Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Genomförande av ekodesigndirektivet

Betänkande 2007/08:NU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 mars 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Genomförande av ekodesigndirektivet(pdf, 907 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:6 Genomförande av ekodesigndirektivet

Beslut

Ny lag om ekodesign (NU6)

En ny lag om ekodesign ska införas och lagarna om krav på kylskåp, frysar och lysrörsarmatur när det gäller energieffektivitet ska upphöra att gälla. Det har riksdagen sagt ja till. Ekodesign handlar om att elapparater ska ha en effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. EU har antagit ett direktiv om ekodesign som ska införlivas i medlemsstaternas lagar. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2008 och lagarna som ska upphöra att gälla gör detta den siste april 2008.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 3
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-01-22
Justering: 2008-02-12
Trycklov: 2008-02-25
Trycklov till Gotab och webb: 2008-02-26
Trycklov: 2008-02-26
Reservationer: 2
Betänkande 2007/08:NU6

Alla beredningar i utskottet

2008-01-22

Ny lag om ekodesign (NU6)

En ny lag om ekodesign ska införas och lagarna om krav på kylskåp, frysar och lysrörsarmatur när det gäller energieffektivitet ska upphöra att gälla. Det föreslår näringsutskottet att riksdagen säger ja till.

Ekodesign handlar om att elapparater ska ha en effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. EU har antagit ett direktiv om ekodesign som ska införlivas i medlemsstaternas lagar.

Näringsutskottet föreslår att den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2008 och att lagarna som ska upphöra att gälla gör detta den siste april 2008.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-03-05
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:NU6, Genomförande av ekodesigndirektivet

