TTE, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2022/23:4EBF59
Rådets möte (transport, telekommunikation, energi) den 19 december 2022
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
A-punkter
Gasmarknadspaketet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet väntas en lägesrapport om förslaget till det så kallade gasmarknadspaketet, det vill säga ändringar i direktivet om gemensamma regler för förnybar gas, naturgas och vätgas och förordningen om de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas samt förordningen om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas.
Förslaget lades fram av kommissionen i december 2021. Det övergripande syftet med revideringen av lagstiftningen är att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska uppnå kliamatneutralitet 2050. Kommissionens förslag fokuserar framför allt på en starkare ställning för kunderna på gasmarknaden, möjliggörande av ny vätgasinfrastruktur och en ny vätgasmarknad. Kommissionen föreslår också regler för att introducera förnybara och koldioxidsnåla gaser i den nuvarande naturgasinfrastrukturen och på naturgasmarknaden, i nätplanering och vid försörjningstrygghet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i näringsutskottet den 31 mars 2022.
Faktapromemoria:
2021/22:FPM60
Förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Den 15 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn. Syftet med förslaget är att bevara och förbättra miljön genom att minska metanutsläppen från fossila energikällor som produceras eller konsumeras i unionen samtidigt som den inre energimarknaden funktion samt försörjningstryggheten inom EU fortsatt säkerställs.
Kommissionen föreslår regler för mätning, rapportering och åtgärder för att minska metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna. Därutöver föreslås åtgärder för hur metangas-utsläppen från dessa sektorer ska minskas, bland annat genom läckagesökning och reparation såväl som förbud eller begränsningar av ventilering och fackling av metangas. Förordningen innehåller också förslag om metanutsläpp från tredje land som importeras till unionen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att förslaget till förordning kan bidra till EU:s skärpta klimatmål till 2030 och 2050.
Regeringen stödjer successiva krav på mätning, rapportering och åtgärder för att undvika metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna.
Regeringen anser att Sverige kan stödja ordförandeskapets ambition att nå en allmän riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i näringsutskottet den 31 mars 2022.
Samråd med EU-nämnden inför TTE Energi den 27 juni 2022.
Faktapromemoria:
2021/22:FPM61
REPowerEU-direktivet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Dokument:
9363/22
Förslagets innehåll:
Inom ramen för kommissionens paket RePowerEU föreslogs sommaren 2022 ändringar i reglerna för tillståndsprocesser i förnybartdirektivet (RED). Förslagen som berör direktiven om byggnaders energiprestanda (EPBD) respektive direktivet om energieffektivitet (EED) har lyfts över till de förhandlingar som rör dessa direktiv.
Förslagen som berör direktivet om förnybar energi (RED) syftar till att snabba på utbyggnaden av förnybar energiproduktion (exklusive biokraftverk) i EU. Förslagen innefattar skärpta krav på hur lång tid en prövning får ta. Förslagen innefattar också bestämmelser om undantag från delar av EU:s naturmiljölagstiftning, särskilt artskyddsbestämmelser, för utbyggnad av förnybar energiproduktion.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att bygga ut den förnybara energin och minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt. Åtagandena måste dock fördelas rimligt och rättvist. Regeringen står bakom rådets allmänna riktlinje från juni i år och verkar för att Sveriges nationella bidrag till förnybartmålet inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt 2045.
Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft. Regeringen anser att resultatet ska innebära effektivare tillståndsprocesser och en höjd andel förnybart i energisektorn utan onödigt komplicerade regelverk och att medlemsstaternas varierande förutsättningar beaktas. Förslag för snabbare tillståndsprocesser bör utformas på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Med utgångspunkt i ovan anser regeringen att Sverige kan ställa sig bakom en allmän riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i Näringsutskottet den 18 maj 2022
Faktapromemoria:
2021/22:FPM102
Övriga frågor
7a) Aktuella lagstiftningsförslag
i) Översynen av direktivet om energieffektivitet (omarbetning)
ii) Översynen av direktivet om förnybar energi
Information från ordförandeskapet
7b) Den senaste utvecklingen när det gäller yttre förbindelser på energiområdet
Information från kommissionen
7c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Information från den svenska delegationen