Motioner i Första kammaren, nr 266 år 1960

Motion 1960:266 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, nr 266 år 1960

9

Nr 266

Av herr Nestrup m. fl., om ökad tid för rektorerna vid de statliga
läroverken till ''pedagogiska arbetsuppgifter.

I sitt utlåtande nr 51 år 1959 sid. 14—15 underströk statsutskottet att
ett väsentligt syfte med reformen av statsläroverkens ekonomiska förvaltning
var att ge rektorerna mera tid för den pedagogiska ledningen av sina
skolor. Utskottet uttalade vidare följande:

Av skolöverstyrelsens redogörelse (s. 440 ff.) synes emellertid framgå, att
så icke blivit fallet i avsedd omfattning på grund av att biträdeshjälpen ej
kunnat dimensioneras med hänsyn till de faktiska arbetsuppgifternas omfång.
Utskottet anser det angeläget, att en redogörelse om möjligt lämnas
till 1960 års riksdag, innefattande en redovisning för rektorernas arbetssituation
i ovannämnda avseende och vilken kan läggas till grund för
eventuellt erforderliga åtgärder i ärendet.

På Kungl. Maj:ts uppdrag med anledning av utskottets utlåtande har
skolöverstyrelsen gjort en undersökning i syfte att få en redogörelse över
rektorernas egen syn på sina arbetsförhållanden, det sätt på vilket överflyttningen
av läroverkens ekonomiska förvaltning inverkat på arbetet och
de erfarenheter som vunnits av reformen.

Skolöverstyrelsens undersökning angående rektorernas arbetssituation
visar att rektorerna i stor utsträckning icke anser sig ha genom reformen
av läroverkens ekonomiska förvaltning vunnit mera tid för den pedagogiska
ledningen av sina läroverk. Drygt 75 procent av de rektorer som
svarat på överstyrelsens fråga härom har besvarat den nekande.

I viss utsträckning synes detta bero på att en omfattande rapportering
måste ske till skolstyrelserna för att dessa skall få erforderliga uppgifter
för att kunna ombesörja utbetalningar och att vid läroverken en tämligen
omfattande dispositionsbokföring måste ske, för att rektorerna skall
kunna ha kännedom om kassornas ställning. Då kamrerartjänsterna vid
läroverken indragits i samband med överförandet av den ekonomiska förvaltningen
till skolstyrelserna, har de här nämnda arbetsuppgifterna antingen
måst övertagas av rektor själv eller läggas på biträdespersonal, som
är avsedd för andra arbetsuppgifter.

Den viktigaste orsaken till att huvudparten av rektorerna icke anser sig
ha vunnit ökad tid till sina pedagogiska arbetsuppgifter torde emellertid
vara att deras arbete till följd av skolstyrelsereformen ökat i andra avseenden.
Flertalet rektorer framhåller sålunda, att skolstyrelsesammanträdena

10

Motioner i Första kammaren, nr 266 år 1960

är synnerligen tidsödande för rektorerna, att skriftväxlingen med skolstyrelsen
är omfattande och att arbetet i det hela blivit mera tidskrävande
och tungrott.

På den mera allmänt formulerade frågan huruvida rektorerna finner sina
arbetsförhållanden tillfredsställande har över 80 procent av de rektorer,
som besvarat frågan, lämnat ett nekande svar. Av de rektorer, som förklarat
sig finna sina arbetsförhållanden tillfredsställande, har cirka en tredjedel
likväl ansett en utökning av biträdeshjälpen eller av organisationen
med biträdande rektorer nödvändig. I många fall är rektorerna allvarligt
bekymrade över att de på grund av anhopningen av administrativa göromål
inte kan ägna erforderlig tid åt den pedagogiska ledningen av skolan och
över att de inte i tillräcklig utsträckning kan ge stöd och handledning åt
unga och oerfarna lärare; särskilt otillfredsställande är detta vid läroverk,
där på grund av lärarbristen otillräckligt utbildad lärarpersonal anställts i
större utsträckning.

Överstyrelsen har vid genomgången av rektorernas redogörelser blivit
övertygad om att befrielsen från ansvaret för den ekonomiska förvaltningen
visserligen innebär en avsevärd lättnad för rektorerna men att denna lättnad
i många fall — i synnerhet vid de större läroverken — motsvaras av
en ökning av andra arbetsuppgifter. Detta, i samband med den ansvällning
av lärjungeantalet vid de högre skolorna som skolväsendets utveckling
under senare år medfört, torde ha inneburit att rektorernas arbetsbörda
snarare ökat ytterligare.

Överstyrelsen finner det uppenbart, att rektorernas arbetssituation är
sådan, att kraftiga åtgärder måste vidtagas för att inte den direkta pedagogiska
ledningen av skolorna skall allvarligt försvagas, samtidigt som
skolväsendet genomgår en omdaning.

Överstyrelsen har därför ansett sig böra ånyo föra fram förslag om förstärkning
av hjälpen åt rektorerna i fråga om såväl pedagogiska som administrativa
och sociala arbetsuppgifter. Under andra punkter i sina petita
har överstyrelsen föreslagit en utökning av kuratorsinstitutionen och utvidgning
av organisationen med biträdande rektorer.

Skolöverstyrelsens på nämnda undersökning grundade förslag har alltså
gjorts i det syfte som underströks av statsutskottet i 1959 års utlåtande.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid anslagsavvägningen dock inte
funnit utrymme för dessa förslag. Det är emellertid av utomordentligt stor
vikt för de berörda skolorna, att denna fråga bringas till en lösning. Den
hårda arbetsbelastningen på våra läroverks rektorer, med uppgifter som
många gånger är av rutinkaraktär och som borde avlastas på mindre kvalificerad
arbetskraft, är inte förenlig med ett rationellt utnyttjande av de
högt kvalificerade befattningshavare som dessa rektorer är. Rektorernas
arbetssituation tycks också ha inverkat negativt dels på rektorernas benägenhet
att stanna kvar på sina befattningar, dels på intresset att söka lediga

11

Motioner i Första kammaren, nr 266 år 1960

rektorstjänster. Under 50-talets senare del har sålunda ett 10-tal rektorer
vid statliga läroverk avgått under förordnandeperioden eller avstått från
omförordnande. Vidare har sökandefrekvensen för dessa befattningar märkbart
minskat.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi,

att riksdagen med anledning av resultaten från skolöverstyrelsens
undersökning samt dess förslag hos Kungl.
Maj:t hemställer om förslag till 1961 års riksdag i syfte att
ge rektorerna vid de statliga läroverken mera tid för den
pedagogiska ledningen av sina skolor.

Stockholm den 27 januari 1960

Nils Nestrup

Bengt Elmgren Nils-Eric Gustafsson Ebbe Ohlsson