Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Fru talman! Riksrevisionens rapport Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande innehåller omfattande kritik, och vi delar den kritik som har framförts kring stöden. Det har saknats tydliga riktlinjer och återkoppling kring effekter av det stöd som har delats ut från staten.

Trots dessa brister har vi sett ett fortsatt stöd, den så kallade byggbonusen, under både 2017 och 2018 efter att stödet infördes 2016. Trots kritiken har regeringen valt att lägga Riksrevisionens rapport till handlingarna utan utvärdering. Vi anser att det är problematiskt, eftersom det handlar om så stora summor i statens budget och man behöver dra lärdom av effekterna.

Byggbonusen kom till som en del av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och dåvarande Alliansen. Det är det som ligger till grund för dessa insatser från staten. Det är väl också anledningen till att Sverigedemokraterna i dag står här ensamma i kammaren och debatterar denna byggbonus med regeringen och Socialdemokraterna.

Det har varit ett omfattande stöd till bostäder riktade till nyanlända migranter i Sverige, i förhållande till anslagen i utgiftsområde 18 som handlar om bostadspolitiken.

Riksrevisionen noterar samtidigt i rapporten att bostadsbyggandet inte har varit tillräckligt, trots de insatser som har gjorts på området. Många svaga grupper, unga som äldre födda i Sverige, har förbisetts i dessa insatser från regeringen. Mycket lite har gjorts för att ordna bostadsförsörjning för dessa grupper på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Vi har under lång tid sett att befolkningen ökar kraftigt utan att bostadsbyggandet följer med. Hade man valt att se dessa problem i ett tidigare skede hade man kanske kunnat se till att unga inte tvingades bo hemma utan möjlighet att flytta hemifrån och komma in i vuxenlivet. Man kanske inte hade varit tvungen att avstå från till exempel familjebildning, och man hade kanske sluppit välja att bilda familj under trångbodda förhållanden.

I sin iver att rädda ansiktet angående den havererade migrationspolitiken införde regeringen denna byggbonus. Stödet har anpassats enligt en fördelning som anger att 60 procent av stödet ska gå till de kommuner som har tagit emot en större andel migranter. Det finns alltså en koppling till anvisningslagen, eller bosättningslagen - vad man nu vill kalla den. De som tar emot en högre andel migranter får också ett högre stöd. Man fördelar alltså stödet utifrån kvoterna i anvisningslagen som infördes den 1 mars 2016.

Utifrån det kan man i slutet av november få tilldelat en summa från staten i form av byggbonus. Detta har enligt rapporten försvårat budgetprocessen för kommunerna att kunna anpassa sig och använda stödet, vilket är en av orsakerna till att man inte har kunnat få så stor effekt av detta stöd från staten. Problemen är med andra ord flera.

Ett annat problem är att inte alla kommuner har haft möjlighet att ta del av stödet i samma utsträckning. Oavsett om det handlar om inflyttning till kommunen från andra delar av Sverige eller inflyttning av personer som är födda i ett annat land, alltså nyanlända migranter, anser vi att ett stöd för bostadsbyggande ska gå till alla kommuner.

Vi har trots allt väldigt många tillväxtkommuner och tillväxtregioner som är i behov av fler bostäder men som i dag har problem när det gäller tillväxten. Företag som behöver expandera och som behöver kompetens har nämligen inte möjlighet att rekrytera på grund av den stora bostadsbristen.

Det här är såklart ett allvarligt problem, och vi menar att alla ska ha samma möjlighet att ta del av byggbonusen. Detta har regeringen inte möjliggjort för alla kommuner på grund av att det är anpassat efter hur många migranter en kommun har tagit emot.

Detta är alltså totalt kontraproduktivt när det gäller att skapa jobb och förutsättningar i integrationssyfte. Jag förstår inte hur man har kunnat komma fram till den här lösningen. Vi delar Riksrevisionens bedömning.

Sverigedemokraterna anser att regeringen bör utreda hur anslaget används, vilka kommuner som har kunnat ta del av det och vad anslagen har använts till.

Vi menar också att stödet ska utredas för att dra lärdom inför framtida utformning av stödet, vidare att stödet ska samordnas med kommunernas planerings- och budgetprocess samt att återrapporteringskrav och uppföljning bör ses över. Vi menar också att stödet inte ska föranleda att migranter ges förtur på bostadsmarknaden.

Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Fru talman! Vi ska i dag debattera civilutskottets betänkande nr 25. I betänkandet behandlas två skrivelser från regeringen. Den ena skrivelsen gäller Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande, och den andra skrivelsen gäller Riksrevisionens rapport om stöd till renovering och energieffektivisering.

