ursprungsförslag. För röstsamtal förslås ett avgiftstak på 0,353 eurocent/min fram till år 2022.

För SMS föreslås ett avgiftstak på 1 eurocent/sms fram till år 2022.

Kompromissförslaget innehåller därtill bestämmelser som syftar till att ge besökta operatörer möjlighet att stoppa permanent roaming/ missbruk av roamingtjänster i grossistledet. Om värdoperatören har informerat hemmaoperatören om att permanent roaming pågår och att hemmaoperatören misslyckats med att komma till rätta med frågan med mindre ingripande åtgärder, kan värdoperatören avsluta grossistavtalet, dock först efter godkännande av regleringsmyndigheten. Regleringsmyndigheten ska komma med ett utlåtande inom två månader.

Kompromissförslaget innehåller även en ny bestämmelse (artikel 13) i form av en hållbarhetsmekanism på grossistnivå. Artikel 13 innebär att den besökta operatören kan be den nationella regleringsmyndigheten om tillstånd att tillämpa en högre grossistavgift än vad som anges i regleringen om denne inte får täckning för utgifterna för att tillhandahålla roaming. ORDF har föreslagit att tilläggsavgiften inte får överskrida 0,85 eurocent/MB.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att avskaffandet av tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet är en viktig målsättning av stor betydelse för konsumenter och för hela den digitala inre marknaden. Regeringen välkomnar införandet av en stegvis sänkning av avgiftstaken för data samt att lagstiftningen ska ses över efter två år. Regeringen har verkat för ytterligare sänkningar av avgiftstaken men det har inte funnits majoritet för det i rådet. Regeringen avser dock att stödja ett särskilt uttalande av likasinnade medlemsstater på TTE-rådet kring vikten av lägre grossistavgifter för att kunna avskaffa tilläggsavgifter för roaming i slutkundsledet på ett hållbart sätt, som ett viktigt medskick inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Regeringen anser därmed att Sverige bör ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag.

EU-nämnden och TU

Gällande förordning har inte varit föremål för samråd med EU-nämnden.

12. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster (första läsning) Interinstitutionellt ärende: 2016/0149 (COD)

- Lägesrapport

Dokumentbeteckning

9706/16 POSTES 4 TELECOM 110 MI 407 COMPET 348 DIGIT 65

CONSOM 135 IA 35 CODEC 795

+ ADD 1

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om att anta förordningen fattas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 EUF. Detta innebär att rådet och Europaparlamentet gemensamt antar förordningen. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet.

Bakgrund

Förslaget presenterades den 25 maj 2016. Kommissionen anser att det behövs kompletterande åtgärder i syfte att skapa ökad transparens vad gäller priser och förbättrad tillsyn på marknaden för gränsöverskridandet paketleveranstjänster. I dag kan inte alla tillsynsmyndigheter samla in de uppgifter som behövs för att övervaka hur marknaden för paket utvecklas på grund av skillnader i befogenheter och i definition av pakettjänster.

Det övergripande syftet med förordningen är att komma till rätta med de utmaningar som finns på marknaden och undanröja identifierade hinder för gränsöverskridande paketleveranstjänster. Därigenom ska den gränsöverskridande e-handeln främjas, inte minst genom att småföretag och konsumenter får ökade möjligheter att sälja och handla produkter.

Förslaget innebär att den i dag till stora delar oreglerade marknaden för paketleveranser, regleras. Postmarknaden regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (postdirektivet). Denna förordning är tänkt att komplettera de regler för postområdet som fastställts genom postdirektivet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer initiativ ämnade att stimulera gränsöverskridande handel då e-handeln har stor potential att bidra till ökad tillväxt och fler jobb. Det är viktigt att förordningen inte innebär oproportionerliga administrativa bördor för vare sig företag som tillhandahåller paketleveranstjänster eller medlemsstater. Det är vidare viktigt att förordningen inte leder till en snedvridning av konkurrensen till följd av att tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster åläggs skyldigheter som inte omfattar deras konkurrenter. Det är också värt att notera att marknaden för gränsöverskridande paketleveranser är under stark tillväxt. Ny lagstiftning får inte hämma den utvecklingen. Det bör tydliggöras hur de specifika åtgärderna kommer att leda till den övergripande målsättningen om ökad gränsöverskridande e-handel. Regeringen anser att betydande förbättringar kan göras vad gäller förtydliganden och förenklingar.

Regeringen anser att Sverige kan notera ordförandeskapets lägesrapport.

EU-nämnden och TU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnden och information i TU inför konkurrenskraftsrådet i maj 2016.

13. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (Första läsningen).

- Partiell allmän inriktning

Dokumentbeteckning

12259/16 TELECOM 170 FC 53 CODEC 1275

Rättslig grund

Kommissionen anger att förslaget grundar sig på artikel 172 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt, som omfattar åtgärder av EU till stöd för anläggande och utvecklande av transeuropeiska nätverk på bl.a. området för telekommunikationer. I linje med artikel 170 (1) i fördraget avser förslaget säkerställa att lokalsamhällen kan dra full fördel av den digitala inre marknaden genom inrättande av ett gränsöverskridande område där sådana nätverk kan byggas ut.

Beslut kommer att fattas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande.

Bakgrund

Kommissionen anger som ett av sina strategiska mål för unionen att platser där offentlig service tillhandahålls ska vara utrustade med internetuppkoppling av gigabithastighet år 2025. Förordningsförslaget publicerades den 14 september 2016 och är ett av initiativen som syftar till att nå målet.

Förslaget innebär att man inom ramen för telekomdelen av Fonden för ett Sammanlänkat Europa (FSE-telekom) ska kunna finansiera projekt för att installera gratis wifi på offentliga platser. För ytterligare information se FaktaPM 2016/17:FPM15. Finansieringen av förslaget är beroende av resultatet av förhandlingarna av översynen av den fleråriga budgetramen (MFF), varför den delen av förslaget inte har behandlats inom ramen för telekomarbetsgruppen och därför inte omfattas av den partiella allmänna riktlinjen.

Förslaget har varit uppe för behandling i rådsarbetsgruppen under hösten. I förhandlingarna har det ifrågasatts varför Kommissionen inte har presenterat en konsekvensanalys av förslagets eventuella effekter på konkurrens och framtida investeringsvilja. Även stödets geografiska fördelning och vilka som är stödmottagare, medlemsstaternas ansvar för uppföljning, samt frågor kring säkerhet och ansvar för spridning av material i näten har diskuterats.

Förslag till svensk ståndpunkt

Ordförandeskapets kompromissförslag väntas inför Coreper den 23 november 2016. Regeringen kan därför först efter det ta slutlig ställning till wifi-förslaget i sin helhet.

För regeringen har det varit viktigt att förhandlingarna av förslaget avseende finansieringen inte har fått föregripa förhandlingarna inom översynen av den fleråriga budgetramen. Det har även varit viktigt att definiera vad som avses med offentliga stödmottagare och att förtydliga hur det ska skapas geografisk balans avseende allokering av stödet samt att den administrativa bördan för medlemsstaterna ska vara begränsad.

I förhandlingen har Sverige fått gehör för ovanstående och kommissionen har också förtydligat att förslaget inte hindrar enskilda stödmottagare eller medlemsstater från att lösenordsskydda wifi-nätverken, samt att projekten inte i större omfattning än nödvändigt påverkar konkurrensen negativt. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom en kompromiss som tar hänsyn till ovanstående.

Regeringen har också i förhandlingarna lyft att kommissionen skulle behöva genomföra en konsekvensanalys av förslaget för att undersöka de långsiktiga effekterna och beklagar att det inte har genomförts någon sådan.

EU-nämnden och TU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i TU.

