KKR, rådsPM om standardiseringssystem, dp 18c

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2933AD

PM till riksdagen

2011-05-20

Utrikesdepartementet

Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM)

Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 30 maj 2011

Dagordningspunkt 18c)

Rubrik: (ev.) Nytt europeiskt standardiseringssystem

Information från Kommissionen

Dokument: Ej publicerat.

Tidigare dokument: Föreligger inte.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Ej tidigare behandlad.

Bakgrund
Standardisering i Europa är ett privaträttsligt och frivilligt samarbete mellan industri, konsumenter, myndigheter och övriga intressenter. Över de senaste årtiondena har standardisering framgångsrikt använts för att genomföra europeisk policy och lagstiftning. Detta gäller särskilt varuområdet, där den s.k. nya metoden för lagstiftning används sedan länge. Metoden bygger på att generella krav på säkerhet för liv och hälsa ställs i rättsakter, med hänvisning till harmoniserad standard för de tekniska kraven. metoden att använda standardisering som stöd för gemensam lagstiftning har också fastslagits genom det varupaket med ett gemensamt ramverk för varor som antogs 2008.

Standardisering, och vikten av att använda standardisering som ett instrument för konkurrenskraft och tillväxt, har på senare år nämnts i en rad policydokument från kommissionen. Kommissionens strategi för EU 2020 betonar t.ex. vikten av innovation för att nå EU:s strategiska mål, och nämner i denna kontext standarder som en viktig faktor för att förbättra företagens möjlighet att ta fram nya idéer.

Kommissionen har under ett par år förberett ett paket på området för standardisering. 2008 tillsattes en expertgrupp (kallad (EXPRESS) för att ge strategiska rekommendationer till Kommissionen och andra intressenter om europeisk standardiserings framtid till 2020. EXPRESS-gruppen levererade en rapport (Standardisering för ett konkurrenskraftigt och innovativt Europa: en vision för 2020) i februari 2010, som sedan användes som grund för Kommissionens arbete med att ta fram ett standardiseringspaket.

Kommissionens paket kommer att bestå av två delar:
- ett meddelande med en strategi för användning av standardisering inom unionens politikområden för att stärka konkurrenskraften i EU:s ekonomi. Detta avser tjänster, innovation, global handel, hållbar utveckling etc.
- ett lagstiftningspaket där flera beslut och direktiv revideras och slås samman i en förordning.

Kommissionen förväntas besluta om det nya standardiseringspaketet den 1 juni 2011.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt; frågan utgör endast en informationspunkt.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar övergripande kommissionens kommande standardiseringspaket. Beträffande enskilda bestämmelser finns ännu ingen ståndpunkt.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inremarknadsutskott (IMCO) presenterade i oktober 2010 en rapport om den europeiska standardiseringens framtid. Rapportör i frågan är Europaparlamentsledamoten Edvard Kozusník. EP välkomnar kommissionens vilja att revidera det europeiska standardiseringssystemet och att bibehålla dess framgångsrika delar samtidigt som förbättringar görs för att effektivisera metoden.

EP betonar vikten av att hitta rätt balans mellan nationell, europeisk och internationell standardisering och att de styrkor som de befintliga systemet besitter bibehålls.
Förslaget
Förslaget till standardiseringspaket ska beslutas den 1 juni 2011.
Paketet förväntas innehålla två delar; en policydel och en lagstiftningsdel.

Policydelen förväntas publiceras i form av ett meddelande, som ska fastslå en EU-policy för det kommande årtiondet. Meddelandet kommer att behandla frågor kopplade till standardisering i en globaliserad ekonomi, stöd för innovation samt anpassning av standardisering som metod till nya sektorer, så som tjänster och immaterialrätt.

I lagstiftningsdelen förväntas en revidering av det befintliga ramverket genom en förordning, nämligen:

1. Direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande för tekniska standarder
Direktivets tillämpningsområde öppnas upp för att även omfatta tjänstestandarder och nationella dokument som används som standarder, utan att de idag är stämplade som standarder. Kommissionen förväntas också inkludera regler för att effektivisera det europeiska standardiseringssystemet och göra det mer transparent och tillgängligt.

2. Beslut 1673/2006/EG om finansiering av standardisering
Beslutet anpassas till de förändringar som görs i direktivet 98/34.

3. Beslut 85/97/EG om ICT- standardisering
Tillämpningsområdet begränsas till kommunikationsnätverk, tjänster och applikationer (d.v.s. inte varor) med fokus på interoperabilitet. En specifikation över vad som krävs av en standard för att det ska gå att användas för hänvisning i lagstiftning och policy införas. Flexibilitet för upphandling av IT införs. En möjlighet att referera till fora och konsortier införs. Förhållandet mellan IT och upphovsrätten klargörs. En plattform för intressenter etableras.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Det finns idag få regler om standardisering, eftersom verktyget är privaträttsligt. Den vanligaste användningen idag är i harmoniserad lagstiftning om produkter, t.ex. maskiner, där hänvisning görs till harmoniserade standarder.

Genom att förslaget har formen av en förordning får Sverige för första gången en lag om standardisering.
Ekonomiska konsekvenser
Standarder är mycket viktiga för den ekonomiska tillväxten i EU. Enligt olika undersökningar kan standardernas bidra till upp till en fjärdedel av den årliga produktivitetsökningen inom EU. Ett tydligt regelverk för standardisering bör ytterligare underlätta handeln både mellan EU:s medlemsstater och med tredje land. Ett stärkt brukarinflytande kan främja miljöskydd och förebygga skador, med samhällsekonomiska besparingar som följd och konkurrensmässiga fördelar för svenska ekonomiska aktörer som ligger väl framme i dessa avseenden.
Övrigt
-