I betänkandet finns en reservation från Sverigedemokraterna. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! I den del som rör stödet till energieffektiviseringar finns inga motioner eller reservationer, men jag vill ändå börja med att kommentera skrivelsen. Det finns i dag ett stort behov av renovering och energieffektivisering av det stora beståndet av flerfamiljshus. Renoveringsbehovet är extra stort i utsatta stadsdelar runt om i landet. Detta problem måste politiken adressera. Problemet har funnits under en längre tid, och det är ett av skälen till att den förra regeringen processade fram ett stöd för att på så sätt stimulera ökad upprustning.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet till renovering och energieffektivisering inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen. Man säger bland annat att stödet har varit administrativt krångligt. Regeringen och jag själv instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser, och vi konstaterar att sökmodellen och stödet i viss utsträckning har varit krångligt. Men vi kan också konstatera att någon form av upprustningsstöd är nödvändigt.

Det råder fortfarande ett oerhört stort renoverings- och upprustningsbehov i beståndet i dag. Vi kan se att man runt om i landet inte klarar av att rusta upp de bostäder som finns. Det är viktigt att vi politiker på nationell nivå ändå ser behovet av upprustning så att alla människor får möjlighet till en god bostad.

Om vi tittar runt om i landet i dag kan vi se att det skiljer sig oerhört mycket mellan kommuner. På vissa ställen är det en blomstrande bostadsmarknad där bostäder är lätta att renovera och där kalkylerna går ihop. På andra ställen ser vi att bostadsbeståndet förfaller. Detta är ett ansvar som vi politiker måste ta.

Inom vissa städer och vissa storstadsregioner kan vi se samma utmaningar. Det finns stadsdelar där bostäder inte renoveras, och där måste vi hitta politiska verktyg för att få igång renoveringarna. Det är viktigt att alla politiker anammar dessa utmaningar. Diskussionen om någon typ av stimulans framgent är nödvändig, även om jag tror att det är viktigt att dra lärdom av Riksrevisionens rapport.

Fru talman! Riksrevisionens andra rapport som tas upp i betänkandet behandlar stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i de kommuner som har tagit emot nyanlända.

Även här instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att stödet har varit svårt att följa upp, att det har varit svårt att utvärdera och att det har varit svårt att se om det verkligen har stimulerat bostadsbyggandet överallt bland de kommuner som har fått stödet. Men även här framhåller regeringen, och jag, att stödet faktiskt hade betydelse. Skälet till att den så kallade byggbonusen, stödet, infördes var att regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna landade i att det behövdes ett stöd till de kommuner som tog ett extra stort ansvar under migrationskrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Jag vill också framhålla att det stöd som fanns i stor utsträckning har haft effekt på ett antal olika områden. En av de tydligaste effekterna är att många kommuner i dag har en bostadsförsörjningsplan. Det var ett krav för att få söka stödet. En bostadsförsörjningsplan är ett oerhört viktigt dokument för kommuner som kanske inte har så hög inflyttning men som ändå vill vara framsynta i en framtida utvidgning, och det är extra viktigt i de kommuner där det finns en oerhört aktiv bostadspolitik.

Jag tror att fler kommuner framgent skulle må bra av att på sina kommunfullmäktigemöten föra en aktiv diskussion om hur man ska hantera sin bostadsförsörjning.

Låt oss titta på hur bostadsförsörjningen ser ut runt om i landet. Jag kan konstatera att det skiljer sig oerhört mycket mellan olika kommuner. Vissa kommuner tar ett stort ansvar. Det gjorde man innan stödet fanns, det gjorde man under den tid stödet fanns och det gör man även nu efter det att stödet har avvecklats. De kommunerna ska på olika sätt premieras för att de tar ett ansvar för sina medborgare så att de ska få en god bostad. Samtidigt kan vi se andra kommuner som inte tar ett ansvar i bostadsförsörjningsfrågorna. Här hoppas jag att vi i kammaren under hösten gemensamt kan resonera om hur vi ska se till att alla kommuner tar ett ansvar för att människor ska ha en god bostad i hela vårt avlånga land.

Med de orden vill jag tacka fru talmannen och övriga ledamöter i kammaren och önska er en trevlig sommar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för Johan Löfstrands inlägg i debatten.

I budgetpropositionen för 2017 framgår följande om vad regeringen anser om satsningen: Bosättningslagen innebär en stor utmaning för många kommuner med tanke på det stora antalet nyanlända och den rådande bostadssituationen. Mot den bakgrunden ser man ett behov av att stödja kommunerna i deras arbete med att ordna bostäder till nyanlända. Därför har man bland annat beslutat om en bonus till kommuner som bygger nya bostäder och tar emot nyanlända.

Varför väljer regeringen att prioritera bostäder till migranter före svenska medborgare?

Fru talman! Roger Hedlund frågar mig varför regeringen prioriterar att ge pengar till de kommuner som bygger bostäder och till de kommuner som har tagit emot många nyanlända.

Jo, vi är väl medvetna om att Sverige under dessa år hade en stor migration. För att klara den utmaningen gjorde vi en bred politisk överenskommelse där flera partier tog ansvar för en gemensam migrationspolitik. Vi såg också till att ha ett system som gjorde att alla som kom hit skulle få en god bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

För att hantera detta behövde vi kommuner som tog ett ansvar. Bosättningslagen var ett sätt att få kommuner att ta ansvaret, men jag vill att fler kommuner ska anamma ansvaret och ha någon form av bostadsförsörjning för alla. Därför införde regeringen denna stimulans. Den var beroende av hur många bostäder som byggdes och om kommunen tog emot en större andel nyanlända.

Jag tycker att det är helt rimligt att de kommuner som tog ett extra stort ansvar under den perioden också kunde få den extra stimulansen. Hur kommunerna sedan använder stimulansen har ju varierat ganska mycket, och det är det som Riksrevisionen kritiserar.

Jag tror att de flesta kommuner som fick denna stimulans använde den till att bygga nya bostäder, och de nya bostäderna gick inte i särskilt stor utsträckning till nyanlända. Men det skapade fler bostäder som människor kunde efterfråga i respektive kommun.

Fru talman! I budgetpropositionen står det uttryckligen "att stödja kommunerna i deras arbete med att ordna bosättning till nyanlända". Man menar alltså att det här anslaget på 1 miljard kronor ska gå till att ordna bostäder till nyanlända. Det ska alltså inte gå till att ordna bostäder i generellt syfte till alla de svenskar, alla de invånare i Sverige, som i dag lider av den bostadsbrist som vi ser i landet.

År 2016 exempelvis avsattes 5 miljarder kronor till bostadspolitiskt stöd av regeringen, varav 1 miljard var till att ordna bosättning till nyanlända. Det visar på regeringens prioritering när det gäller bostadspolitiken och vilka grupper som är de viktiga grupperna inom bostadspolitiken.

Frågan är också hur kommunerna har tolkat denna budgetskrivning. Har det inneburit att man menar att vi måste ordna fram bostäder här - med hänvisning också till anvisningslagen, som i praktiken är en bostadsgaranti för migranter? Har man ordnat förtur i bostadskön? Har man höjt hyresbidragen för att möjliggöra tillgång till nyproducerade bostäder? Det vet vi inte eftersom regeringen inte tänker utreda hur denna byggbonus har använts.

Jag tycker att det är allvarligt att vi inte får reda på hur kommunerna faktiskt har använt de här pengarna med tanke på vad regeringen skriver i propositionen: "att stödja kommunerna i deras arbete med att ordna bosättning till nyanlända" - alltså inte ordna bosättning till svenska medborgare som saknar bostad på grund av den bostadsbrist vi ser i dag.

Fru talman! Roger Hedlund frågar mig om syftet med lagen var att kommunerna skulle ordna bostäder åt nyanlända.

Ja, anvisningslagen byggde ju på att kommunerna skulle ta ansvar så att fler individer runt om i det här landet fick tak över huvudet. Det fanns alltså ett sådant syfte. Det tror jag är jätteviktigt att påpeka. Vi ville att alla kommuner skulle ta ansvar i den kris som Sverige befann sig i då.

Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering

Men om man tittar på utformningen av kommunbonusen ser man att den hade väldigt lite att göra med att skapa och ordna bostäder. Kommunbonusen fördelades, precis som Roger Hedlund beskrev tidigare, utifrån hur många bostäder som byggdes och hur många nyanlända som kommunen tog emot. Men hur pengarna sedan användes fick kommunen själv välja. De användes i stor utsträckning för att hjälpa till i nybyggnadsprojekt, och jag tror att väldigt få av de nya bostäderna gick till nyanlända. De blev i stället en del av den allmänna stocken.

På ett sätt har Roger Hedlund alltså rätt - kommunerna har tagit stort ansvar och gett många nyanlända bostäder. Men kommunbonusen har inte skapat bostäder specifikt för den gruppen, utan den har skapat fler bostäder i hela kommunen.

Avslutningsvis vill jag konstatera att de stöd som regeringen har lagt fram och som nu finns för byggandet av nya hyresrätter inte stöds av Sverigedemokraterna.

Jag skulle bli glad över att så småningom få se hur Sverigedemokraternas bostadspolitik för att faktiskt främja fler bostäder för vanliga människor ser ut. Men den debatten återkommer vi säkert till i höst.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen