Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget

Anf. 157 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Vi hanterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget.

Jag vill härmed börja med att yrka bifall till vår reservation nr 1.

Den ekonomiska familjepolitiken är oerhört viktig för landets barnfamiljer och i synnerhet för dem med små ekonomiska marginaler. Det är samtidigt viktigt att varje satsad krona landar rätt och att de familjeekonomiska bidragen och försäkringarna följer tiden och de utmaningar som finns.

Fru talman! Jag ska ägna mig lite kort åt historiken. Barnbidraget infördes i Sverige 1948 med 260 kronor per år per barn och hade till syfte att stimulera barnafödande då Sverige hade en period av svag befolkningsökning. Man var helt enkelt orolig för en folkminskning på sikt.

Barnbidragets ingång har varierat över tid. Det hade som sagt inledningsvis till syfte att öka befolkningen. Sedan har syftet varit att ge ett grundläggande ekonomiskt stöd, och på 2000-talet har barnbidraget mer övergått till att ha en rättviseaspekt genom att ekonomiskt stärka hushåll med barn samt att kompensera för försörjningsbördan.

År 1982 infördes flerbarnstillägget för att stärka upp mot minskade livsmedelssubventioner på grund av underskott i statsbudgeten. Det fanns vid införandet flera skattelättnader för hemmamakar och ensamstående med barn. En ytterligare skattelättnad var förvärvsavdraget som då riktade sig till ensamstående föräldrar eller den make/maka som tjänade minst. Man gjorde då avdrag på inkomst före skatt. År 1996 avskaffades flerbarnstillägget för nyfödda för att sedan återinföras igen 1998.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om flerbarns-tillägget i barnbidraget

Vi kan konstatera att det har svängt en del, men grundtanken bör dock vara att se till att barn ges en chans till en dräglig uppväxt samt att staten stöttar ekonomiskt där det behövs.

I rapporten är huvudfokus att se om träffsäkerheten är god och om statens utgifter för flerbarnstillägget är effektivt i förhållande till måluppfyllelsen, vilken är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt att minska ekonomiska skillnader mellan hushåll med och utan barn.

I rapporten om flerbarnstillägget redogörs för att ensamstående föräldrar och familjer med flera barn är överrepresenterade bland ekonomiskt svaga familjer. Rapporten visar också att flerbarnstillägget utgör en procentuellt större del av den samlade månadsinkomsten för just de nämnda grupperna, vilket även skulle kunna identifiera behov av insatser som sträcker sig över andra politikområden.

Vi menar att det därför är viktigt att ta ett samlat grepp om åtgärder som rör barnfamiljers ekonomiska levnadsstandard, inte minst för de grupper som har en svag anknytning till arbetsmarknaden och som är målgrupper för särskilda insatser inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken.

Parallella insatser inom dessa politikområden skulle kunna stärka de familjepolitiska målen om en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljer, vilket även Riksrevisionen framhåller.

Fru talman! Nuvarande system, där tillägget utbetalas utan krav på vare sig sysselsättning eller ekonomiskt behov, skulle generellt sett kunna minska arbetsmotivationen och snarare spä på ett utanförskap.

Det är inte heller helt otänkbart att nuvarande system har en inlåsningseffekt för främst kvinnor med flera barn, inte minst i utanförskapsområden, som med ett förhållandevis stort bidrag rent ekonomiskt skulle kunna sakna behov av egen försörjning såvida man inte är ensamförsörjande.

En familj med fem barn får totalt 9 240 kronor i månaden i samlat barnbidrag varje månad, och detta får man utan att behöva ansöka eller göra någonting. Här pratar vi då om barnbidrag och flerbarnstillägg - för att göra det tydligt.

Jag kan i det hänseendet inte se hur detta på något sätt skulle vara en kvinnovänlig politik som man driver från regeringens sida, om jag nu får lov att raljera lite grann.

Regeringen talar sig varm för kvoterad föräldrapenning och om hur viktigt det är att kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Men här ger vi då allmänna bidrag upp till dess att barnen är 16 år, som minst, utan några som helst krav. Frågan är om detta är effektivt.

I rapporten lyfts även ensamstående föräldrar med svag ekonomi fram som en grupp där träffsäkerheten skulle kunna öka. Sverigedemokraterna instämmer och vill att regeringen utreder och tar fram förslag som riktar sig till ensamstående föräldrar. Även här skulle man kunna säga att den feministiska regeringen missar målet. Statistik visar nämligen att en stor del av de ensamstående föräldrarna är just kvinnor med svag ekonomi. Det skulle kunna vara en bra och träffsäker åtgärd samt stärka den ekonomiska jämställdheten på sikt.

