Post och grundläggande betaltjänster
Betänkande 2007/08:TU12
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 maj 2008
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om post och grundläggande betaltjänster (TU12)
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om post och grundläggande betaltjänster. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 8
Motioner från ledamöterna
- Motion 2007/08:T275 av Mikael Johansson (MP) Post- och telestyrelsens befogenheter
- Motion 2007/08:T299 av Mikael Oscarsson (KD) Postutdelning på landsbygden
- Motion 2007/08:T317 av Börje Vestlund och Agneta Gille (S) Ändring av postlagen
- Motion 2007/08:T332 av Christer Winbäck (FP) Postboxar
- Motion 2007/08:T383 av Lars-Arne Staxäng (M) Konkurrens inom postmarknaden
- Motion 2007/08:T389 av Roland Bäckman (S) Postutdelning i glest bebodda områden
- Motion 2007/08:T417 av Agneta Lundberg m.fl. (S) Skogslänskommunikationer
- Motion 2007/08:T490 av Peter Pedersen m.fl. (V) Kassaservice
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2008-04-01
Justering: 2008-04-10
Trycklov till Gotab och webb: 2008-04-15
Trycklov: 2008-04-15
Justering: 2008-04-10
Trycklov till Gotab och webb: 2008-04-15
Trycklov: 2008-04-15
Reservationer: 5
Betänkande 2007/08:TU12
Betänkande 2007/08:TU12
Alla beredningar i utskottet
2008-03-13, 2008-04-01
Nej till motioner om post och grundläggande betaltjänster (TU12)
Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om post och grundläggande betaltjänster. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2008-04-24
Debatt om förslag 2007/08:TU12
Webb-tv: Post och grundläggande betaltjänster
Dokument från debatten
- 2008-05-07Protokoll 2007/08:102
Protokoll från debatten
Anf. 192 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Fru talman! I föreliggande betänkande
Post och grundläggande betaltjänster
behandlas sådana frågor som framgår av rubriken. Det rör sig om 16 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2007 och fem reservationer från s, v och mp samt ett särskilt yttrande från s.
Fru talman! För att om möjligt kunna bibringa lite av postal atmosfär till debattörerna har jag roat mig med att göra några nedslag i Postens historia.
Efter förslag av rikskanslern Axel Oxenstierna beslutar riksrådet 1636 anta en förordning om postbåden - postbuden - vilket innebär att ett postväsen byggt på ett stafettsystem ska inrättas i rikets alla provinser. Postlinjer skapas genom att man på varje två eller tre mil landsväg tillsätter en postbonde med skyldighet att vidarebefordra posten. Tio år senare ville man snabba upp postgången, och då ålades postbönderna att framföra posten ridande.
På 1700-talet hände det inte mycket med Postens utveckling, men det gjorde det däremot på 1800-talet.
Den första järnvägslinjen byggs i Sverige 1852 på sträckan Köping-Hult. 1858 bestäms att järnväg som upplåtits till allmän trafik ska begagnas för postbefordran. 1862 inrättas de två första postkupéerna på sträckan Stockholm-Göteborg.
Riksdagen beslutar 1860 att systemet med postbönder som då fungerat i 224 år ska avvecklas. Posthemmanens antal är vid denna tid 740. 1870 har de utmönstrats helt. I stället för posthemman började poststationer införas 1861. Till en början läggs poststationerna vid järnvägsstationerna, men senare öppnas stationer också på andra orter.
År 1863 blev det möjligt för kvinnor att arbeta på Posten. Men bara ogifta kvinnor fick anställas, eftersom en gift kvinna var omyndig och så-ledes inte kunde ansvara för pengar.
År 1920 fick Sverige sin första flygpostlinje till utlandet. Den gick från Malmö via Köpenhamn och Warnemünde till Berlin.
Nya arbetstidslagar tvingar 1951 Posten att upphöra med söndagsöppethållande på postkontoren samtidigt som söndagsbrevbäringen slopas - något som ledde till starka protester från kunder och i medier.
År 1968 införs postnummer vilket medför att sorteringen nu kan göras av personal med mindre kännedom om postanstalter och befordringsvägar än tidigare. En hel yrkesgrupp, överpostiljonerna och postiljonerna, blir överflödiga.
År 2007 beslutade riksdagen att den grundläggande kassaservice som sedan 2002 tillhandahållits av Posten genom Svensk Kassaservices 1 200 kassakontor vid utgången av 2008 ska ersättas av ett statligt åtagande att tillhandahålla grundläggande betaltjänster.
Med detta, fru talman, har jag efter en 372-årig rapsodisk postresa landat i dagens verklighet vilken delvis kommer att beröras i den debatt som nu följer, varför jag nu lämnar över ärendet till debattörerna!
(Applåder)
Anf. 193 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! "Ett brev betyder så mycket". Det var rubriken på en känd reklamkampanj som Posten hade på 1980-talet. Det var ett mycket kortare historiskt perspektiv än det Ingemar Vänerlöv presenterade nyss!
På 1980-talet fanns varken e-post eller sms. I dag är Internet och mobiltelefon självklara och centrala kanaler när människor ska kommunicera med varandra.
Men det har skett flera förändringar i Postens värld under de senaste decennierna som påverkar oss som bor i Sverige. De traditionella postkontoren har lagts ned. Paket och andra försändelser hämtas i närmaste matbutik eller på bensinmacken. Svensk Kassaservice, som har skött Postens kassatjänster, håller på att läggas ned. Och för några veckor sedan meddelade svenska Posten att bolaget går samman med danska Posten.
Massmedierna var på hugget direkt. Löpsedel efter löpsedel toppade med sammanslagningen. En av de största nättidningarna var extra snabb och visste precis vad de skulle trycka på för att få svenska folket engagerat i postfusionen. De lät läsarna svara på följande fråga: Vilken färg vill du ha på postlådorna, gula eller röda?
Efter några timmar hade drygt 13 000 personer svarat på frågan, och inte helt oväntat tyckte det stora flertalet att den gula lådan är bäst. Egentligen tror jag inte att det är färgen på brevlådan som engagerar folk utan snarare vurmandet för Posten som helhet. Posten är helt enkelt en trygg och pålitlig partner som man är rädd om.
Fru talman! Jag har inte för avsikt att gå närmare in på samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark i mitt anförande. Regeringen förbereder en proposition och innan den har landat på riksdagens bord vill vi socialdemokrater avvakta ett ställningstagande.
Men, fru talman, jag vill redan nu hissa en liten varningens flagg. Samma dag som sammanslagningen blev offentlig sade näringsminister Maud Olofsson: Det finns i våra tankar att det vore fullt möjligt med en börsintroduktion.
Jag vill klart markera att sådana tankar inte finns hos oss socialdemokrater. Vi är emot en börsintroduktion och därmed en privatisering av svenska Posten. Det kan leda till att postservicen försämras, framför allt i glesbygd. Det kan också göra att vi riskerar det postpolitiska målet att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till en posttjänst av god kvalitet. En sådan försämring vill vi socialdemokrater inte vara med om.
Fru talman! Precis som man på svenska Posten själv påpekar har den traditionella brevverksamheten utmanats rejält av den elektroniska kommunikationen. Först har vi e-posten. Med några enkla klick åker hälsningar, meddelanden och affärskorrespondens ut i cyberrymden och hamnar på några sekunder i mottagarens mejlbox. Sedan är det blanketter som vi plockar ned från myndigheternas hemsidor, fyller i och skickar vidare med ett simpelt klick. Därtill har vi de elektroniska fakturorna som sakta men säkert äter upp pappersfakturornas marknad. De flesta av oss betalar våra räkningar via Internet i dag.
Det skulle vara enkelt att säga: Jaja, Posten behövs inte längre. Nu är det nya tider som gäller, ut och i väg med den bara!
Men så enkelt är det inte.
Även om människors anspråk på Postens verksamheter har förändrats under senare år finns behoven av betal- och kassatjänster fortfarande kvar, särskilt i de områden som saknar snabb uppkoppling till Internet. Såväl kommuner och enskilda som företag i glesbygden är beroende av att det går att sätta in och ta ut pengar, betala räkningar och lämna in dagskassan på ett tillfredsställande sätt.
Vi anser att staten även i fortsättningen måste ta ansvar för att upprätthålla en väl fungerande betal- och kassaservice i hela landet. Staten måste också fortsätta att ta ansvar för att sköta en god postservice från norr till söder. Det ska inte ha någon betydelse om du bor i centrala Stockholm eller på landsbygden utanför Kalmar. Du ska få ditt paket, ditt brev eller ditt vykort levererat till dig oavsett var du bor. Det har du som svensk medborgare rätt till.
Det kanske är dags att damma av Postens gamla 80-talsslogan Ett brev betyder så mycket och bara göra några enkla förändringar: Ett brev är fortfarande hett. Lägg det i gula lådan och skicka brett.
Fru talman! Vi står självfallet bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 1.
(Applåder)
Anf. 194 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Även Vänsterpartiet står bakom reservation 1. Jag yrkar bifall till den och till reservation 4.
När det gäller reservation 1 har Désirée på ett förtjänstfullt sätt gått igenom kritiken. Jag vill bara kort säga att vi också avvisar tankarna på en bolagisering av Postens verksamhet i det nya stora företaget.
Det jag tänker uppehålla mig vid är det nya synsättet på våra betaltjänster som nu ska upphandlas. Det står ganska mycket om det här i betänkandet. I stället för via Posten och dess företag Svensk Kassaservice ska man nu ha ett statligt åtagande för att tillhandahålla grundläggande betaltjänster. Statens ansvar skulle enligt regeringen begränsas till de orter på landsbygden där det inte är kommersiellt motiverat att tillhandahålla sådana tjänster och där det inte finns jämförbara alternativ. I dessa fall föreslås att tjänsterna ska upphandlas av PTS.
Sedan har en sådan upphandling skett, vilket också står ganska detaljerat beskrivet i betänkandet. När man läser delar av kravspecifikationen på s. 21 blir man något orolig.
Jag ser framför mig att det finns en uppenbar risk för att man kan bedöma att ungefär tre mil till närmaste bankkontor eller betalställe kan anses vara ett rimligt villkor. Vi tycker att det är oerhört viktigt, och vi tar upp det i vår reservation, att det, som man har sagt, ska vara rimliga priser. Det är alltid bra med rimliga priser även i de här sammanhangen. Men det är också fråga om att ha rimliga villkor. Då tänker jag på sådana saker som tillgänglighet, avstånd och möjlighet till betaltjänst.
Det får inte bli så att vi får en ordning som sätter ytterligare en spik i kistan. Man tar bort tingsrätten, man tar bort polismyndigheten, man tar bort Försäkringskassan, man tar bort skattemyndigheten och man tar bort Svensk Kassaservice. Ändå förväntar man sig att människor ska jubla och applådera ute på den landsbygd som vi alla applåderar i olika sammanhang. Totalt sett får det här förödande konsekvenser. Människor uppfattar till slut att de för att få sjukvård eller för att utföra vanlig vardagsverksamhet, som att till exempel betala över disk om de inte har tillgång till dator, i framtiden ska behöva ta sig i väg eventuellt flera mil.
Med de enorma överskott som vi har pratat om i den svenska ekonomin borde vi kunna ha en bättre service på det här området i dag och en mer utvecklad service än vi hade för 10, 20 eller 40 år sedan. Det går bakåt på vissa områden. Och hela tiden är det avreglerings- och bolagiseringstänkandet som ligger bakom.
Vi konstaterar också att Nordea nu kommer att ta över, jag tror att det var 70 kontor från Svensk Kassaservice. Ett stort antal kontor kommer då att läggas ned. Vi vill fortfarande hävda att vi som riksdag har det yttersta ansvaret för att avsätta de pengar som krävs för att de människor som måste lämna sina arbeten och gå över till annan sysselsättning får en rimlig omställningsmöjlighet och inte bara hänvisas till att Posten nog har avsatt tillräckligt med pengar under årens lopp.
Ni har dessutom dragit ned från 400 miljoner till 280 miljoner. I årets tilläggsbudget försvinner ytterligare 25 miljoner. Jag vill än en gång poängtera från talarstolen att det är oerhört viktigt att inte minst alla de kvinnor som jobbar i den här sektorn faktiskt får en rimlig möjlighet att få ett annat arbete och bra villkor i omställningsarbetet och inte lämnas åt sitt öde.
Med det, fru talman, nöjer jag mig den här gången. Jag yrkar bifall till reservation 1 och reservation 4.
Anf. 195 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Fru talman! För mindre än ett år sedan, närmare bestämt den 8 juni 2007, debatterade vi här i kammaren en proposition,
Statens ansvar för vissa betaltjänster
, och motioner i ärendet.