Debatt om förslag 2007/08:NU6

Webb-tv: Genomförande av ekodesigndirektivet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Börje Vestlund (S)
Anf. 137 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Detta är den tredje eller fjärde debatten med näringsutskottet här i kammaren där vi saknar huvuddelen av de borgerliga ledamöterna. Jag tycker att det är tråkigt. Det är framför allt de borgerliga ledamöterna som har framfört att dessa frågor är väldigt hårt prioriterade, men vi kan inte se det på närvaron i kammaren. Det är trots allt kammardebatterna som ska vara knorren i det stora politiska arbetet i vårt land. Det har vi varit överens om i många sammanhang, och det uttalar vi i alla möjliga flotta deklarationer. Men när det kommer till kritan kan vi konstatera att så inte är fallet, åtminstone inte för näringsutskottets borgerliga ledamöter. Fru talman! Vi har att behandla näringsutskottets betänkande nr 6, som tar upp genomförandet av ekodesigndirektivet. Syftet med att införa ett regelverk kring ekodesign är att öka energieffektiviseringen. Den ekodesignlag som föreslås införas har sin grund i EU:s ekodesigndirektiv, som antogs av ministerrådet den 6 juli 2005. Syftet var att harmonisera de olika medlemsstaternas regelverk på de aktuella områdena och minska miljöpåverkan vid produktion och användande. Många kanske undrar: Vad är ekodesign? Enligt artikel 2 definieras ekodesign på följande sätt: en integrering av miljöaspekterna i produktionsdesignen i syfte att förbättra den energianvändande produktens miljöprestanda under hela dess livscykel. Kort och gott: Den som tillverkar en produkt måste beakta alla de faktorer som kan påverka miljön. Det gäller inte bara hur man producerar varan och hur den används, utan även hur den slutligen omhändertas. Direktivet omfattar alla produkter som är energianvändande. Exempelvis måste tillverkaren av en eltandborste kunna redovisa hur mycket den påverkar miljön, vid produktionen, under användandet och då den slutligen omhändertas. I dag finns vissa regler som föreslås upphöra. Det gäller produkter som kylskåp och frysar samt energieffektivitetskrav på förkopplingsdon till lysrör. Fru talman! Enligt direktivet skulle medlemsstaterna ha ändrat sina nationella bestämmelser senast den 11 augusti 2007. Regeringen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 april 2008. Utskottet har kunnat konstatera att KU tidigare har påpekat att det bör vara fyra veckor mellan kungörandet och ikraftträdandet. Utskottet föreslår därför att lagen träder i kraft den 1 maj 2008. Vi socialdemokrater kan ställa oss bakom detta förslag, men det finns ändå anledning att rikta kritik mot regeringen för saktfärdigheten när det gällt att få till stånd ett lagförslag om ekodesigndirektivet. Trots allt är lagen inte särskilt omfattande eller bred, utan det är en ramlag som ska göra det möjligt att ta fram speciella bestämmelser för olika typer av elektriska produkter. Fru talman! Det är gott och väl att vi får en lagstiftning om ekodesign, men det är inte en lagstiftning om miljömärkning. För oss socialdemokrater är en viktig insats för att få ett miljövänligare samhälle att det finns aktiva konsumenter som kan välja de miljösmartaste produkterna. Vi har därför föreslagit att det ska införas en enhetlig klimatmärkning av elektriska produkter. Tanken med ekodesigndirektivet är att det ska utvecklas åtgärder för varje specifik produkt. Enligt vårt förmenande räcker inte det. På detta sätt kommer möjligheterna för konsumenterna att välja miljösmart att skjutas på framtiden och i vissa fall väldigt långt in i framtiden. Detta förlorar inte bara konsumenterna på utan framför allt vår miljö. Om vi menar allvar med att vi vill ge en möjlighet för konsumenterna att välja miljösmarta produkter kan vi inte skjuta besluten på framtiden. Det är oansvarigt, omodernt och veligt av regeringen att inte med kraft verka för att snabbare få till stånd en acceptabel miljömärkning. Fru talman! Regeringens misslyckade politik med att minska regelbördan för företagen slår igenom även i detta betänkande. Flera remissinstanser har påpekat betydelsen av att göra en analys av vilken betydelse både ekodesignlagen och de framtida genomförandeåtgärderna får för konsumenter och de små och medelstora företagen. Detta enkla förslag har, som påpekats inte minst av näringslivsorganisationer, avvisats av utskottet. Det är beklämmande att frågan om regelförenkling enbart är en fråga som kan sättas upp i något otydligt mål för regeringen. Men när man kommer till de enskilda förslagen är man inte ens beredd att göra en analys värd namnet. Den moderatledda majoriteten tycker att det är helt i sin ordning. Det är beklämmande och pinsamt. Man kan inte säga annat när det gäller just detta handlande från majoritetens sida. Fru talman! I en motion tas frågan om apparater med standbyläge upp. Vi socialdemokrater anser att det är en oerhört viktig fråga. Vi vet att man kan spara mycket energi genom att stänga av denna typ av apparater i stället för att ha dem på standbyläge. En av de första genomförandeåtgärder som har aviserats av kommissionen är just att komma med en genomförandeåtgärd för apparater med standbyläge. Just den delen kan vi anse oss nöjda med. Fru talman! Med det ber jag att få yrka bifall till reservation nr 2.
Per Bolund (Mp)
Anf. 138 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Om Sverige och Europa ska kunna uppnå de kraftiga minskningar av energianvändningen och de klimatpåverkande utsläppen som är nödvändiga för att vi ska kunna undvika katastrofala klimatförändringar måste energianvändningen i produkter minska radikalt. Vi har alla hört siffror på hur många procent av energianvändningen som går till el för standby enbart när produkter inte används. Även slöseriet när produkterna används är alldeles för stort. Det är en situation som är fullständigt oacceptabel. Alla insatser som motverkar onödigt slöseri med resurser och bidrar till att minska negativ miljöpåverkan är välkomna. Jag måste däremot beklaga att både EU och den svenska regeringen inte tar större steg när man nu har chansen för att minska produkters klimatpåverkan. EU:s arbete med att gå igenom olika produktgrupper och titta på deras energianvändning går oerhört långsamt. Man har bara hunnit med en bråkdel av de produkter som man skulle ha gått igenom i dag enligt planen. Man har också en väldigt konstig prioritering av produkter. Om man tittar på listan ser man att digitalboxar ligger sist på listan trots att det just nu pågår en omställning till digital-tv i Europa där Sverige redan har gjort en övergång där vi inte har kunnat ställa krav på de digitalboxar som finns på marknaden i dag. De konsumerar därför onödigt mycket ström. Man har dessutom lagt kraven på en nivå som gör att direktivet inte blir tillräckligt styrande från EU:s sida. Det kan vi verkligen bara beklaga. Vi tycker att regeringen här bör driva på EU för att få ett snabbare genomförande och hårdare krav på produkters energieffektivitet än vad man har i dag. Vi noterar också att ekodesigndirektivet är en ramlag. Det finns stora möjligheter för Sverige att ta ytterligare steg för att åstadkomma en grön konsumtion än vad regeringen gör. Vi kan bara beklaga att regeringen inte tar de steg som är möjliga. Ett exempel på vad regeringen skulle kunna göra är det som Naturvårdsverket föreslår i sitt remissvar. Det föreslår att man ska höja ambitionsnivån i lagstiftningen. Man säger att ekodesignlagens syftesparagraf borde omformuleras just för att ge den aktuella lagen högre miljöambition. I regeringens förslag anges att lagen syftar till effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. Grundtanken i direktivet är att man ska ha ständiga förbättringar. Det är nödvändigt för att gemenskapens mål om växthusgaser ska kunna uppnås. Därför tycker vi att syftesparagrafen borde anpassas till att man ständigt ska öka produkters energieffektivitet och minska deras miljöpåverkan för att markera ambitionsnivån. Det är också viktigt att se att ekodesigndirektivet bara är en del av det nödvändiga ramverk som behövs för att skapa en grön konsumtion. Man måste koppla det till miljömärkningsdirektivet, som också det ligger på en alldeles för låg nivå där man har gjort alldeles för lite. Det behövs bättre information till konsumenterna för att de ska kunna anpassa sin konsumtion till klimatförändringarna och miljöhoten i allmänhet. Därför borde man satsa väldigt mycket mer från EU:s sida på att åstadkomma bättre märkning och bättre information till konsumenterna. Bland annat borde betydligt fler produktgrupper ingå i det som får en energimärkning. Man skulle kunna ställa krav från regeringen på att EU tar fram skärpta krav för till exempel bilar. Konsumentverket har tagit fram ett förslag på hur man skulle kunna utforma en energimärkning av bilar. Det var på initiativ av den tidigare regeringen med vårt stöd. Det förslaget ligger nu hos Konsumentverket och skulle kunna genomföras. Men det kräver att regeringen tar tag i det och också tar med sig det till Bryssel och för fram det till kommissionen. En annan viktig aspekt av hållbar konsumtion är att man använder sig av substitutionsprincipen. Man skulle kunna fastställa minimikrav för alla produkter som säljs på EU-marknaden. De som sedan inte klarar av minimikriterierna skulle inte släppas in på EU-marknaden över huvud taget. Det är ett sätt att höja lägstanivån i konsumtionen så att man får bort de allra sämsta produkterna på marknaden. Jag skulle därför vilja att riksdagen gav regeringen i uppdrag att föreslå en ny syftesparagraf för lagstiftningen med den inriktning som anges i motionen. I avvaktan på en sådan syftesparagraf tillstyrker jag regeringens förslag till införande om lag om ekodesign med den föreslagna ändringen om ikraftträdande- och upphävandetidpunkterna till den 1 maj respektive till utgången av april år 2008. Jag yrkar bifall till reservation 1.