Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.