JoF, Kommenterad dagordning 17 februari

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C7864

SLUTLIG

Kommenterad dagordning

Landsbygdsdepartementet

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 17 februari 2014

Icke-lagstiftande verksamhet

4.Ordförandeskapets arbetsprogram

– Föredragning av ordförandeskapet

Dokumentbeteckning

Inte aktuellt.

Rättslig grund

Inte aktuellt.

Bakgrund

Det grekiska ordförandeskapet kommer traditionsenligt att presentera sitt arbetsprogram för jordbruks- och fiskerådets område för första halvåret 2014. Arbetet under våren kommer att påverkas av valet till Europaparlamentet vilket kommer att innebära en starkt avtagande takt i lagstiftningsarbetet efter mars månad liksom av det faktum att en ny kommission ska komma att utses under hösten 2014.

På jordbrukssidan prioriteras arbetet med att nå en överenskommelse om förslaget om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder innan valet till Europaparlamentet. Andra frågor av vikt på jordbruksområdet är förslaget om skolmatsprogram och ett lagstiftningspaket för ekologisk produktion.

På fiskeriområdet fokuserade ordförandeskapet inledningsvis på att få till stånd en politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet gällande den nya Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF. Det grekiska ordförandeskapet kommer även att prioritera fortsatta diskussioner i den interinstitutionella arbetsgruppen som bildades under det litauiska ordförandeskapet och som syftar till att komma vidare i frågan om de långsiktiga planerna. Grekerna kommer även att prioritera arbetet med den s.k. OMNIBUS-

7

förordningen som syftar till att anpassa ett antal förordningar om tekniska regleringar och kontroll till införandet av det utkastförbud man kom överens om i GFP-reformen.

När det gäller djur- och livsmedelsfrågor kommer det grekiska ordförandeskapet främst ägna sig åt att föra arbetet med den nya lagstiftningen för djurhälsa, växtskydd, växtförökningsmaterial och offentlig kontroll, det så kallade SANCO-paketet, framåt. Grekerna planerar också att avsluta förhandlingarna om utgifter inom veterinärområdet. De har även för avsikt att slutföra förhandlingarna om ändring av honungsdirektivet. Det grekiska ordförandeskapet kommer även att påbörja behandlingen av ett lagförslag om nya livsmedel samt två förslag om kloning.

På skogsområdet förväntas det grekiska ordförandeskapet avsluta arbetet med de rådsslutsatser gällande kommissionsmeddelandet om en ny skogsstrategi som litauerna påbörjade.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen noterar ordförandeskapets arbetsprogram.

MJU och EU-nämnden

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

Lagstiftande verksamhet

JORDBRUK

5.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning 1306/2013 när det gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i

skolor

– Föredragning av kommissionen

Dokumentbeteckning

5958/14 AGRI 53 AGRIFIN 6 AGRIORG 12 CODEC 270

Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artiklarna 42 och 43(2) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Rådet och Europaparlamentet beslutar gemensamt. Beslut genom kvalificerad majoritet i rådet.

Bakgrund

EU:s skolmjölksprogram beslutades 1968 i och med bildandet av EU:s gemensamma marknadsordning för mjölk. Skolfruktsprogrammet initierades i reformen av den gemensamma marknadsordningen för

7

frukt och grönsaker 2007. Sverige har valt att delta i skolmjölksprogrammet men inte i skolfruktsprogrammet. Den 30 januari publicerade kommissionen ett nytt förslag till skolmatsprogram. De nuvarande programmen för utdelning av frukt och grönsaker respektive mjölk i skolan slås ihop till ett skolmatsprogram. Förslaget innebär ingen utökning av budgeten som totalt omfattar ett budgettak på 230 miljoner euro. Det är frivilligt för medlemsstater att delta i programmet liksom att distribuera frukt, grönsaker eller endast mjölk alternativt båda dessa produktkategorier. Det finns inga krav på nationell medfinansiering för deltagande medlemsstater.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens grundläggande ståndpunkt är att målen för skolmatsprogram egentligen uppnås bäst genom beslutsfattande på nationell nivå. Beslutsfattande på EU-nivå genererar inte några betydande fördelar när det gäller skolmatsprogram.

Mot bakgrund av att budgetbeloppet är fastställt i överenskommelsen om den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014-2020 och eftersom det finns en mycket stor uppslutning bland andra medlemsstater för dessa stöd liksom att Sverige deltar framgångsrikt i skolmjölksprogrammet bör Sverige dock inta en konstruktiv hållning. Sverige bör verka för att få ett så bra utfall som möjligt när det gäller förslagets folkhälsoaspekter, återflöde av EU-budgeten och regelförenkling.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd eller information.