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 139 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om genomförande av ekodesigndirektivet där det föreslås att en ny lag om ekodesign införs. Samtidigt upphävs lagen om energieffektivtetskrav för elektriska kylskåp och frysar samt lagen om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör. Inom EU har hittills tre direktiv antagits i syfte att öka energieffektiviteten vid användning av produkter. Direktiven syftar inte bara till ökad energieffektivitet utan även till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning på området. Vad är då ekodesign? Ekodesign innebär att man integrerar miljöaspekter i produktdesignen för att förbättra den energianvändande produktens miljöprestanda under hela dess livscykel. Det gäller inte bara när produkten används eller står i standby utan även då den tillverkas och slutligen också omhändertas. Det är mycket av negativ miljöpåverkan som nu kan minskas för många framtida generationer. Ekodesigndirektivet är ett så kallat ramdirektiv, det vill säga ett direktiv som endast uppställer de grundläggande bestämmelserna. Därför nämns heller inga specifika energianvändande produkter som nu ska omfattas av direktivets bestämmelser. Regeringen föreslår att ekodesigndirektivet genomförs i svensk rätt genom en lag med en motsvarande ramlag om ekodesign. Det är många produkter som kommer att omfattas av kommande genomförandeåtgärder. Det kommer därför i högsta grad att bli aktuellt för myndigheter att samverka. Det gäller att både samverka i förarbetet till dessa genomförandeåtgärder och i den efterföljande marknadskontrollen. För detta ändamål avser regeringen att utse Statens energimyndighet till samordnande myndighet. Och visst kan det bli konsekvenser för företag - framför allt ökad administration, dokumentation och märkning av varor. Enligt regeringen kan det också medföra stora kostnader som främst skulle drabba små och medelstora företag. Det kan inte nog understrykas att genomförandeåtgärderna i minsta möjliga mån får leda till negativa konsekvenser för industrins konkurrenskraft eller en orimlig administrativ börda för tillverkaren. Fru talman! Det är därför ytterst berättigat att redan i lagen fastslå principerna för när myndigheten kan begära ersättning för sådana kostnader. Det kan också komma att behövas särskilda åtgärder för att stötta små och medelstora företag vid införandet i svensk rätt. Det kan handla om kunskapsstöd och vägledning för att undvika konkurrensnackdelar för dessa företag. Här måste myndigheter bistå såväl små som stora företag. Fru talman! Antagandet av den nya ekodesignlagen är ett bra exempel på konstruktiv samverkan inom den europeiska unionen. Det är en samverkan som leder till att vi i Sverige tillsammans med övriga EU-länder på ett genomgående sätt kan bidra till att möta vår tids just nu mest omtalade och engagerande utmaningar - klimatförändringarna och miljöhotet. Det är också en signal till de länder som ännu inte har vaknat i klimatfrågan om att det går att göra skillnad med internationell samverkan. När det gäller att bygga in miljötänkandet från ax till limpa kan ekodesignlagen bli ett värdefullt steg på vägen mot ett naturligt, klimatsmart miljötänkande i många människors vardag.
Börje Vestlund (S)
Anf. 140 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det här är som sagt en ramlag. I och med det får vi ha den respekt som man ska ha för en ramlag. Men det intressanta i sammanhanget är vad som händer när man, som vi socialdemokrater gör, föreslår en klimatmärkning. Då avvisas det just av anledningen att det också är en form av ram. Vad är en klimatmärkning? Det skulle kunna vara en möjlighet för konsumenterna att välja miljösmart. Därför är min fråga: Varför avvisas ett sådant förslag? Det skulle ju kunna underlätta för konsumenterna att välja miljösmart. I stället avvisar man förslaget. Det är för mig lite konstigt. Det överensstämmer nämligen inte med vad Hans Rothenberg sade i sitt anförande. Det här med regelförenklingar blir återigen lite grann av läpparnas bekännelse och de stolta deklarationernas verk. I stället borde man säga: Varför har man inte analyserat detta? Varför har man inte gjort som man har sagt att man borde göra när det gäller regelförenklingar? Ska detta bara användas när man står på företagarnas möten och talar om att man har en politik för att minska regelbördan för dem, Hans Rothenberg? Eller ska vi kanske göra det varje gång vi antar ett nytt regelverk? Det är ju då vi har chansen att påverka - inte efteråt. Då måste vi ändra regelverket, och därmed kan vi i nästa steg åsamka ännu mer av problem när det gäller regelförenklingar. Jag förstår faktiskt inte varför man i det avseendet inte vill göra analysen.