Motioner i Första kammaren, nr 596 år 1956

Motion 1956:596 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, nr 596 år 1956

13

Nr 596

Av herr Eskilsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets
område m. m.

Enligt den jordbrukspolitiska målsättningen, som går tillbaka till riksdagsbeslutet
1947, skall priserna på jordbruksprodukter medge inkomstlikställighet
för brukare på rationellt drivna jordbruk inom storleksgruppen
10—20 ha. I jordbruksprisutredningens betänkande rekommenderas icke
någon ändring av grundprinciperna, men utredningen föreslog, att beräkningar,
som skulle läggas till grund för prissättningen, i huvudsak skulle
avse jordbruk med 10—20 ha åker inom de fyra slättbygdsområdena. Regering
och riksdag har sedermera anslutit sig till jordbruksprisutredningens
förslag men samtidigt understrukit, att man vid inkomstjämförelserna
skall beakta basjordbruken (10—20 ha) även inom skogsbygderna.

Med de sålunda fattade principbesluten följer, att bedömningarna i huvudsak
skall grundas på material från den jordbruksekonomiska undersökningen
(JEU). Efter särskild utredning (SOU 1952:41) har en betydande
omläggning och förbättring av JEU åstadkommits. Någon sammanfattande
redogörelse för nämnda år har emellertid ännu ej publicerats. Åtskilligt av
materialet är dock känt genom att det tillämpats i de utredningar, som
försiggått i samband med långtidsuppgörelsen för jordbruket 1956. Det är
av anförda skäl ännu ej möjligt att helt överblicka fördelarna med den
reviderade JEU i jämförelse med den äldre modellen, men på en punkt
känner man med säkerhet materialets beskaffenhet, nämligen i fråga om
antalet gårdar, som ingår i undersökningen.

I samband med de våren 1956 avslutade förhandlingarna angående det
nya prissättningssystemet studerades de olika undersökningar, som finns
tillgängliga, men JEU måste utgöra den viktigaste. Ett utomordentligt och
omfattande utredningsarbete har gjorts. Grunden lades i den specialutredning,
som utfördes i samband med jordbruksprisutredningen och som redovisas
i bil. 1 till jordbruksprisutredningens betänkande (SOU 1955:5). 1
den nämnda utredningen har typjordbrukskalkylerna ingående analyserats
och metodiken utformats. Typjordbrukskalkylerna är emellertid i den
nämnda utredningen utformade som underlag för årligen återkommande
framskrivningsberäkningar i samband med bedömningar för prissättningsändamål.
När det gällde mittprisförhandlingarna var problemet ett annat.
Då gällde det att fastställa vilka prisförändringar på jordbruksprodukter,

14

Motioner i Första kammaren, nr 596 år 1956

som kunde vara erforderliga för att i ingångsläget ge innehavare av basjordbruk
inom slättbygdsområdena den åsyftade inkomstlikställigheten.
En beräkningsmetod för detta ändamål har utarbetats och redovisas i bil.
6 till Kungl. Maj:ts proposition 1956:165.

Utredningen är grundlig och materialet genomgående klart redovisat.
Det material man arbetat med är emellertid bräckligt. Det har varit nödvändigt
att sammankoppla material från JEU av den äldre modellen med
material från den reviderade JEU. Redovisningsprinciperna har ändrats
— bokföringsåret, som förut varit budgetår, är nu ändrat till kalenderår —
avskrivningsberäkningarna har nu gjorts efter moderna principer — specificeringen
av intäkter och kostnader är nu längre driven än tidigare etc.
Det har emellertid, såvitt kan bedömas, ej sparats någon möda, då det nu
gällt att göra resultaten från den äldre JEU jämförbara med resultaten
för år 1954 enligt den reviderade JEU. På en punkt kan dock inte ens den
mest grundliga bearbetning avhjälpa svagheterna, nämligen i fråga om
materialets representativitet.

Man har användbara uppgifter från inalles 376 gårdar inom gruppen
10—20 ha i slättbyggdsområdena. Dessa jordbruk skall representera basjordbruken
inom de fyra slättbyggdsområdena med deras vitt skilda naturliga
produktionsbetingelser och synnerligen varierande produktionsinriktning,
varierande skogsinnehav etc. Det har i de olika utredningarna av statens
jordbruksnämnd samt i förhandlingarna enhälligt konstaterats, att
underlaget är alltför litet. Variationerna i de ekonomiska resultaten från
olika gårdar är mycket stora. Detta är intet klander mot det material, som
föreligger. Jordbruket är så beskaffat. Det ekonomiska resultatet vid ett
och samma jordbruk kan under ett år avvika radikalt från resultatet för ett
tidigare år. Skillnaderna kan likaså vara stora under ett och samma år för
två jordbruk med till synes likartade produktionsbetingelser. Inom de
inånga relativt små jordbruksföretagen påverkas resultaten i mycket hög
grad av klimat, jordmån, belägenhet m. in. samt icke minst brukarens skicklighet
och ekonomiska förutsättningar.

När förhandlingsparterna hade att ta ställning till frågan om inkomstlikställighet,
förelåg svårigheter på grund av den oklara formuleringen i
Kungl. Maj:ts proposition 1955:198, när det uttalades (sid. 37), »att den
i 1947 års riksdagsbeslut åsyftade inkomstlikställigheten i huvudsak uppnåtts
vid utgången av den tid utredningens jämförelser avser». Denna formulering
gick igen i jordbruksutskottets utlåtande 1955:39, som låg till
grund för riksdagens principbeslut angående den nya prissättningsmetoden.
Även om principuttalandena hade varit fullt klara, skulle det ej ha
varit möjligt att helt utan reservation anknyta besluten om ingångspriserna
i det nya systemet till de resultat, som erhållits i framskrivningskalkyler
grundade på material från räkenskapsgårdarna. Experter på området är

Motioner i Första kammaren, nr 506 år 1956

15

eniga om att det nuvarande materialet är för litet. Antalet gårdar behöver
ökas. Det är uppenbart, att detta förhållande medför allför stora olägenheter
i samband med en fråga av den räckvidd och betydelse det här gäller.

Det siffermässiga underlag från basjordbruk, som nu föreligger, ger ej
något klart besked i den viktiga frågan, hurvida inkomstlikställighet för
basjordbrukarna föreligger eller ej. Den faktiska situationen synes vara, att
riksdagen vid ett par tillfällen enats om en målsättning, men att statistiskt
material saknas för att avgöra, huruvida denna målsättning effektuerats
eller ej. Någon avgörande förbättring torde ej kunna vinnas med den omfattningen
JEU nu har. Visserligen torde jämförbarheten i fråga om resultaten
för olika år för enskilda gårdar komma att ökas, efter hand som
statistiska uppgifter för flera år kommer fram från den reviderade JEU.
Det synes emellertid ej vara på den punkten de starkaste betänkligheterna
föreligger. Även om siferunderlaget kavlitativt förbättrats, kommer resultaten
att bli lidande av det alltför knappa antalet gårdar.

Den nu träffade uppgörelsen om ett nytt prissättningssystem gäller för
tre år framåt. Under tiden kommer jordbrukarnas inkomstutveckling till
väsentlig del att avgöras av prisutvecklingen på världsmarknaden samt den
effektivisering, som kan åstadkommas inom jordbruket. När treårsperioden
gått till ända — och redan dessförinnan —- blir det nödvändigt
att studera hur jordbrukarnas inkomstutveckling i verkligheten gestaltat
sig. Det är enligt vår mening synnerligen riskabelt att treårsuppgörelsen
om igångsättandet av systemet måst grundas på ett material, vilket -— utnyttjat
som underlag för en kalkyl, centrerad kring 1 sept. 1956 — vid de
i underhandlingarna fastställda ingångspriserna visar en skillnad mellan
basjordbrukarnas och jämförelsegruppernas årsinkomster av över 2 000
kronor, men som på grund av materialets bristande representativitet ej
kunnat läggas till grund för en utjämning av inkomsterna. Det kan ur
jordbrukets synpunkt starkt ifrågasättas om ännu en gång — när frågan
ånyo om tre år eller dessförinnan blir aktuell — samma bristfälliga underlag
skall få förorsaka att inkomstjämförelserna blir osäkra.

Kvalitativt torde JEU vara relativt tillfredsställande. Förbättringen är
i varje fall på god väg, och det gäller nu att pröva de erfarenheter, som
finnes. Det är emellertid nu angeläget att JEU även får en ökad omfattning.
Först då kan det eventuellt bli möjligt att vinna säkerhet i frågan, huruvida
inkomstlikställigheten har uppnåtts för jordbrukare inom basjordbruksgruppen.
En förbättring och ökad säkerhet i resultaten torde kunna påräknas
säkrast genom omedelbar utbyggnad av JEU.

Det förefaller som om basjordbruksgruppen i första hand borde bli föremål
för utvidgade undersökningar. Den närmaste utformningen måste
dock självfallet göras av de experter, som känner både bokföringen och
de beräkningar, som ligger till grund för de prispolitiska bedömningarna.

16 Motioner i Första kammaren, nr 596 år 1956

Med stöd av det ovan anförda hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte i proposition till riksdagens höstsession
framlägga förslag till en omedelbar utbyggnad av
den jordbruksekonomiska undersökningen, särskilt för de
grupper av jordbruk vilkas resultat spelar den största rollen
i samband med bedömningen av jordbrukarnas inkomstutveckling
med hänsyn till målsättningen om inkomstlikställighet.

Stockholm den 8 maj 1956

Gustaf Vetander

Carl Eskilsson

N. Yngve Nilsson Axel Mannerskantz

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1956
560539