Utlåtande över Vitbok om försäkringsgarantisystem
Utlåtande 2010/11:FiU14
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 24 november 2010
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU-dokument om försäkringsgarantisystem (FiU14)
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ. EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs. Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Riksdagen godkände utlåtandet utan att göra några tillägg. Efter beslut skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information kommer
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2010-11-04
Justering: 2010-11-16
Trycklov till Gotab och webb: 2010-11-17
Trycklov: 2010-11-17
Justering: 2010-11-16
Trycklov till Gotab och webb: 2010-11-17
Trycklov: 2010-11-17
Reservationer: 1
Utlåtande 2010/11:FiU14
Utlåtande 2010/11:FiU14
Alla beredningar i utskottet
2010-11-04
EU-dokument om försäkringsgarantisystem (FiU14)
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ.
EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs.
Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner utlåtandet utan att göra några tillägg. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2010-11-24
Debatt om förslag 2010/11:FiU14
Webb-tv: Utlåtande över Vitbok om försäkringsgarantisystem
Dokument från debatten
- 2010-11-24Protokoll 2010/11:20
Protokoll från debatten
Anf. 1 Bo Bernhardsson (S)
Herr talman! Skälet till den här diskussionen och för utlåtandet om vitboken om ett försäkringsgarantisystem är ytterst finanskrisen, eller kanske bättre uttryckt de återkommande finanskriserna. Vad dessa kriser visar, senast den akuta kris som bubblat upp i Irland, är i själva verket behovet av politikens återkomst efter en tid av ganska ohejdad tilltro till de fria marknadernas välsignelser.
Just krisen i Irland ger anledning till en principiell reflexion.
Europas politiker diskuterar nu åtgärder för att hjälpa Irland men också olika system för att långsiktigt förebygga nya kriser och inrätta så kallade automatiska krismekanismer. Tyngdpunkten i det arbetet ligger på att politikerna måste disciplinera politikerna. Det handlar om att förhindra alltför stora budgetunderskott och statsskuldsproblem. Det handlar om att politiken måste vara ansvarsfull.
Jag vill inte på något sätt förringa den problematiken; det är självklart viktigt att ha ordning på de offentliga finanserna. Den som är i skuld, och beroende av finansmarknaderna, är inte fri. Det visar exemplet Irland, och det fick vi i Sverige uppleva på 90-talet. Det var ganska plågsamt.
Men Irlandsexemplet pekar tydligt åt ett helt annat håll. För bara tre år sedan hade Irland utomordentligt starka offentliga finanser. År 2007 var budgetunderskottet lika med noll och statsskulden 24 procent av bnp; stabilitetspakten tillåter 60 procent. Sedan brast bubblorna, och på ett par år säckade Irlands ekonomi ihop fullständigt. I dag är statsskulden 96 procent, budgetunderskottet 32 procent och arbetslösheten 13,8 procent.
Detta visar, åtminstone för mig, att grundproblemet inte är dålig budgetdisciplin och att de disciplinerande åtgärderna i första hand och främst måste sättas in där, det vill säga riktade mot politikerna själva. De riktigt stora problemen, ja systemfelet, finns på finansmarknaderna där ansvarstagandet har kopplats loss från risktagandet och från möjligheterna att tjäna snabba pengar. Detta sagt som en inledning och fond till diskussionen.
Herr talman! Det finns alltså goda skäl till att diskutera och genomföra åtgärder för att reglera och bringa ordning på finansmarknaderna. Samtidigt måste det bli rätt. Det är till exempel inte rimligt att samhället, konsumenter och skattebetalare, tar över risker och kostnader för kriserna medan möjligheterna att just ta risker med andras pengar finns kvar.
Ska vi införa ett försäkringsgarantisystem på europeisk nivå? Det är så frågan ställs i detta ärende. Vårt svar på den frågan är att ja, det är möjligt. Vi socialdemokrater är dock inte i dag beredda att säga ja till genomförandet av ett sådant europeiskt direktiv. Skälen till den tveksamheten är flera. Ett av de viktigare skälen är att vi menar att vi borde avvakta och först följa upp de nya regler som följer med det nya solvensregelverket, solvens II.
Det finns fler skäl till tveksamheten. Ett är att det finns en risk att ett garantisystem verkar i motsatt riktning mot vad som är tänkt, nämligen när kostnaderna för misslyckandena lyfts av för att bäras av försäkringstagare och ytterst av skattebetalare. Följden kan bli - det är ganska logiskt - ett ökat risktagande och chanstagande. Det kan få till följd att de bolag som sköter sig, deras försäkringstagare och ägare, får betala för dem som inte sköter sig.