Förslaget i propositionen var att det politiska målet för de grundläggande betaltjänsterna ska vara att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden. Vidare ska lagen om grundläggande kassaservice upphävas den 31 december 2008, och Posten AB får börja avvecklingen av kassaserviceverksamheten tidigast den 1 juli innevarande år. Dessutom ska statens åtagande när det gäller de här tjänsterna tillhandahållas genom upphandling, vilken PTS ska stå för. Länsstyrelserna har bevakningsansvar. Dessutom skulle en informations- och utbildningsinsats göras.
Oppositionen hade naturligtvis en lång rad reservationer. Men riksdagen har sedan dess beslutat i enlighet med förslagen i propositionen. PTS har upphandlat såväl tjänsterna i sig som informations- och utbildningsinsatser och annonskampanjer. Än så länge är de två tidigare sekretessbelagda, men de kommer att tillkännages mycket snart.
Det har hänt en ny sak. En ny spännande avsiktsförklaring om samgående mellan svenska Posten och danska Posten har offentliggjorts. Och propositionen kommer inom kort - mycket snart, har jag hört.
Men när det gäller oppositionens verklighetsbild har tydligen ingenting förändrats. Reservationerna är identiska med de från den 8 juni med ett undantag. Reservationen nr 1 från s, v och mp innehåller förutom gammal text att man är emot aviserad börsintroduktion - något som eventuellt kan komma i fråga någon gång i framtiden men som inte alls är aktuellt. Enligt s, v och mp skulle det kunna leda till försämrad postservice för invånarna i Sverige. Bakåtsträvargänget visar upp en rädsla för framtiden och framtidens möjligheter.
Inför att det nya EU-direktivet om postmonopolens upphävande efter 2009 träder i kraft gör staten och svenska Posten nu en kraftsamling för att stå stark och kunna konkurrera inte bara på den svenska och nordiska utan hela den europeiska marknaden. Ett samgående med danska Posten innebär inte bara nya spännande ägarförhållanden. Det är ett ägande av dels staten, dels privat näringsliv och inte minst ett medarbetarägande. Det är något som kan betyda oerhört mycket för Posten i framtiden.
Det betyder också starkare muskler, troligen en ny kultur och också bättre möjligheter att serva den svenska befolkningen med posttjänster. I stället för att bejaka en utveckling som innebär en bättre position för Posten och Sverige menar s, v och mp att en god tillgång till posttjänster äventyras.
Bäst i klassen av alla bakåtsträvare är ändå Vänsterpartiet som i reservation 3 framhärdar i att allt var bättre förr. Man menar att det i stället för upphandling av kassatjänster är mer rationellt och effektivt att inom denna naturliga monopolmarknad, som man skriver, ge samhällsuppdraget kassaserviceverksamheten till en statlig myndighet eller ett statligt företag, helst naturligtvis Posten AB. De tycker dessutom att det vore bra med en samordning av betaltjänsterna med övrig postverksamhet. Kul idé, men väldigt gammal och fel. Det var ju så det var, och det blev förskräckligt dyrt och inte bra.
Inte ens Posten själv tyckte att lösningen var bra. Därför skilde man verksamheterna åt redan 2002 och lade betaltjänsterna i eget dotterbolag. Sedan dess har verksamheten stadigt krympt år för år på grund av att andra bättre tjänster tillkommit. Mellan åren 2006 och 2007 krympte verksamheten med 28 procent.
Och, något som är ganska fascinerande, Posten skriver med stora bokstäver så här i sin årsrapport för 2007: Välkommet riksdagsbeslut. Sedan fortsätter man: En viktig milstolpe under 2007 var det riksdagsbeslut som innebär att Postens uppdrag att tillhandahålla betalningsförmedling vid Svensk Kassaservice upphör den 31 december 2008. Posten AB välkomnar förändringen och går vidare med nya marknadslösningar. Nordea tar över verksamheten vid 70 kontor och tar hand om personalen, de 350 som var där. Fortsättning följer. Posten och nya företag är på väg in i framtiden.
När det gäller reservation 2 sade jag redan för ett år sedan, fru talman, att staten tar sitt ansvar genom att se till att det politiska målet, grundläggande betaltjänster för alla till rimliga priser, blir tillgodosett genom marknadens försorg och där det inte uppfylls upphandla tjänsterna och dessutom se till att tillsynen fungerar.
I reservation 5 från Vänsterpartiet sägs att det är fullt rimligt att Sveriges riksdag och regering avsätter nödvändiga medel för att garantera en rimlig avvecklingskostnad. Men det är ju redan gjort. Posten har under flera år gjort avsättningar för avvecklingskostnader för att kunna erbjuda de anställda vid Svensk Kassaservice skäliga villkor. Man har räknat ut, och det står också i rapporten, att man har avsättningar på över 1 miljard oaktat de pengar som kommer in från Nordeaaffären den 1 juli 2008.
Förutom pensionslösningar, fru talman, har Posten ett omställningsprogram som innebär att de anställda uppbär lön under ett antal månader samtidigt med andra stödinsatser. Och som jag sade för knappt ett år sedan ställer detta naturligtvis krav på god personalpolitik. Men jag förutsätter att detta stora framåtskridande bolag använder sig klokt av avsatta resurser för att minimera negativa konsekvenser för de anställda. Dessutom ger faktiskt en genomläsning av Postens rapport tydliga bevis på detta.
Därmed, fru talman, menar jag att jag bemött reservationerna och yrkar således avslag på samtliga dessa och bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 196 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Den borgerliga regeringen har aviserat utförsäljning av sex statliga bolag. Bland dessa finns Vin & Sprit och Telia Sonera. Inte någonstans i det sammanhanget har Posten nämnts. Plötsligt smyger re-geringen in det statligt ägda bolaget Posten AB som ytterligare ett försäljningsobjekt.
Hur ställer sig Lisbeth Grönfeldt Bergman till en börsintroduktion och därmed en privatisering av svenska Posten?
Anf. 197 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Fru talman! Precis som jag sade är det ett samgående som är aktuellt. Propositionen kommer i dagarna. Det är ett samgående mellan svenska Posten och danska Posten. Redan där förändras ägarstrukturen. Vi vet ju att det är ett delägande i den danska posten av privat näringsliv men också ett medarbetarägande. Det kommer också att erbjudas de svenska medarbetarna vid Posten.
Vad som sedan kommer i en förlängning i en framtid vet vi ingenting om. Det är ett gigantiskt projekt att få detta i hamn och att också kunna erbjuda medarbetare vid svenska Posten delägarskap.
Om det blir någon framtida börsintroducering vet vi ingenting om. Visst, man kan naturligtvis ha vägarna öppna, men någon smygprivatisering är det absolut inte fråga om - aldrig i livet.
Anf. 198 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Ska jag tolka Lisbeth Grönfeldt Bergmans svävande svar som att ni faktiskt på allvar funderar på att privatisera Posten? Det är i så fall ett viktigt besked till svenska folket som följer regeringens försäljningsiver med oro.
Fru talman! Vi socialdemokrater är emot en privatisering av svenska Posten.
Anf. 199 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Fru talman! Det är ganska lustigt när jag nu hör att det redan var färdigskrivet att jag hade ett svävande svar.
Jag tycker att jag var ganska tydlig med att det inte är fråga om någon börsintroducering. Det handlar om en sammanslagning av en helstatlig post och en delstatlig post. Det handlar om att kunna få bättre muskler för att kunna klara konkurrensen på en avreglerad postmarknad i Europa när det nya EU-direktivet träder i kraft. Det är detta som är huvudsaken och det viktiga, och det är det som vi har framför oss. Det kommer att vara en lång, lång resa att få ihop de här två kulturerna och att också erbjuda medarbetare delägarskap.
Anf. 200 Peter Pedersen (V)
Fru talman! Jag ska inte recensera huruvida andra debattörer har färdigskrivna repliker. Jag har det i alla fall inte.
Kritiken faller ganska platt till marken, eftersom det är först den 31 december 2008 som lagen om grundläggande kassaservice upphävs. Jag tycker att det är rimligt att man åtminstone fram till dess kan få fortsätta att framföra kritik.
Jag vill också poängtera att jag inte kan se i stjärnorna, så att säga. Jag skrev våra motioner under den allmänna motionstiden. Att det sedan skulle hända saker under tidens gång hade jag väldigt svårt att förutse när jag skrev motioner under den allmänna motionstiden. Hade jag vetat vad som skulle ske hade jag kunnat formulera mig ännu tydligare på några punkter. Med facit i hand är det alltid lätt att vara efterklok.
Jag tycker att ni ser något lättsinnigt på det här problemet. Ni har något slags ideologisk blindhet, ungefär som ni brukar anklagar mig för. Ni tycker att om vi bara avreglerar, upphandlar och grejar kommer allt att bli lysande och jättebra. Sedan hänvisar ni till att Posten tycker att det är bra att bli av med den här verksamheten. Ja, det kan möjligtvis bero på att de under hela perioden, som de hävdat, inte har fått kostnadstäckning. Den ersättning som staten har betalat ut till Posten och Svensk Kassaservice har inte täckt de kostnader man haft. Då har vi i andra sammanhang sagt att vi tycker att det är rimligt att bankvärlden är med och betalar den transaktionsmöjligheten, för det är de som har haft mest nytta av att den tjänsten har funnits. De har kunnat lägga ned en massa bankkontor och vetat att Svensk Kassaservice finns.
Ska jag tolka det som att det går någon sorts magisk gräns vid tremilsgränsen med upphandling? I andra fall brukar vi bråka om hur långt man kan få gå till postlådan för att det ska vara rimligt. Vad är en rimlig sträcka för att man ska kunna betala över disk någonstans? Är det bra ur klimatsynpunkt om man tänker att om det är 25 kilometer får man nog hanka sig dit? Kan det inte skapa problem för till exempel funktionshindrade, äldre människor och andra som av någon anledning inte sköter sina betaltjänster via datorn?
Anf. 201 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Fru talman! Jag förstår Peter Pedersens svårigheter att förutse saker och ting som ska hända. Men reservationerna var kanske möjligen skrivna nu.
När det gäller PTS kravspecifikation kan man läsa hela. Det första kravet är att orten ska finnas med på Svensk Kassaservices lista över de 153 orter som den 14 september 2007 hade Svensk Kassaservicekontor och saknade bankkontor alternativt vara en ort som bildar en naturlig knutpunkt för ett större antal boende med mer än 30 kilometer till närmaste bankkontor. Man ska inte ta bort servicen där den redan fanns och där det saknades bankkontor. Den kravspecifikation som PTS har gjort kommer inte att försvåra för människor att få den service man behöver med betalningarna.
Anf. 202 Peter Pedersen (V)
Fru talman! På s. 19 står det att man gör upphandling dels på 20 orter där Svensk Kassaservice avvecklar kontor och där bank saknas, dels på 20 orter och 47 områden i landsbygd där service i dag i huvudsak tillhandahålls via postens lantbrevbärare. Totalt blir det 87 orter och landområden.
Om det med facit i hand när man har utvärderat detta - vilket jag hoppas att man gör - visar sig att det i de områden där man bedömer att upphandling av denna tjänst är nödvändig får orimliga avstånd som får negativa konsekvenser, kan man då tänka sig att man tar en vända till och tänker att det är en viktig samhällsservice att man även i mindre tätbefolkade delar av landet ska kunna utöva normala vardagssysslor och viktiga tjänster utan att man ska behöva frakta sig långa sträckor och att det är negativt om vi menar allvar med att man ska kunna leva och verka även på mindre orter i vårt land?
Anf. 203 Lisbeth Grönfeldt Bergma (M)
Fru talman! Tanken är att det ska göras en utvärdering. Ser man att det finns orimligheter måste man naturligtvis göra om det. Dessutom har posten fortfarande kvar sin lantbrevbärarservice som kan ta sådana här uppdrag. Den möjligheten finns fortfarande kvar.
Som jag sade får länsstyrelserna ett tillsynsansvar. Dessutom får Länsstyrelsen i Örebro län ett övergripande ansvar att se till detta.
Självfallet ska utvärderingen vara till för att se att det inte blir orimliga konsekvenser av detta. Tanken är att alla ska få tillgång till denna service till rimliga priser, och som jag ser det även här, på rimliga villkor.