Fru talman! Regeringen hänvisar till den utredning om bostadsbidraget och underhållsstödet som ska presenteras den 1 mars 2021 som svar på rapporten om flerbarnstillägget. Sverigedemokraterna anser likt Riksrevi-sionen att denna utredning inte hanterar frågan tillräckligt brett och menar att det finns behov av att titta mer på flerbarnstillägget. Vi önskar därför att utformningen utreds vidare och att uppdraget breddas till att innefatta analyser och insatser inom arbetsmarknads- och integrationspolitikens område samt att titta på hur olika politikområden kan kopplas samman för att nå uppsatta mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om flerbarns-tillägget i barnbidraget

För tydlighets skull vill jag för er som lyssnar tillägga att vi i detta avseende pratar om flerbarnstillägget och inte om barnbidraget. Sverigedemokraterna har en generös och flexibel familjepolitik och stärker de flesta ekonomiska stöd som går att få. Vi ser det dock som viktigt att faktiskt titta ordentligt på själva utformningen av flerbarnstillägget.

Anf. 158 Martina Johansson (C)

Fru talman! I dag diskuterar vi regeringens svar till Riksrevisionen om flerbarnstillägget.

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten för flerbarnstillägget till barn nummer två. Resultatet av den granskningen är att måluppfyllelsen med den ekonomiska familjepolitiken har minskat. Målet att stärka familjerna med svagast ekonomi har inte blivit lika träffsäkert efter införandet av tillägget till barn nummer två, vilket skedde 2005. Riksrevisionen har tittat på inkomster och kostnader för barnfamiljer och konstaterat att familjer med tre eller fler barn samt ensamstående föräldrar är överrepresenterade bland de familjer som är mest ekonomiskt utsatta.

Som vi hörde föregående talare säga har regeringen tillsatt en utredning som har fokus på skuldsättning och träffsäkerhet när det gäller bostadsbidraget och underhållsstödet. Utredningen ska göra en uppföljning av dessa bidrag och titta på hur man kan motverka att föräldrar som tar emot bostadsbidrag eller betalar underhållsstöd blir skuldsatta. Den ska också titta på incitamenten för att öka arbetsinkomsterna för dessa personer samt träffsäkerheten när det gäller att nå upp till de ekonomiska familjepolitiska målen. Vad jag kan se finns det här bara en liten koppling till jämförelsen vad gäller flerbarnstillägget i bostadsbidraget. Utredningen ska som sagt vara klar i mars 2021.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport regeringen att bredda den utredning som pågår till att se över flerbarnstillägget med syfte att förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga träffsäkerhet och förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Det är det uppdrag som Riksrevisionen tycker att regeringen ska titta vidare på.

Det regeringen gör är att man tackar för rapporten och säger att den har gett fördjupad kunskap men anser inte att man behöver ge utredningen något tilläggsdirektiv. Man menar att detta tas om hand i utredningen, men som jag sa nyss ser jag bara en mindre koppling till jämförelsen med flerbarnstillägget i bostadsbidraget.

Fru talman! Jag och Centerpartiet tycker annorlunda. Vi tycker att regeringen borde bredda utredningen och lägga till att se över flerbarnstillägget utifrån fler perspektiv än enbart denna jämförelse. Skälet är att vi anser att det finns ett värde i att alltid följa upp alla offentliga medels syften och resultat. Har de gett de effekter som var tanken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om flerbarns-tillägget i barnbidraget

Det är viktigt att hushålla med våra gemensamma resurser och att de träffar rätt fördelningsmässigt. Det är viktigt att se över både hur fler personer ökar sina inkomster och hur de bidragsystem vi har träffar de mest utsatta barnfamiljerna. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet riskerar att själva hamna i samma situation, och det är viktigt att bryta denna cirkel.

Centerpartiet föreslår att regeringen ska titta på om de pengar som används till flerbarnstillägget i dag kan användas till att exempelvis justera bostadsbidraget. Alla utredningar tar tid, och det är viktigt att de gör det. Av det skälet vore det klokt av regeringen att utvidga uppdraget ytterligare, även om denna utredning då kommer att försenas ett par månader. Annars riskerar vi att förlora flera år på att utvärdera denna del, eftersom det har den tiden att tillsätta en ny utredning, genomföra utredningen och därefter komma med nya förslag.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2.

Anf. 159 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Precis som vi har hört från de två föregående talarna har Riksrevisionen granskat flerbarnstillägget och gett regeringen rekommendationer om hur man kan göra tillägget mer effektivt och ändamålsenligt.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom utskottets förslag till beslut och yrkar avslag på samtliga motioner.

Som jag nämnde i en tidigare debatt här i dag rymmer socialförsäkringsutskottet en mängd olika frågor som man kanske inte alltid ens kan bedöma på namnet. Den ekonomiska familjepolitiken är ett av fyra områden och innehåller i sig en mängd egna frågor, där flerbarnstillägget är en.

Rapporten från Riksrevisionen, fru talman, innehåller som vanligt en massa matnyttig information, som rapporter från Riksrevisionen brukar göra, och tankeväckande resonemang som är till stor nytta för oss i utskottet och för alla som är intresserade av jämlikhet eller ekonomisk hushållning - eller varför inte båda delarna.