Vi har ju en insättargaranti, kan det hävdas. Varför är det inte lika självklart med en försäkringsgaranti? Jo, därför att bankerna, vars kärnverksamhet är ekonomins och samhällets blodomlopp, måste betraktas som mer systemviktiga än försäkringsmarknaden. Banksystemet och storbankerna kan inte tillåtas fallera. Det finns alltså, sammanfattningsvis, en rad frågor som vi anser måste klaras ut innan vi är beredda att förorda ett europeiskt direktiv om en försäkringsgaranti.
När det gäller frågan om kollektiva avtalsförsäkringar, och för övrigt en del andra frågor, är vi överens med majoriteten om att de ska undantas från ett sådant garantisystem, om det blir aktuellt att införa det.
Herr talman! Behöver vi ett försäkringsgarantisystemdirektiv? Vi vill inte utesluta det, men som situationen ser ut finns det starka skäl att avvakta, bland annat just genomförandet av de nya solvensreglerna.
Jag yrkar bifall till motivreservationen.
Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet.
I dag diskuterar vi alltså kommissionens vitbok om en försäkringsgaranti. Det betyder att vi inte tar ställning till skarpa förslag, utan vi ska ge synpunkter på de förslag som presenterats av kommissionen.
Majoriteten i finansutskottet är i grunden positiv till den typ av försäkringsgarantisystem som kommissionen nu föreslår. Det är vi med anledning av att det stärker konsumentskyddet. Även om jämförelsen haltar lite grann - Bo Bernhardsson var ju inne på jämförelser mellan banksektorn och försäkringssektorn - vill jag ändå göra den jämförelsen, för i dag finns det inom EU krav på nationella garantiordningar för insättare i bank i form av insättargarantisystem. Det finns även krav på skydd för investerare i värdepapper. Det har vi, trots att vi har kapitalkraven på bankerna.
I försäkringsbranschen ser det lite annorlunda ut. Vi kommer inom en snar framtid att få solvens II-reglerna på plats, men de reglerna, som ställer krav på bolagen, kan aldrig garantera att ett försäkringsbolag inte kommer att gå i konkurs.
Även om risken kan ses som relativt liten måste konsumenterna kunna känna trygghet när de väljer försäkringsbolag, oavsett var i Europa företaget har sin hemvist.
Bara för att vi har ett kapitaltäckningskrav på banksidan har vi inte låtit bli att se till att det finns ett insättningsgarantisystem, men något motsvarande finns inte på försäkringsområdet. Vi menar att kommissionens förslag om att det bör finnas någon form av hyfsat harmoniserat försäkringssystem är väldigt relevant. I dag är det tolv av de 30 EU- och EES-medlemmarna som har någon form av försäkringsgaranti, men systemen ser väldigt olika ut vad gäller omfattningen.
Herr talman! Låt mig nämna några argument och motiv för en sådan försäkringsgaranti. Som jag sade är konsumentskyddet det centrala argumentet för detta. Det är också tänkt att bidra till ett effektivt och enhetligt konsumentskydd inom EU. Vi vet att brist på skydd kan leda till brist på förtroende hos kunderna på vissa marknader och i förlängningen även riskerar den finansiella stabiliteten. Ett annat argument för en försäkringsgaranti är att det främjar den inre marknadens funktionssätt genom att det ökar den gränsöverskridande konkurrensen.
En majoritet i finansutskottet har ställt sig bakom detta och stöder idén att införa någon form av harmoniserat försäkringsgarantisystem, men under vissa förutsättningar. För det första är det bara under förutsättning att systemet utgör en sista utväg för skydd för försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på ett annat och effektivare sätt. För det andra menar vi att det måste finansieras med avgifter som betalas av försäkringsbolagen, så att det så långt som möjligt inte ska belasta skattebetalarna.
För det tredje menar vi att det måste vara utformat så att det motverkar ett riskfyllt beteende i branschen - det är en mycket viktig förutsättning - samt att hemlandsprincipen ska gälla. Slutligen är det mycket centralt för oss här i Sverige att kollektivavtalsförsäkringarna undantas från det här systemet. Det är en typ av försäkringar som först och främst ingås mellan juridiska personer, parterna, och i de bakomliggande avtalen har man på olika sätt en betryggande kontroll över försäkringarna och de försäkringsbolag som meddelar dessa. Garantisystemet är främst tänkt att gälla mellan en juridisk och en fysisk person och inte mellan juridiska personer.
Slutligen vill jag säga att vi i likhet med kommissionen tror att om man vill införa ett försäkringsgarantisystem är bästa sättet att göra det att ha ett direktiv på EU-nivå. Det säkerställer att målet om ett harmoniserat system uppnås samtidigt som medlemsstaterna får möjlighet att själva anpassa utformningen av lagstiftningen på nationell nivå.
