Epsco, RådsPM - utstationering, dp. 3

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5F84

Rådspromemoria

2012-11-23

Arbetsmarknadsdepartementet

Rådets möte den 4 december 2012

Dagordningspunkt 3

Rubrik: Lagstiftningsinitiativ om utstationering av arbetstagare: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om verkställighet och genomförande av direktivet om utstationering av arbetstagare (Första läsningen)
Riktlinjedebatt
Lägesrapport

Dokument
Har inte inkommit

Tidigare dokument
Fakta-PM 2011/12: 135 FPM Direktiv om genomförande av utstationeringsdirektivet

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Förslaget har tidigare behandlats den 15 juni 2012 i EU-nämnden inför EPSCO-rådet den 21 juni 2012. Regeringen har överlagt med arbetsmarknadsutskottet den 12 april, 31 maj och 18 oktober 2012.

Utöver ovan angivna överläggningar har Sr Hillevi Engström informerat om pågående förhandlingar vid den allmänna utfrågningen vid Arbetsutskottet den 27 september 2012.

Bakgrund
Kommissionens förslag till ett s.k. tillämpningsdirektiv syftar till att skapa ett allmänt regelverk för utstationeringar med en bättre och mer enhetlig tillämpning av direktivet 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (utstationeringsdirektivet). Genom att klargöra och förtydliga hur bestämmelserna i utstationeringsdirektivet ska tillämpas kan skyddet för utstationerade arbetstagares villkor säkerställas och en sund konkurrens på den inre marknaden främjas, samtidigt som missbruk av utstationeringsreglerna motverkas.

Förslaget antogs den 21 mars i år och har behandlats i rådsarbetsgruppen under våren och hösten. På EPSCO-mötet i juni 2012 presenterades en lägesrapport.

På EPSCO-mötet avser ordförandeskapet presentera en lägesrapport och ha en riktlinjedebatt.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden är artikel 53 och 62 i EUF-fördraget. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Svensk ståndpunkt
Regeringen är positiv till kommissionens initiativ att förbättra och förtydliga tillämpningen av utstationeringsreglerna. Det är angeläget att säkerställa skyddet för utstationerade arbetstagares villkor och främja en sund konkurrens på den inre marknaden, samtidigt som det är viktigt att utstationeringsreglerna respekterar medlemsstaternas olika arbetsmarknadsmodeller. Det är därför bra att det finns bestämmelser i förslaget som är anpassade särskilt för de nordiska ländernas arbetsmarknadsmodeller.

En given utgångspunkt i förhandlingarna är att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen i EU-samarbetet. Målsättningen bör vara att utstationeringsreglernas tillämpning förbättras och förtydligas så att skyddet för utstationerade arbetstagares villkor kan säkerställas samtidigt som en sund konkurrens på den inre marknaden främjas och missbruk av utstationeringsreglerna motverkas.

Europaparlamentets inställning
-
Förslagen
Syftet med direktivförslaget är att klargöra och förtydliga utstationeringsdirektivets tillämpning i medlemsstaterna för att därigenom även komma åt missbruk av utstationeringsdirektivet.

Direktivförslaget innehåller bestämmelser som syftar till att klargöra tillämpningsområdet för utstationeringsdirektivet.

Där finns listor över kriterier som kan användas vid bedömningen av om en gränsöverskridande arbetssituation är en äkta utstationering eller inte, d.v.s. om utstationeringsreglerna är tillämpliga eller inte. Det rör sig om omständigheter till ledning för att kunna avgöra om ett företag är etablerat i en medlemsstat eller inte och om en utstationerad arbetstagare tillfälligt utför arbete i en annan medlemsstat än den vari han eller hon vanligtvis arbetar. Den gränsöverskridande situationen ska alltid bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Direktivförslaget innehåller vissa bestämmelser som särskilt tar hänsyn till medlemsstater med nordisk arbetsmarknadsmodell, t.ex.

Skyldighet för medlemsstaterna att se till att kollektivavtalsvillkor, särskilt avseende minimilöner, finns tillgängliga för såväl tjänsteleverantörer från annat medlemsland som för de utstationerade arbetstagarna.
Uppgiften att övervaka och kontrollera arbetstagares villkor kan utföras av arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell rätt och praxis, förutsatt att en tillräcklig skyddsnivå för utstationerade arbetstagare i enlighet med utstationeringsregelverket garanteras.
Skyldighet för medlemsstaterna att se till att utstationerade arbetstagare, oavsett om de är organiserade eller inte, ska kunna bevaka och hävda sina rättigheter enligt utstationeringsreglerna.

Vidare innehåller förslaget minimibestämmelser som innebär att medlemsländerna inom byggsektorn ska kunna göra en entreprenör solidariskt ansvarig med en direkt underentreprenörs ansvar för dennes utstationerade arbetstagares nettominimilöner. Genom att utföra rimliga kontrollåtgärder kan entreprenören påverka ansvarets omfattning. Medlemsstaterna får införa strängare ansvarsregler förutsatt att reglerna är proportionerliga och inte diskriminerande.

Förslaget innehåller i övrigt bestämmelser om bl.a. information och samarbete mellan medlemsstaterna samt om indrivning av avgifter över gränserna i syfte att åstadkomma en bättre efterlevnad av reglerna.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Sverige har genomfört utstationeringsdirektivet genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. I april 2010 ändrades den svenska lagstiftningen om stridsåtgärder i förhållande till utstationerande arbetsgivare till följd av Lavaldomen (prop. 2009/10:48).
Det kan inte uteslutas att gällande regler kan komma att behöva justeras som en följd av direktivförslaget. En noggrann analys av hur svensk rätt förhåller sig till alla delar av direktivförslaget måste emellertid göras innan sådana eventuella justeringar kan anges i detalj.

Ekonomiska konsekvenser utifrån kommissionens ursprungliga förslag
Förslaget förväntas få vissa budgetära konsekvenser för statsbudgeten, som i nuläget är svåra att precisera. Först när förslaget har analyserats mer i detalj kan de budgetära konsekvenserna preciseras.
Förslaget förväntas få vissa konsekvenser för EU-budgeten, t.ex.

kostnader för diverse projekt och seminarier, expertkommittén och efterhandsutvärdering. Kostnaderna kommer att täckas av Progress-programmet (2013) och Programmet för social förändring och social innovation (2014-2020). Kostnaderna för personalresurser och andra administrativa utgifter samt kostnader för seminarier för intressegrupperna vartannat år kommer att täckas genom rubrik 5 i den fleråriga budgetramen.