Placeringen av svenska soldater i Irak

Skriftlig fråga 2019/20:733 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-10
Överlämnad
2020-01-13
Anmäld
2020-01-14
Svarsdatum
2020-01-22
Sista svarsdatum
2020-01-22
Besvarad
2020-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Sveriges stöd till Irak i kampen mot terrorsekten Islamiska staten har varit mycket uppskattat, och de utbildningsinsatser som vårt land har bidragit med har inneburit dels en ökad möjlighet för humanitärt stöd till civila i landet, dels en ökad möjlighet till självförsvar när terrorister har slagit till.

Insatsen har av flera skäl främst riktats till området kring KRG-regionens huvudstad Erbil och den kurdiska regionen snarare än till övriga Irak, fram till nyligen då de skickades till militärbasen Taji, tre mil norr om Bagdad.

Denna förändring har Sverigedemokraterna konsekvent motsatt sig, och vi har flera skäl till det. KRG-regionen har märkt ut sig med en förhållandevis god utveckling, samtidigt som den varit en av de främsta och mest effektiva krafterna mot Islamiska staten.

Vi har under de senaste åren tvingats se ökade slitningar inom Irak där den irakiska regeringen, trots diplomatiska medlingsförsök från KRG-regionen, tidigare valt att angripa och inta tidigare KRG-kontrollerade områden. Detta till stor del med hjälp av den fruktade Iranfinansierade gruppen Hashd al-Shaabi och liknande Iranstödda shiamiliser, vilka kan kopplas till angreppet mot USA:s ambassad.

Sverigedemokraterna har som bekant lyft farorna med förflyttningen just för att vi oroats över den problematik som nu uppstått. Efter de senaste händelserna med slitningar mellan USA och Iran (samt Iranvänliga krafter i Irak), ser vi svart på vitt vilket problem vi nu står inför. Hade Sverige stannat kvar och bistått KRG-regionens peshmergastyrkor i stället hade vi inte sett samma problematik och vår personal hade definitivt haft ett bättre säkerhetsläge.

Mot bakgrund av ovanstående och mot bakgrund av vad vi nu ser hända i regionen önskas försvarsminister Peter Hultqvist svara på följande fråga:

 

Avser ministern att verka för att de svenska trupperna i Irak förflyttas tillbaka till KRG-regionen i det fall vår inbjudan att delta i insatsen blir kvar, och om så inte är fallet, varför inte?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:733 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)




Svar på fråga 2019/20:733 av Markus Wiechel (SD)
Placeringen av svenska soldater i Irak

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser verka för att de svenska trupperna i Irak förflyttas tillbaka till KRG-regionen i det fall vår inbjudan att delta i insatsen blir kvar, om så inte är fallet, varför inte.

Sverige deltar sedan 2015 i den globala koalitionens militära insats i Irak (Operation Inherent Resolve – OIR) på inbjudan av den irakiska regeringen. Fram till och med 2018 var de svenska förbanden stationerade i Erbil, i det irakiska Kurdistan. Sedan 2019 är det svenska bidraget stationerat i Taji.

Bakgrunden till behovet av att kunna verka i hela Irak som också omfattade byte av grupperingsplats har vid ett flertal tillfällen förmedlats till utrikes- och försvarsutskotten, senast i samband med regeringens redogörelse för den senaste propositionen för det svenska deltagandet i insatsen under 2020 den 14 november 2019. Den 26 och 27 november samt den 3 december 2019 genomfördes ytterligare redogörelse på utskottens begäran där bland annat denna fråga behandlades. Vid tillfället den 14 november beskrev också Försvarsmakten den styrkegenereringsprocess som ligger bakom bemanningen i insatsen.

Utgångspunkten för det svenska bidraget till OIR ska vara att det svenska bidraget till insatsen ska vara stationerat där det gör mest nytta både enligt Försvarsmaktens och koalitionens mening. Med bakgrund av detta avser jag i nuläget inte att verka för att det svenska förbandsbidraget ska flyttas tillbaka till Erbil.

Stockholm den 22 januari 2020

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.