Herr talman! Summa summarum: Vi tror att det kan vara bra med ett harmoniserat försäkringsgarantisystem, och det starkaste argumentet är att det stärker konsumentskyddet för de europeiska medborgarna.
Anf. 3 Bo Bernhardsson (S)
Herr talman! Elisabeth Svantesson säger att solvensregelverket inte garanterar att ett försäkringsbolag inte kan gå i konkurs. Det är alldeles sant. Men det är ändå lite uppochnedvända världen här, för det är faktiskt en moderat ledamot jag diskuterar med. Är inte marknadens idé just att det finns en risk för att man går i konkurs om man inte sköter sig? Det är någonstans en av grundpelarna, tycker jag.
Varför ha så bråttom med detta? Tycker inte Elisabeth Svantesson att en del av de frågeställningar som vi för fram, och där vi anser att man behöver mer tid, är relevanta? Här finns det en uppenbar risk för att man ännu mer kopplar loss risktagandet från ansvarstagandet.
Har man en marknad där ett bolag inte kan gå i konkurs har man egentligen ingen marknad, utan man har satt den ur spel. Detta är förstås nödvändigt när det gäller bankers kärnverksamhet, och det skulle vi kunna ha en större diskussion om. Det är omöjligt att tillåta att banksystemet slås ut, men när det gäller andra marknader är det knappast så. Då har man ju ingen marknad. Ser inte Elisabeth Svantesson de här motsättningarna och motsägelserna?
Anf. 4 Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Bo Bernhardsson, för frågan! Det finns inte ett rätt svar och ett fel svar här.
Jag tycker inte att risken ska ligga hos försäkringstagarna om man till exempel köper en försäkring i ett annat EU-land, utan risken måste ligga hos försäkringsbolagen. De måste bära ansvaret - inte konsumenten. Det handlar om konsumentskydd.
Det finns ett exempel. Solvensreglerna betyder ju inte att företag inte kan bete sig på ett bedrägligt sätt. Vi ser sådana exempel just nu. Finansinspektionen har just nu ett ärende med ett grekiskt försäkringsbolag som har lurat skjortan av sina kunder på ett obehagligt sätt. Vi menar då att det är rimligt att det finns ett konsumentskydd och att det är avgifter som ska betalas av försäkringsbolagen, men avgiftssystemet måste naturligtvis vara riskbaserat.
Anf. 5 Bo Bernhardsson (S)
Herr talman! Om det finns marknader och företag som lurar skjortan av kunderna vill det till andra typer av regleringar och politiska insatser, kanske till och med mer långtgående än de här, som ju innebär att om man lurar skjortan av kunderna lyfter politikerna av kostnaderna för risktagandet, så att man kan fortsätta att lura skjortan av kunderna ganska riskfritt. Det är ju någon annan, det vill säga konsumenterna, försäkringstagarna eller ytterst skattebetalarna, som betalar.
Jag hävdar inte heller att det finns ett enkelt svar på detta. Det finns ett konsumentintresse som är starkt, men jag hävdar att det är ganska tvivelaktigt att rusa i väg i den här riktningen, för det finns en risk för att man faktiskt förvärrar obalansen på marknaden mellan ansvarstagande och risktagande.
Anf. 6 Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Bo Bernhardsson kanske tycker att det är uppochnedvända världen, men jag tycker att det är både relevant och grundläggande att vi både ställer krav på företagen med solvensregler och att vi har ett konsumentskydd när vi nu ser att den europeiska försäkringsmarknaden går ihop. Det kommer också att gynna att tjänsterna kan finnas på olika marknader. Det blir alltså lättare att köpa en försäkring i ett annat land. Då är det viktigt med ett skydd för konsumenten.
Vi har sagt - och jag tror att Bo Bernhardsson delar den uppfattningen - att om man ska ha ett sådant här system måste det förhindra ett riskfyllt beteende. Det är alltid problematiskt med den här typen av garantisystem, men en majoritet i finansutskottet säger ändå ja till en grundläggande tanke i det här systemet, nämligen konsumentskydd.
Det är inga enkla frågor, och det finns inga enkla svar. Det finns många regler som går tillsammans. Men om det är något vi behöver på en fri marknad är det ett skydd för konsumenten, och därför har vi sagt ja till den här vitboken.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2010-11-24
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2010-11-24Protokoll 2010/11:20
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Vitbok om försäkringsgarantisystem
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (S, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 104 0 8 M 102 0 0 5 MP 20 1 0 4 FP 22 0 0 2 C 22 0 0 1 SD 17 0 0 3 KD 17 0 0 2 V 0 18 0 1 Totalt 200 123 0 26