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 141 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera Börje Vestlunds första synpunkter på att det var glest besatt i kammaren. Jag tycker att man kanske borde ta lite mindre ord i sin mun när man har med sig fyra av sina partikamrater i kammaren och tycker att det är bedrövligt att majoriteten inte har fler här. Jag representerar för övrigt i det här sammanhanget alliansen, och vi är som sagt vänner av samarbete. Vi tycker att klimatmärkningen ska vara frivillig. Det bästa är om den tas fram av marknadens aktörer. Här skiljer det sig mellan socialdemokrater och allianspartier. Det har skilt sig åt även i diskussionerna inom Europeiska unionen, där Socialdemokraterna i vanlig ordning är vänner av att skapa regler och lagar och alliansen jobbar med att sätta till program för att förenkla. Börje Vestlund anklagar regeringen för att inte vara tillräckligt snabb på att regelförenkla i samma veva som han också vill införa fler regler och göra det mer krångligt. Det begriper jag inte. Jag använder dock icke Börje Vestlunds vokabulär om att allting är beklämmande, beklagligt och pinsamt. Jag tycker bara att det är anmärkningsvärt. Det talas om att underlätta för konsumenterna. Det är ju det som hela lagen handlar om! Det är en lag som ser till att produkterna kommer att vara i ett sådant skick att konsumenter kan känna sig trygga. Det kan jag säga varje gång jag träffar en människa. Alla människor är konsumenter. Företagare är konsumenter. Understundom är både Börje Vestlund och jag konsumenter. Därför tycker jag att vi kan vara nöjda med att ekodesignlagen ser ut som den kommer att göra.
Börje Vestlund (S)
Anf. 142 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Vi ska väl inte slåss om det just nu, eller så är det just det vi ska göra. Siffrorna 7-4 - säger det någonting när det gäller närvaron i kammaren? Dessutom handlar det om vilka som deltar i debatten. Det var det som var min poäng med vad jag sade; det är noll intresse för att delta i debatten om näringspolitiken i kammaren. Det som är intressant i sammanhanget är att man säger så här: Bara man gör överenskommelser som är frivilliga så är allt frid och fröjd! Det intressanta är att då kan också vi politiker svära oss fria - vi som är satta att stifta lagar och försöka hitta möjligheter för konsumenterna att hitta rätt i djungeln av olika produkter. Då kan vi säga: Vi tar inget ansvar. Nej, Hans Rothenberg, jag tillhör inte dem som inte vill ta ansvar. Jag vill faktiskt ta ansvar för att vi ska få miljösmarta produkter. Vi ska inte bara säga att det är jättebra med miljösmarta produkter. Det kan säkert vem som helst säga. Även de som inte tillverkar miljösmarta produkter skulle kunna göra det. Det gäller också konsekvenserna för företagen. Är det inte bättre att vi får ett regelverk där hela regelverket, oaktat om det är frivilligt eller inte, har en konsekvens för företagen? Hans Rothenberg är ju inte ens intresserad av att göra en analys i just det här lagförslaget. Om man går på varje lagförslag på det här sättet och frågar när man vill göra analyser är svaret alltid att man inte ska göra några analyser. Det innebär trots allt att det blir de stolta deklarationernas värv snarare än en vilja att minska regelbördan för företagen. Det är det som är de tomma orden.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 143 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Det gläder mig att Börje Vestlund vill se fler moderater och fler borgerliga ledamöter. Förhoppningsvis gäller det inte bara i kammaren utan någon annanstans också. Ekodesigndirektivets artikel 14 gäller information till konsumenter. I den föreslagna tionde paragrafen i den lag som vi nu är på väg att anta genomförs direktivets bestämmelser genom att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om att en tillverkare ska se till att konsumenter får den information som är nödvändig för att kunna använda produkten eller en del av en produkt energieffektivt och med låg miljöpåverkan. Dessutom är man bemyndigad att informera om alla miljöaspekter som är knutna till produkten eller delen av produkten under dess livscykel. För den som sitter på läktaren eller ser på tv och följer debatten som intresserad medborgare kanske det här kan framstå som lite svårbegripligt. Vi genomför en positiv åtgärd här. Vi införlivar ett direktiv som förhoppningsvis kommer att ge återverkningar också utanför Sveriges gränser. Vi ska få möjlighet att få till oss produkter till landet och importera produkter som är klimatsmarta och som har ett ekodesignperspektiv. Då står vi här och träter! Det är inte ens om påvens skägg. Jag tycker faktiskt att det är tråkigt att vi inte kan applådera varandra. Det här är ju en av de lagar som vi antar där vi faktiskt skiljer oss ganska lite åt. Jag har sett betydligt skarpare reservationer från Socialdemokraterna tidigare. Jag utgår från att jag kommer att få se det också framöver. Jag vill upprepa att jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Kent Persson (V)
Anf. 144 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1 som bygger på en motion från Vänsterpartiet. Då kan vän av ordning fundera över varför jag inte yrkade bifall till den motionen i utskottet, men det berodde på att jag på utskottets vägnar var representerad i Bryssel. Jag diskuterade Lissabonstrategin där. Detta säger jag som ett förtydligande. Jag vill också passa på att yrka bifall till reservation 2. Klarar marknaden själv av att nå de utsläppsmål som EU har satt upp för att komma till rätta med klimatmålen? Ja, det finns företrädare i den här kammaren som har en stor tilltro till marknadens möjlighet att klara av de klimatförändringar som vi står inför. Då kan vän av ordning fundera över hur det kan komma sig att ministerrådet den 6 juli 2005 beslutade att införa ett så kallat ekodesigndirektiv. Syftet med direktivet är att få till stånd en gemensam lagstiftning inom EU för att främja handeln, underlätta handeln, men också för att öka energieffektiviteten och därmed minska miljöbelastningen för energianvändande produkter och i produktionen. Det var syftet med direktivet. Det är ett ramdirektiv. Förslaget innebär att tillverkaren ska ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka miljön vid framställning och användning av en produkt. Frågan man måste ställa sig är: Kan marknaden göra det själv, eller måste någon gå in och tala om det? Det lagförslag som kammaren ska behandla gäller en ramlag. Det innebär att innehållet som kommer att omfattas av direktivet kommer att beslutas vid ett senare tillfälle, även vilka produkter som kommer att omfattas av direktivet. Det blir med andra ord svenska myndigheter som via myndighetsföreskrifter kommer att införa kommissionens genomförandeåtgärder i svensk rätt. Vad förslaget kommer att få för konsekvenser för företagen i ökad administration och kostnader är det ingen som kan svara på. Det är givetvis väldigt olyckligt att vi här i kammaren ska ta ställning till en lag när egentligen ingen vet vad den kommer att få för konsekvenser. Därför är det viktigt att det, när det kommer till skarpt läge, förs en diskussion och dialog med branschen, så att vi inte hamnar i en situation som vi har gjort och som vi är i nu när det gäller miljösanktionsavgifter för företag som handlar med elektronik. De företag som försöker leva upp till direktiven bestraffas, och övriga företag skräms bort från att över huvud taget lämna in. Det är oerhört viktigt. Det skrämmer företagen. Det gör dem oroliga. Det ökar också bördan. För att utsläppsmålen för växthusgaser inom EU ska uppnås måste energieffektiviteten öka. Vänsterpartiet anser - och vi har sagt det tidigare - att just energieffektiviseringen är den åtgärd som är den mest kostnadseffektiva och som snabbast kan leda till positiva resultat. När det gäller det här lagförslaget, om ramlagstiftningen, står det att syftet är att främja en effektiv energianvändning och en låg miljöpåverkan. Men EU-direktivets grundtanke är att ständiga förbättringar är nödvändiga för att EU:s mål för utsläpp av växthusgaser ska uppnås. Tyvärr framgår inte detta av det betänkande som vi nu diskuterar. Därför borde syftesparagrafen, alltså § 1, ha en annan utformning där man tydligare talade om just att vi skulle ha en högre målsättning med en effektiv energianvändning och med en låg miljöpåverkan och en högre miljöskyddsnivå. Det är ett förslag som också Naturvårdsverket har gett i sitt yttrande. Det hade varit bättre. Det hade gjort det här tydligare, också vad gäller ramlagstiftningen. Nu får vi vänta och se. Det har tagit tre år att komma hit, till att vi ska behandla den här ramlagstiftningen. Tempot inom EU och bland de svenska myndigheterna är i dagsläget inte alltför högt. Det är med en snigels hastighet som vi närmar oss ett beslut. Vi kan vänta oss att det dröjer ett till två år innan det väl kommer i hamn och blir verklighet. Det handlar väldigt mycket om att skynda långsamt. I övrigt instämmer jag i utskottets förslag angående ikraftträdande. Till Hans Rothenberg vill jag säga: Det här är en ramlagstiftning med alla dess brister, men det är bättre än ingenting. I detta anförande instämde Hans Rothenberg (m).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-03-06
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lag om ekodesign m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om ekodesign, dock med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 maj 2008,
    b) lag om upphävande av lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar, dock med den ändringen att tidpunkten för upphävandet bestäms till utgången av april 2008,
    c) lag om upphävande av lagen (2001:1253) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör, dock med den ändringen att tidpunkten för upphävandet bestäms till utgången av april 2008.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:36 och avslår motionerna 2007/08:N7 och 2007/08:N368 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1000030
    m820015
    c24005
    fp19009
    kd18006
    v11605
    mp21304
    Totalt24629074
    Ledamöternas röster
  2. Krav på uppföljning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N8 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s299029
    m820015
    c25004
    fp19009
    kd18006
    v01705
    mp15004
    Totalt161116072
    Ledamöternas röster