Motioner i Första Kammaren, N:o 10

Motion 1880:10 Första kammaren

24

Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

N:0 10.

Af Herr Ekstedt: Angående domkapitlens ombildning.

Ett af de väsentliga vilkoren för att ett samhälle skall befinna
sig väl och förblifva fredad! för våldsamma omstörtningar är utan tvifvel
att samhällets medlemmar i allmänhet hafva förtroende till dess institutioner.
Detta gäller icke allenast på det borgerliga området, utan ock
kanske i högre grad på det kyrkliga. Att våra kyrkliga förhållanden
lemna åtskilligt (ifrigt att önska just med afseende på kyrkoförfattningen
och den deraf beroende kyrkliga ordningen, det skall icke den
varmaste vännen till Amr kyrka och dess ordning bestrida. En väsentlig,
för att ej säga väsentligaste orsaken till den oro, som för närvarande
. genomgår vår kyrka, torde man derföre med skäl böra söka
i de brister, man med mera eller mindre sanning i nämnda afseende
tyckt sig finna. Vi tro nemligen, att vårt folk i sjelfva verket icke
är så raskt, som mången kanske förmodar, att öfvergifva vår evangeliska
lära och bekännelse, för hvilken våra fäder så villigt och trofast offrat
sitt blod, utan det. gäller helt säkert mera författningen och ordningen,
om ock i en skicklig ledares hand detta kan användas för att återverka
ii v? ^ran'' ^en evangeliska kyrkans svaga punkt har dessutom
alltid vant författningen. Med detta vete vi väl, att der anden är borta,
de bästa _ institutioner föga hjelpa, likasom ock att anden kan betjena
sig af bristfälliga institutioner och uträtta storverk. Det förhåller sig
emellertid så lyckligt med vår kyrka, att hon kan förändra sin yttre
eldning efter tidsomständigheterna, utan att blifva sina principer otrogna.

^ j ville nu vända uppmärksamheten på kyrkostyrelsen i vårt
land och för denna gång särskild! den efter vår uppfattning vigtigaste
länken i densamma, nemligen domkapitlen.

Den opinionen torde vara temligen allmän, att nämnda kyrkliga
myndighet såväl med afseende på sin sammansättning som med af -

25

Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

seende på omfånget af dess verksamhet och auktoritet efter nutidens
förhållanden är föga tillfredsställande. Att detta och länge varit känd!
bevisar det förhållandet, att under de senare decennierna mer än ett
förslag till förändring deraf sett dagen.

De väsentligaste bristerna med afseende på dessa myndigheters
sammansättning torde vara, att alltför stor olikhet eger rum emellan
de olika stiftsstyrelserna, att de för platserna behöfliga qvalifikationerna
vid platsernas tillsättning icke närmast afses, hvithet måste hafva till följd
att dessa platser kunna intagas af personer, som antingen äro mindre
skickliga eller mindre intresserade, hvilket åter är en följd deraf att
platserna äro ett bihang till andra platser, vidare att församlingen såsom
sådan har vid tillsättningen intet att säga, hvartill kommer att
expeditionen, med den utveckling som de dithörande ärendena tagit,
är allt för svag.

Såsom kändt. är, bestå domkapitlen i de begge universitetsstäderna,
af vederbörande biskopar och samtlige ordinarie theologie professorer,
Stockholms stads konsistorium af samtlige pastorer i hufvudstadens
territoriella församlingar, under det att alla öfriga domkapitlens ledamöter
utgöras af biskopen, domprosten, der sådan finnes, samt vanligen 6 lektorer
vid de högre elementarläroverken i stiftsstäderna. Undantag göra
med afseende på antalet Göteborgs domkapitel, der äfven tillkomma
de begge pastorerne vid Christina- församling, samt Visby, der biskopen
endast har 4 lektorer vid sin sida. Under det således ledamöterna i
de förstnämnda konsistorierna samtligen ärö prester, så är antalet lekmän
afgjordt öfvervägande i alla de senare. Kan nu med afseende
på de förra med skäl anmärkas, att läroverkens intressen icke kunna
anses tillgodosedda, så kan med än mera skäl med afseende på de
senare anmärkas, att kyrkans intressen icke äro vederbörligen tillgodosedda.
En förändring i den rigtning, att hvarje intresse kommer till
sin rätt, är här af behofvet synnerligen påkallad. De konsistoriella
göromålen hafva ock under tidernas lopp förnämligast till följd af folkskoleväsendets
utveckling så tilltagit, att de ovilkorligen kräfva åtminstone
några ledamöter som odeladt kunna egna sin tid och sina
krafter deråt. Om så ordnas, skulle utan tvifvel den i våra dagar tillkomna
folkskoleinspektörsinstitutionen, såsom varande af tillfällig natur,
kunna indragas. Domkapitlen skulle väl vara de naturligaste inspektörerna.
Ännu ett skäl, hvarföre en förändring i dessa embetsverks
sammansättning är nödig, är det, att det icke tyckes blifva något allvar
med att tillgodose de hardt ansträngde tjenstemännens vid dessa
verks expedition störa behof af någon löneförbättring. Det kan visserBih.
till Riksd. Prof.. 1880. 1 Sami 2 Afl. 1 Band. .? Iluft, 4

26

Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

ligen icke vara så angenämt att under närvarande omständigheter
framkomma med sådana framställningar, men det är icke heller rättvist
att låta somliga, kanske de mest ansträngda embetsmännen i riket,
blifva helt och hållet negligerade. Det förhåller sig nemligen med afseende
på dessa tjenstemäns löneförhållanden sa, att i det stift, undertecknad
tillhör, presterskap^ nödgats under en lång följd af år åtaga
sig en ganska betydlig extra beskattning till konsistorii notarie, amanuens
och till och med dess vaktmästare, för att det icke skulle blifva
dem omöjligt att existera. Månne sådant är staten värdigt? Detta i
förbigående.

Om domkapitlens sammansättning så ordnas, att de med gemensam
chef komma att arbeta på två afdelningar, så tror jag att de
antydda olägenheterna skola försvinna och dessa myndigheter kunna
blifva hvad de böra vara: kyrkans och skolans mest betydande organer
och målsmän.

På grund häraf föreslås, att domkapitlen, då de handlägga kyrkans
och folkskolans ärender, skola bestå af följande ledamöter: 1 ro) biskopen
såsom ordförande, 2:o) domprosten, der sådan finnes, såsom vice ordförande,
dock att i de begge universitetsstäderna i stället för domprosten,
träder den af teologie fakultetens professorer som fakulteten inom sig
utser; 3:o) en af stiftets presterskap bland stiftets pastorer vald prestman;
4:o) en af stiftets pastorater bland stiftets pastorer genom elektorer
vald prestman; 5:o) eu af Kongl. Maj:t nämnd juridiskt bildad person,
som med biträde af nödig notariepersonal ansvarar för alla
expeditioner och sålunda motsvarar den nuvarande konsistorienotarien,
med den skilnaden blott, att han äfven deltager i öfverläggningar och
beslut. Der domprost icke finnes, bör tillkomma en af Kongl. Maj:t
på vederbörande biskops förslag nämnd prestman.

Såsom styrelse åter för elementarläroverken vare domkapitlen
sammansatta af l:o) biskopen såsom ordförande, 2:o) stiftsstadens rektor
såsom vice ordförande, 3:o) en af Kongl. Maj:t på förslag af vederbörande
biskop nämnd, vid stiftets elementarläroverk anstäld lektor; 4:o) en af
samtlige ordinarie lärare vid stiftets elementarläroverk vald lektor eller
adjunkt; 5:o) samma förr omnämnde af Kongl. Maj:t nämnde juridiskt
bildade person, som ansvarar för expeditionen.

Hvad aflöningen beträffar till de under de tre sista momenten
upptagne ledamöterna, så måste det, så länge vi hafva eu statskyrka,
naturligtvis tillkomma staten, helst den vid presterskapets löneregleringar
varit i tillfälle att göra åtskilliga indragningar och besparingar,
som här lämpligen kunde användas och väl meningen icke lärer kunna
vara att, såsom hittills i det närmaste skett, få allt det arbete som till -

Motionär i Första Kammaren N:o 10.

27

kommer ett sådant embetsverk utfördt gratis. För de valda elementarlärarne
behöfdes dock naturligtvis endast måttliga arvoden, då de ingalunda
behöfde afgå från deras förut innehafvande tjenst. Den här
föreslagna ombildning är ock af natur att utan synnerlig rubbning af
det bestående och nästan när som helst kunna genomföras, då naturligen
notarierne till en början kunna företräda den juridiske ledamotens
plats.

Undertecknad vågar således vördsamligen anhålla,

det behagade Riksdagen för sin dol besluta en
ombildning af domkapitlen i riket i enlighet med här
ofvan framstälda förslag samt, i händelse sådant beslut
fattas, i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga nödiga åtgärder för
vinnande af laga kraft derför.

Om remiss till vederbörande Utskott anhålles vördsamt.

Stockholm den 26 Januari 1880.

C. A. Ekstedt.

Ledamot af Riksdagens Första Kammare.