Anf. 204 Sven Bergström (C)
Fru talman! För att vi ska kunna ha en positiv utveckling i hela landet krävs det att det finns en grundläggande service, inbegripet postservice, i alla delar av landet och på likvärdiga villkor. Postens tjänster och behoven hos människor av dessa har förändrats under senare år. Trots det finns det fortfarande ett stort behov av postservice. Vi anser att det är en mycket viktig princip att alla människor ska ha tillgång till väl fungerande postservice oavsett var i landet de bor. Såväl enskilda som företag och kommuner i glesbygden är beroende av att postservicen fungerar på ett bra sätt. Vi känner dock en oro inför framtiden. Staten måste därför även i fortsättningen ta ansvar för att upprätthålla en god postservice i hela landet.
Fru talman! Jag har inte tagit fel manus. Den där inledningen är den socialdemokratiska reservationen. Med det vill jag illustrera att jag tycker att oppositionen slår in öppna dörrar när man skriver på detta sätt. Det är i praktiken så att det finns en bred politisk enighet om vikten av en god postservice i hela landet. Men när det inte finns någon oenighet i sak kan man skriva reservationer i alla fall. Det blir näst intill patetiskt.
Detta betänkande, fru talman, handlar om viktiga serviceområden som många har skrivit motioner om. Tillgång till god postservice i hela landet är viktigt, precis som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern skriver. För den skull måste det inte se ut som nu, utan det måste anpassas till framtiden och till människors nya levnadsmönster, precis som flera talare har varit inne på. Grundläggande betaltjänster måste inte skötas av staten, men staten har ett ansvar för att det fungerar. Det är inte nödvändigtvis fel eller sämre om någon annan än staten har hand om det. Tvärtom kan det i många fall ge bättre service.
Vi människor får nya behov, vardagsrutiner och beteendemönster. Våra myndigheter och serviceorgan måste följa med i detta. Samtidigt ska det tas och måste det tas hänsyn till att utvecklingen sker olika fort hos oss människor. Så har det alltid varit och kommer säkert att vara i framtiden också.
Hur kan vi i detta sammanhang se till att de flesta är nöjda med den service som posten tillhandahåller och de tjänster som erbjuds för betalning och kassatjänster? När det gäller posthanteringen måste det finnas en fungerande dialog mellan kunden och den som utför tjänsten. Det innebär inte att alla ska ha exakt samma lösning av var posten ska hämtas till exempel. För hushåll på landsbygden kan placeringen av postlådan vara där det är enklast och mest praktiskt för den enskilde samtidigt som det också ska vara smidigt för brevbäraren. För äldre och handikappade personer är närheten oftast mycket viktig. För pendlande familjer kan avståndet spela något mindre roll. Säkerheten och att den dagliga rutinen fungerar kan vara av större betydelse.
Om kommunikationen lokalt inte funkar mellan kunden och Posten har PTS inrättat ett råd centralt dit man som privatperson kan vända sig för att få sitt ärende prövat igen.
När det gäller kassaservicen sker en förändring helt enkelt för att det är allt färre som nyttjar dessa tjänster. Det är helt enkelt inte försvarbart för samhället att ha separata kassaservicekontor längre. Däremot är det angeläget att man tillsammans med matvaruaffärer och banker kan tillhandahålla posttjänster och kassaservicetjänster. Det ger ofta en bättre service då affärer håller öppet betydligt längre än vad postkontoren har gjort. Det är naturligtvis till nytta för enskilda företag som annars är hänvisade till mycket snäva öppettider.
Slutligen, fru talman, när det gäller den avsiktsförklaring som flera talare har varit inne på och som undertecknades den 1 april 2008 om ett samgående mellan Posten AB och Post Danmark är det angeläget att klargöra att kravet på en samhällsomfattande posttjänst och de övergri-pande målen för denna posttjänst fastställs genom postlagen. Där regle-ras Postens samhällsuppdrag, det vill säga rollen som tillhandahållare av en samhällsomfattande posttjänst, och i det tillstånd om bedrivande av postverksamhet som Post- och telestyrelsen, PTS, har utfärdat.
Tillgången till en posttjänst av god kvalitet i hela landet stadfästs följaktligen genom det befintliga regelverket och är åtskilt från statens ansvar som ägare av Posten.
Regeringen har som bekant aviserat en proposition, vilket Lisbeth var inne på. Den kommer inom kort att överlämnas till riksdagen för hantering.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 205 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Lisbeth Grönfeldt Bergman förnekar att det finns planer på att börsintroducera Posten. Innebär det att man inte ska fästa något avseende alls vid näringsminister Maud Olofssons uttalande? Tycker inte Sven Bergström att det känns lite konstigt att hans borgerliga kolleger tycker att näringsministerns uttalanden är betydelselösa? Hur ser Sven Bergström själv på en börsintroduktion?
Anf. 206 Sven Bergström (C)
Fru talman! Visst kan vi riksdagsledamöter spekulera om det ena och det andra, men säkrast är att gå till hävderna och kolla i den remiss som regeringen skickade ut den 1 april. Jag kan för säkerhets skull läsa högt för Désirée Liljevall.
Där skriver man så här på s. 11: Exempelvis kan det bli aktuellt med nya strukturaffärer, nyemissioner eller en börsnotering av bolaget. En börsnotering kan i framtiden bland annat innebära en fördel genom att tillgången till en marknadsvärdering av bolaget underlättar deltagande i ytterligare strukturaffärer.
Man skriver också att det inte är aktuellt just nu.
Jag tycker att det är en ganska klok hållning att inte stänga dörrar, utan hålla dörrar öppna. Det är inte något självändamål och det är inte aktuellt i dag. Det tror jag att Désirée Liljevall vet, men hon vill gärna spekulera.
Låt mig påminna om att även den socialdemokratiska regeringen blev alltmer orienterad mot marknaden under sina år vid regeringsmakten. Det var ju den socialdemokratiska regeringen som gav svenska folket möjlighet att teckna aktier i Telia på den tiden Björn Rosengren var minister. Det är alltså inte något nytt tänkande.
Det är möjligen en utveckling av marknadstänkandet som den nya regeringen tillhandahåller. Därför tror jag att det är klokt att hålla en del dörrar öppna för framtida strukturaffärer. Men frågan är inte alls aktuell i dag.
Anf. 207 Désirée Liljevall (S)
Fru talman! Inte heller Sven Bergström ger något klart besked om hur han ser på en privatisering av Posten. Vi socialdemokrater slår fast: Vi vill inte ha någon börsintroduktion och privatisering av Posten.
Anf. 208 Sven Bergström (C)
Fru talman! Genom åren har jag lyssnat på många socialdemokratiska och tvärsäkra proklamationer från talarstolen i riksdagen. Här hade vi en till av Désirée Liljevall. Det ger effekt och det är möjligen retoriskt elegant, men det är inte särskilt effektfullt på det sättet att det ger några klara politiska besked.
Vi kan naturligtvis som riksdagsledamöter tycka både det ena och det andra, men jag läste högt för Désirée Liljevall och kammaren vad som står i den remiss som regeringen har skickat ut. Där säger man väldigt tydligt att det inte är aktuellt, men man vill ändå hålla en dörr öppen för framtiden. Det kan vara klokt att göra strukturaffärer i framtiden även på postområdet i syfte att tillhandahålla en fullgod postservice över hela landet. Ett starkt bolag med starka muskler har möjligen större möjligheter att göra det än ett bolag där man snävar åt och stänger dörrar.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2008-05-07
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2008-05-07Protokoll 2007/08:106
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ansvar för postservice
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T417 yrkande 14 i denna del.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 112 0 18 m 83 0 0 14 c 24 0 0 5 fp 24 0 0 4 kd 20 0 0 4 v 0 17 0 5 mp 0 14 0 5 Totalt 151 143 0 55 Ansvar för effektiv konkurrens
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:T275 yrkande 1 och 2007/08:T383.Postboxar och eftersändning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T275 yrkande 2.Pristak för enstaka brevförsändelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T275 yrkande 3.Postutdelning på landsbygden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:T299, 2007/08:T317 och 2007/08:T389.PTS allmänna råd om utdelning av post
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T332.Ansvar för grundläggande betaltjänster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:T417 yrkande 14 i denna del och 2007/08:T490 yrkandena 1 och 3-6.- Reservation 2 (s, mp)
- Reservation 3 (v)
Målet för de grundläggande betaltjänsterna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T490 yrkande 2.- Reservation 4 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 111 0 0 19 m 83 0 0 14 c 24 0 0 5 fp 24 0 0 4 kd 20 0 0 4 v 0 17 0 5 mp 14 0 0 5 Totalt 276 17 0 56 Villkor för de anställda i samband med nedläggning av Svensk Kassaservice
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:T490 yrkande 9.- Reservation 5 (v)