6.Situationen inom mejerisektorn:

Uppföljning av diskussionen om resultaten av konferensen "The EU dairy sector: developing beyond 2015"

–Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

5965/14 AGRI 54 AGRIORG 13 (ej inkommit)

Rättslig grund

-

Bakgrund

Kommissionen bjöd i september in till en stor konferens som behandlade utmaningar för den europeiska mjölksektorn efter att mjölkkvoterna tas bort under 2015. Kommissionen presenterade rapporten från konferensen vid rådsmötet 16-17 december 2013. Kommissionen framhöll då behovet av bättre verktyg och nämnde

7

bland annat frivilliga eller obligatoriska utbudsbegränsningar, kontracykliska betalningar och i synnerhet idén om en europeiskövervakningsmekanism för att övervaka utvecklingen på mjölkmarknaden. Ett 20-tal medlemsstater yttrade sig. Flera medlemsstater stödde kommissionens bild medan andra, däribland Sverige, framhöll att kontroll av utbudet och produktionen inte skulle stärka konkurrenskraften och motsatte sig därför nya åtgärder. Flera medlemsstater efterlyste åtgärder för en mjuklandning i samband med kvoternas avskaffande.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer, i enlighet med sin sedan länge etablerade position, att mjölkkvoterna fasas ut. Regeringen anser vidare att nya utbudsbegränsningar inte bör införas.

EU-nämnden och MJU

Frågan var senast föremål för samråd med EU-nämnde och MJU i december 2013.

7.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

på den inre marknaden och i tredjeland

- Riktlinjedebatt

Dokumentbeteckning

KOM (2013) 812

Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Rådet och Europaparlamentet beslutar gemensamt. Beslut genom kvalificerad majoritet i rådet.

Bakgrund

Politiken för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter skapades i början av 1980-talet. Den har successivt utvidgats till att omfatta de flesta av jordbrukets produkter i första förädlingsledet och syftar till att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft, både på den inre marknaden och i tredjeland. Målen är att öka konsumenternas kunskaper om produkternas höga kvalitet, utveckla och öppna nya marknader samt att öka jordbrukspolitikens effektivitet.

I juli 2011 offentliggjorde kommissionen ”Grönbok om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter - en

7

strategi med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker”, se faktapm 2010/11:FPM152.

I november 2013 offentliggjorde kommissionen ett förslag till förordning som ska ersätta nuvarande förordning vilket syftar till att modernisera nuvarande politik. Detta presenterades av kommissionen på jordbruks- och fiskerådet i december 2013. Vid rådsmötet den 17 februari kommer förslaget vara föremål för en riktlinjedebatt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande ståndpunkt är att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte bör finansieras via EU-budgeten. Denna typ av kostnader ska marknadens aktörer bekosta själva. Inför det faktum att politiken med EU-stöd till informationskampanjer och säljfrämjande redan är etablerat och har ett brett stöd inom unionen, ligger det i svenskt intresse att verka för förbättringar som gör att gemenskapens medel kan utnyttjas mer effektivt i framtiden.

Regeringen motsätter sig kommissionens förslag att öka budgeten, men kan i övrigt i huvudsak acceptera de förändringar som föreslås. Regeringen delar kommissionens bedömning att säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer är förenliga med gröna boxens kriterier i WTO:s jordbruksavtal och föredrar därför säljfrämjande åtgärder framför andra mer marknads- och handelsstörande åtgärder, som exempelvis exportbidrag, intervention och stöd till privat lagring.

I det fortsatta arbetet är det viktigt för regeringen att budgetrestriktivitet, regelförenkling och en ökad marknadsorientering av jordbrukssektorn eftersträvas; att regelverket kan tillämpas på ett sätt som innebär att alla medlemsstater behandlas lika; att marknadsföring av produkter som kan vara skadliga för hälsan motverkas samt att åtgärderna är förenliga med gröna boxens kriterier i WTO:s jordbruksavtal.

EU-nämnden och MJU

Frågan var föremål för information i MJU den 12 december 2013 och samråd med EU-nämnden den 13 december 2013. En särskild överläggning hölls i MJU den 23 januari 2014.

7

Övriga frågor

8.Genomförande av innovationspartnerskapet för produktion och

hållbarhet inom jordbruket

– Information från kommissionen

Dokumentbeteckning

-

Rättslig grund

-

Bakgrund

I den nya landsbygdsförordningen erbjuds möjligheten för medlemsstaterna att arbeta med det Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.

Grupper av lantbrukare, rådgivare, forskare med flera ska kunna ansöka om att bilda en operativ grupp med syftet att genom samarbete utveckla jordbruket. Det Europeiska innovationspartnerskapets mål är att förbättra produktiviteten och den hållbara resursanvändningen.

Kommissionen avser att informera medlemsstaterna om genomförandet av partnerskapet.

EU-nämnden och MJU

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden eller information i MJU.

9.Slutsatserna från den 34:e konferensen mellan direktörerna för EU:s utbetalande organ

– Information från den litauiska delegationen

Dokumentbeteckning

6007/14 FIN 91 AGRIFIN 9

Rättslig grund

-

Bakgrund

Under sitt ordförandeskap bjöd Litauen in till den 34:e konferensen för direktörerna för de utbetalande myndigheterna. Temat för konferensen var i huvudsak genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken 2015-2020. Mer djupgående diskussioner hölls

7

avseende kostnadseffektiva kontroller, framtagande av förvaltningsförklaring och attesterande organs utökade revisionsuppdrag samt felfrekvensen för direktstödet.