KKR, RådsPM varumärkessystem, dp. 6a-b

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3A7C

Rådspromemoria

2013-11-20

Justitiedepartementet

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 2 – 3 december 2013

6. Översynen av EU:s varumärkessystem (första behandlingen)

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (omarbetning)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken

Lägesrapport

Dokument:16218/13 PI 165 CODEC 2573

Tidigare dokument:KOM (2013) 162 slutlig, KOM (2013) 161 slutlig,Fakta-PM Justitiedepartementet 2012/13:FPM94

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund

Kommissionen presenterade i vårasförslag till en översyn av EU:s varumärkessystem. Översynen innebär dels en omarbetning av varumärkesdirektivet, dvs. det direktiv som i hög grad harmoniserar den nationella varumärkesrätten inom EU och dels ändringar i varumärkesförordningen som gör det möjligt att registrera ett varumärke med giltighet i hela unionen (gemenskapsvarumärke).

Det huvudsakliga syftet med kommissionens förslag är att det ska främja innovation och ekonomisk tillväxt genom att göra EU:s varumärkessystem mer tillgängliga och ändamålsenliga. Bland annat ska åtgärderna leda till lägre kostnader, förenklingar, snabbare förfaranden samt ökad förutsebarhet och rättssäkerhet. Samexistensen mellan de nationella varumärkena och gemenskapsvarumärkena ska upprätthållas.

Förhandlingar inleddes i rådsarbetsgruppen för immaterialrätt (varumärken) i april och har fortsatt i en intensiv takt under sommaren och hösten. Baserat på en första genomgång av varumärkesdirektivet presenterade ordförandeskapet den 19 november ett kompromissförslag avseende direktivet (rådsdokument 16336/13).Det kan konstateras att Sverige haft framgång i förhandlingarna i flera viktiga frågor – bl.a. när det gäller den s.k. officialprövningen av relativa registreringshinder (se nedan under Förslaget).

Förhandlingarna om varumärkesförordningen har också påbörjats under hösten. Målsättningen är att en första genomgång av förordningen ska ha avslutats innan årsskiftet.

Kommissionen är pådrivande för ett antagande av förslagen under nuvarande mandatperiod. Många medlemsstater anser dock att det krävs ytterligare tid för diskussioner i rådsarbetsgruppen kring de mer tekniska frågorna.

Vid KKR kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport med informationom de pågående förhandlingarna. I rapporten tar också ordförandeskapet upp många av de mer eller mindre kontroversiella frågornasom måste lösas i förhandlingarna, bl.a. förslaget som rör varor i transit och frågan om den framtida styrningen av EU:s varumärkesmyndighet (OHIM). Ordförandeskapet föreslår att KKR tar del av rapporten och att KKR uppmanar rådsarbetsgruppen att fortsätta ansträngningarna för att nå en överenskommelse beträffande förslagen.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har åberopats när det gäller varumärkesdirektivet medan artikel 118.1 i samma fördrag har åberopats när det gäller varumärkesförordningen. Rättsakterna ska antas av Europaparlamentet och rådet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar att ordförandeskapet lämnar en lägesrapport vid KKR och att rådsarbetsgruppen uppmanas att fortsätta ansträngningarna för att nå en överenskommelse. Dock anser Sverige att det är viktigt att förhandlingarna i rådsarbetsgruppen inte stressas på utan att det ges tid för ytterligare diskussioner av de tekniska frågorna på expertnivå.

Europaparlamentets inställning

Europarlamentet (ansvarigt utskott – JURI) har ännu inte antagit en första ståndpunkt till förslagen men väntas göra detta inom kort. Mycket talar för att parlamentet kommer stödja kommissionens förslag i stora delar.

Förslaget

Generellt sett välkomnar Sverige kommissionens förslag och är positivt till syftet att modernisera, förbättra och förenkla EU:s varumärkessystem. Bara sådana ändringar som behövs för att uppnå dessa syften ska dock göras eftersom varumärkessystemen hittills fungerat väl.

Sverige är vidare positivt till nödvändiga anpassningar av direktivet och förordningen till EU-domstolens praxis och att man förtydligar eller tar bort de delar av rättsakterna som är otydliga eller föråldrade. Sverige motsätter sig inte heller ytterligare harmonisering av den nationella varumärkesrätten men anser att förslagen som rör varumärkesdirektivet delvis är för omfattande och/eller detaljerade, särskilt förfarandereglerna. Sverige anser att det t.ex. är problematiskt att medlemsstaternas varumärkesmyndigheter inte längre på eget initiativ ska få pröva om en varumärkesregistrering strider mot en tidigare rättighet, t.ex. ett äldre varumärke (den s.k. officialprövningen av relativa registreringshinder).

Sverige är slutligen positivt till att man ska säkerställa att unionens varumärkessystem och de nationella systemen ska kunna samexistera och komplettera varandra. Sverige villinte att översynen leder till att balansen mellan innehavare av nationella rättigheter och gemenskapsvarumärken förskjuts.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Omarbetningen av varumärkesdirektivet kommer att kräva ändringar i varumärkeslagen (2010:1877). Ändringarna berör både den materiella svenska varumärkesrätten och handläggningen av varumärkesärenden vid den svenska varumärkesmyndigheten, Patent- och registreringsverket.

När det gäller förslaget som rör varumärkesförordningen kommer det emellertid inte att krävas några omfattande lagändringar eftersom varumärkesförordningen är direkt tillämplig i Sverige och inte ska genomföras i nationell rätt.

Ekonomiska konsekvenser

Kommissionen, som har genomfört en konsekvensanalys, (SWD(2013) 95 slutlig), har gjort bedömningen att förslagen inte kommer medföra några konsekvenser för EU:s budget.