14. Övriga frågor

14 a) Policy för skälig användning inom ramen för roamingtjänster

- Information från kommissionen, på begäran av den polska delegationen

I enlighet med TSM-förordningen genomförde kommissionen en översyn av grossistledet på roamingmarknaden och presenterade även ett förslag till förordning den 15 juni 2016. I överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet för ett år sedan ingick även att kommissionen senast den 15 december 2016 skulle anta en genomförandeakt för en policy för skälig användning (fair use policy, FUP) samt en möjlighet för operatörer att ta ut en tilläggsavgift på slutkundsnivå för att täcka faktiska kostnader i grossistledet. Överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet bl.a. gick ut på att man utifrån periodiska resmönster skulle sätta ett tak för hur mycket konsumenter får roama utan en tilläggskostnad. Därigenom skulle man bl.a. undvika s.k. permanent roaming och skydda operatörer från för höga kostnader.

Genomförandeakten har under hösten varit föremål för diskussioner i kommunikationskommittén. Kommissionens utkast till genomförandeakt har varit föremål för omfattande kritik från medlemsstaterna bl.a. på grund av bristen på tydliga definitioner, vilket kan bidra till en fragmentering av den gemensamma marknaden. Det har också framförts oro, bl.a. från Sverige och flera medlemsstater, att utkastet inte tar hänsyn till resmönster enligt vad som är överenskommet i TSM-förordningen. Den finns en oro för att frånvaron av en gräns för hur mycket den enskilde användaren får roama utan tilläggsavgifter särskilt kan drabba medlemsstater med hög dataanvändning och låga priser.

14 b) Initiativ för den digitala inre marknaden

- Information från kommissionen

Den 6 maj 2015 presenterade kommissionen den Digitala Inre Marknadsstrategin, DSM. Det är en strategi som syftar till att få EU:s inre marknad att fungera väl också i en alltmer uppkopplad och digital ekonomi. Strategin innehåller både lagstiftande och icke-lagstiftande förslag som kommer att genomföras av EU:s medlemsstater. Strategin består av 16 nyckelåtgärder som syftar till att stärka och fördjupa den inre marknaden med särskild relevans för politikområden som påverkas av digitaliseringen ur ett gränsöverskridande perspektiv. Digitaliseringen har främjat en rad nya affärsmodeller, vilket i sin tur väntas bidra till ökad tillväxt i form av fler företag och ökad sysselsättning. Fullbordandet av den Digitala Inre Marknaden finns med som en av regeringens EU-prioriteringar för 2016. Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i EU (rankad trea i kommissionens årliga översikt Digital Economy and Society Index- DESI). Sverige är en medlemsstat med högt anseende vad avser digitala frågor och det innebär att Sverige har stora möjligheter att påverka på ett framgångsrikt sätt.

14 c) Utvecklingen inom förvaltningen av internet

- information från kommissionen

USA:s handelsdepartement National Telecommunications and Information Administration, NTIA, ansvarade fram till den sista september 2016 för översyn av de s.k. IANA-funktionerna(Internet Assigned Numbers Authority), vilket innebar att förslag till ändringar i internets rotzon passerade NTIA för vidare förmedling till rotzonsoperatören.

Sedan den första oktober 2016 hanteras IANA-funktionerna av funktioner inom ICANN, Internet Corporation for Assigned Names and Numbers.

TTE-rådet antog den 27 november 2014, och 12 juni 2015, rådsslutsatser som bland annat välkomnar denna process och de villkor för övergången som USA presenterat.

Vid telekområdet den 11 december förväntas EU-kommissionen att informera ministrarna om läget i de olika processerna. Ingen diskussion förväntas.

14 d) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från den maltesiska delegationen

Malta tillträder som ordförande för EU den 1 januari 2017. Den maltesiska delegationen väntas informera rådet om arbetsprogrammet för ordförandeperioden under första halvåret 2017.

Kommenterad dagordning TTE slutlig

Bilagor (13)