Rekommendationerna från Riksrevisionen handlar om, som vi har hört tidigare härifrån talarstolen, att regeringen ska se över flerbarnstillägget för att det ska bli mer fördelningsmässigt träffsäkert, alltså att statens pengar ska användas till det de är tänkta att användas till. Framför allt pekar man på det faktum att flerbarnstillägget förändrades 2005 till att också inkludera familjer med två barn, i stället för tre eller fler som det var tidigare. Riksrevisionen menar att det blir mindre träffsäkert att fler familjer täcks av förmånen och att det kanske skulle vara vettigare att använda pengarna på ett annat sätt.

Fru talman! För oss socialdemokrater är en mer jämlik och rättvis värld det vi hela tiden strävar efter, en värld där den som behöver samhällets stöd ska få det och där de som ska vara samhällets stöd ska få vara det. Detta blir särskilt tydligt när det kommer till frågor som rör barns rättigheter.

Vi är stolta över att vi har ett system med såväl barnbidrag som flerbarnstillägg. Men vi är inte nöjda där. Vi kan inte nöja oss så länge det finns familjer där plånboken hela tiden är närvarande i tanken för att den fylls på alldeles för sällan och med alldeles för lite, medan behovet av pengar bara ökar. Vi kan inte vara nöjda så länge det finns barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om flerbarns-tillägget i barnbidraget

Framför allt är det med en sådan brist på pengar svårt att koncentrera sig på annat, alldeles oavsett om det är ett jobb man eventuellt går till eller om det är skola eller förskola för barnen. Det är nämligen inte bara försörjaren som bekymrar sig över hur ekonomin ska se ut.

Fru talman! Det jag precis nämnde är inga nya kunskaper. För två år sedan tillsatte regeringen en utredning som kallas för BUMS-utredningen, som ska se över reglerna för bland annat bostadsbidrag och underhållsstöd.

Syftet med den var bland annat att skuldsättningen skulle minska för gruppen som får ta del av dessa stöd samtidigt som träffsäkerheten skulle öka när det gäller vilka som får stöd och hur mycket de får.

Som en del av detta ska utredaren också se över just flerbarnstillägget. Precis som har nämnts här kommer detta att presenteras i mars nästa år, och därför tycker vi, liksom större delen av utskottet, att det är rimligt att invänta detta innan vi fattar ytterligare beslut i frågan.

Med det, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 160 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Det allmänna och generella barnbidraget infördes på 1940-talet, 1948. Det har genom decennier bidragit till att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation och minska barnfattigdomen. Men det har också bidragit till att utjämna klyftor och till ökad jämställdhet mellan könen. Barnbidraget är en markering att samhället har ett ansvar för barn.

Att det är generellt, lika för alla och inte behovsprövat gör det till ett väldigt demokratiskt stöd. Det har fortfarande en fördelningsmässig betydelse, och det är viktigt. Men det ger föräldrarna frihet att använda pengarna så som de uppfattar bäst. Det bidrar inte till socialt stigma eller liknande, och det är ett kostnadseffektivt bidrag, just genom att ingen behovsprövning behöver göras. Risken för fusk är liten.

Vi ska slå vakt om det generella och allmänna barnbidraget. Vi ska vara glada och stolta över vårt barnbidrag och barnbidragets långa historia.

Nu har Riksrevisionen granskat flerbarnstillägget i barnbidraget. Det är ett bidrag som inte ges till alla utan bara till familjer med fler än ett barn. Därmed har också ytterligare en fördelningsmässig aspekt byggts in.

Riksrevisionens granskning har gjorts utifrån målet att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra med en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Vi ska ha jämställda föräldraskap. Och vi vill ha en jämnare fördelning av resurser. Resultaten av granskningen är att flerbarnstillägget bidrar positivt till de här målen men att det skulle kunna bli ännu bättre och fungera ännu mer effektivt.

Det skulle bli en högre fördelningsmässig träffsäkerhet om till exempel flerbarnstillägget för tvåbarnsfamiljer avskaffades och medlen fördes över på de familjer som har tre eller fler barn. Det är ett av förslagen i rapporten. Men det finns också andra varianter och andra förslag för att få en bättre träffsäkerhet.

Riksrevisionens rapport om flerbarns-tillägget i barnbidraget

Ja, det finns anledning att se över det här stödet, alltså flerbarnstillägget. Som meddelas i regeringens svar på rapporten är en sådan översyn redan på gång inom ramen för den utredning om bostadsbidrag och underhållsstöd som tillsattes i slutet av förra mandatperioden och som kommer med slutbetänkande den 1 mars i vår.

Både storleken på ersättningen och vilka familjer som ska omfattas bör ses över - det tycker vi absolut - precis så som Riksrevisionen föreslår. Båda de uppdragen ryms också, tycker jag, ganska tydligt inom direktivet för den pågående utredningen.

Fru talman! I väntan på våren och på utredningen yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)

Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning