Naturresursfrågor och vattenrätt

BoUs betänkande 2005/06:BoU11

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 3 maj 2006

Beslut

Motioner om naturresursfrågor och vattenrätt (BoU11)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna att ändra regelverket så att regleringsföretagen kan åläggas att anlägga laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2005 om naturresursfrågor och vattenrätt.

Utskottets förslag till beslut: Tillkännagivande med anledning av ett motionsförslag om åtgärder till förmån för fiske. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2005/06:BoU11 (pdf, 170 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

20 motioner

Motioner från ledamöterna

Slottsskogen i Göteborg som nationalstadspark Motion 2005/06:Bo201 av Eva Flyborg (FP)
Förbättring av laxöringsbeståndet i Vindelälven Motion 2005/06:Bo210 av Gunilla Tjernberg (KD)
Ekoparken Motion 2005/06:Bo227 av Mikaela Valtersson (MP)
Vindkraftverk i Öresund Motion 2005/06:Bo231 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M)
Bevarande av vattenkraftens produktionskapacitet Motion 2005/06:Bo235 av Krister Hammarbergh och Per Bill (M)
Nationalstadsparken Motion 2005/06:Bo240 av Kerstin Lundgren (C)
Boendemiljö Motion 2005/06:Bo256 av Marie Wahlgren m.fl. (FP)
Nationalstadsparken Motion 2005/06:Bo283 av Kerstin Lundgren (C)
Producentansvar för vindkraft Motion 2005/06:Bo284 av Sinikka Bohlin (S)
Ägande, fysisk planering m.m. Motion 2005/06:Bo300 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)
Dammar och andra vattenverksamheter Motion 2005/06:Bo306 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)
Vindkraft Motion 2005/06:Bo323 av Karin Åström och Lennart Klockare (S)
Klassning av miljöfarlig verksamhet Motion 2005/06:MJ240 av Jan-Evert Rådhström och Björn Hamilton (M)
Emån Motion 2005/06:MJ355 av Lennart Beijer och Alice Åström (V)
Vårt fiske Motion 2005/06:MJ451 av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)
Vandringsvägar för fisk i reglerade vattendrag Motion 2005/06:MJ520 av Owe Hellberg m.fl. (V)
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Motion 2005/06:MJ594 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Motion 2005/06:MJ596 av Göran Hägglund m.fl. (KD)
Energipolitiken i Skåne Motion 2005/06:N307 av Lars Lindblad m.fl. (M)
För en hållbar energipolitik Motion 2005/06:N338 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP, -)

Beredning

Beredning i utskottet: 2006-04-06
Justering: 2006-04-20
Betänkande publicerat: 2006-04-21
Trycklov: 2006-04-21

Reservationer 17
Betänkande 2005/06:BoU11

Motioner om naturresursfrågor och vattenrätt (BoU11)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna att ändra regelverket så att regleringsföretagen kan åläggas att anlägga laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2005 om naturresursfrågor och vattenrätt.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2006-05-03

Webb-tv Debatt om förslag: Naturresursfrågor och vattenrätt

22 september 2022
Debatt om förslag 2005/06:BoU11

Dokument från debatten

2006-05-03

Protokoll för debatten

Ragnwi Marcelind (Kd)

Anf. 45 Ragnwi Marcelind (Kd)

Herr talman! Denna debatt handlar om naturresursfrågor, vattenrätt, vindkraft och vindkraftsutbyggnad. Vi kristdemokrater står bakom våra reservationer och särskilda yttranden, och jag yrkar bifall till reservation 11 punkt 6. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, och tillgången på vatten i Sverige är så riklig att det ibland kan bli så att vi tar vattentillgången för given. Vi har gott om råvatten, men vattentäkterna är fortfarande dåligt skyddade. Det finns många kommuner som inte har någon bra vattenförsörjningsplan. Två tredjedelar av vårt grundvatten är beroende av grusåsar, och därför måste grushållningsplaner upprättas regionalt och nationellt. Vidare behövs en ändring av miljöbalken som innebär att områden som är viktiga för vattenförsörjningen, såsom grundvattenbildning, ska kunna anges som riksintresse. Det är synd att Miljöbalkskommitténs direktiv endast omfattade utredning av möjligheterna att ompröva äldre vattendomar med hänsyn till översvämningsrisken men inte inbegrep omprövning av äldre vattendomar utifrån naturvårdshänsyn och fiskvandring. Därför anser vi att regeringen bör tillsätta en utredning som belyser denna frågeställning. Släpp fiskarna fria - det är vår! Vår vision är fritt simmande laxar, ålar och laxöringar i strömmande vatten, som inte hindras av kraftverksdammar och flottningsdammar. Många hotade arter är helt beroende av strömmande vatten. Sådana är det brist på, så nu är det dags att göra något åt detta. Gamla dammar och rester från flottningsperioden utgör dessutom stora miljöhinder som måste undanröjas. Här finns även en konflikt mellan hur kulturvärden och naturvärden ska värderas. Naturlaxen är hotad, och bland annat den stora Siljansöringen är snart utrotad. Omfattande åtgärder för att undanröja olika typer av vandringshinder krävs för att dessa arter ska kunna återkomma. Kostnaderna för en miljöanpassning av vattenkraften är avsevärda och sannolikt underskattade. Det är angeläget att alla parter som på något sätt nyttjar resursen strömmande vatten mer aktivt tar sitt ansvar och blir delaktiga i en sådan process. Vattenkraftsregleringen har medfört att det på vissa ställen inte finns någon fiskväg förbi vattenkraftverken. Även om det finns förbiflöden är det inte ovanligt att fisk skadas vid passagen. Kraftverksinnehavarna är därför i många fall skyldiga att kompensationsodla fisk, som märks och sätts ut nedströms kraftverket. Enligt Kristdemokraternas mening bör det finnas förbiflöden vid alla kraftverk. Det innebär att de utbyggda älvarna, i de fall det inte redan finns, bör förses med erforderliga laxtrappor och vandringsvägar för ål. För att få fram laxtrappor och liknande anordningar behövs normalt nya vattendomar. I Testeboån utanför Gävle har kommunen genom Gävle Energi tagit sitt ansvar för att riva ett mindre kraftverk för att underlätta fiskvandringen. Sådana åtgärder är givetvis mycket välkomna. I de fall anordningar för fiskens vandringar inte finns anlagda förutsätter tillkomsten av sådana att den vattendom som reglerar den aktuella vattenkraftsanläggningen kan omprövas. Bostadsutskottet har för många år sedan uttalat att det finns anledning att se över frågan om hur behovet av förbiflöden i befintliga vattenkraftverk kan tillgodoses och, som en del i detta, se hur ändamålsenliga reglerna för omprövning av vattendomar är i sammanhanget. Regeringen uttryckte till och med ambitionen att ge tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén, vilket inte gjordes. Därför är beslutet om att utreda förutsättningarna för att ändra regelverket, så att regleringsföretagen kan åläggas att anlägga fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag, ett bifall till kristdemokratisk politik men också en seger för all vandringsfisk. Det är också en seger för alla sportfiskare. För mer än en miljon svenskar är sportfiske ett av de viktigaste fritidsintressena och för en halv miljon svenskar det ojämförligt viktigaste fritidsintresset. Vidare kan noteras att sportfisket med kringaktiviteter omsätter 4 miljarder kronor årligen. Sportfisket skapar härigenom en stor och växande mängd arbetstillfällen i anslutning till turistnäringen, tillverkning och försäljning av sportfiskerelaterade produkter, ofta i regioner med traditionellt svag arbetsmarknad. Min kristdemokratiska riksdagskollega Gunilla Tjernberg, som i och med detta betänkande får gehör för sitt krav på att förbättra fiskpassagen i Stornorrfors kraftverk, skrev i sitt pressmeddelande häromdagen: "Detta är en seger för laxarna i Vindelälven." Ja, Kristdemokraterna är nöjda med att regeringen nu får i uppdrag att så snart som möjligt utreda ett lagförslag som kan tvinga kraftbolagen att ta ansvar för att laxarna kan vandra vandringsvägar i utbyggda vattendrag. Det är dock anmärkningsvärt att Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet. Vi får förhoppningsvis i dag höra varför.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 46 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Vattenkraften är det viktigaste energislaget vi har i Sverige. Den är, när den är etablerad, ren, förnybar, inhemsk och kostnadseffektiv. Vattenkraften utgör nära hälften av all svensk elproduktion. Det är bland annat just för att vi har vattenkraften som vi har en energiproduktion med lite miljöpåverkan, och den är grunden för att vi klarar oss bra i jämförelse med andra länder. Som jag sagt är vattenkraften när den är utbyggd oftast bra, men det finns vissa bitar som vi behöver värna. Samtidigt är det väsentligt att det sker en avvägning mellan vårt behov av energi och miljön. Från Moderaterna tycker vi att det är bra att utskottet har tagit ställning för att regeringen snarast ska se över om det finns behov av regeländringar till förmån för i detta fall laxens vandringsvägar i reglerade vattendrag. Skälet är ju, som så tydligt framförts av föregående talare, att förbättra fiskens möjlighet att reproducera sig. Regeringen har haft många år på sig att utreda frågan, men ingenting har hänt. Förra året var vi moderater tydliga med att regeringen fick ytterligare ett år på sig att visa resultat, men vi ser ingen skillnad. Därför känner en majoritet i utskottet behov av att riksdagen understryker för regeringen att frågan måste bli färdigutredd. Dock vill jag understryka att det är viktigt att se till, som jag sade tidigare, att vattenkraftens framtid som energikälla inte kraftigt försämras. Ska Sverige fortsätta att ligga väl till när det gäller miljövänlig energiproduktion får inte vattenkraftens möjlighet att producera energi försämras. Det krävs att avvägningar sker med varsamhet. Vi är övertygade om att det går att förena skyddet för fisken med kraftproduktionen. I detta betänkande finns det ett ytterligare energislag som vi behandlar, och det är vindkraften och dess lokalisering. Det finns förutsättningar för vindkraftsutbyggnad i Sverige, och ska acceptansen för lokalisering öka anser vi moderater att det måste till regelförbättringar. Det finns problem runt lokaliseringen. Många närboende upplever problem med skuggbildning och buller. Dessutom är fortfarande kunskapen om vindkraftens påverkan på djur- och fågelliv i viss mån begränsad. Jag måste utgå ifrån att vi kan vara överens om att det vid lokalisering av vindkraftverk finns målkonflikter, målkonflikter som ibland skapar problem. Vindkraften har fördelar som energikälla. Samtidigt finns nackdelar som behöver tas på allvar, till exempel buller och ljusproblem, som bland annat påverkar kulturmiljön, boendekvaliteten, natur- och djurliv. Regelverket är för otydligt, och vi moderater anser inte att det är tillräckligt att de frågor vi lyfter fram behandlas i Boverkets handbok. Jag kan som exempel inte hjälpa att jag tycker att det är förvånande att man kan komma fram till att det går bra att placera en vindkraftspark om 48 vindkraftverk på Lillgrund i Öresund. Vår ståndpunkt är att större vindkraftsanläggningar på land eller till havs måste betraktas som industrianläggningar. Det är viktigt att det sker en fullvärdig miljöprövning vid etablering och att kommunen upprättar detaljplan. Stor hänsyn måste tas till närboende, omgivande miljö och grannkommuner. Vi anser att det måste tas fram nationella minimiregler för avstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk. Vidare anser vi att en översyn av gränsvärdesnormerna för buller behöver göras. Kravet behöver också tydliggöras avseende uttjänta vindkraftverk. Det finns de som anser att vi överdriver när vi lyfter fram vår kritik. De säger att det redan i dag görs miljöprövningar, görs detaljplaner, ges bygglov, att riktlinjer finns och att miljödomstolarna ställer krav på att uttjänta vindkraftverk nedmonteras. Och, ja, i många fall sker så. Det finns också de som anser att våra påpekanden om buller är överdrivna. Men det framkommer, när man lyssnar på många närboende, kritik mot miljökonsekvensbeskrivningarna, att det enbart i vissa fall finns krav på garantier för nedmontering, att folk faktiskt upplever att de blir störda både av skuggbilder och av buller, att grannkommuner inte anser att de har fått vara med och påverka och att liten hänsyn tas till kulturmiljöerna. Utifrån detta anser vi att det är en fråga som behöver en bättre genomlysning. Dock vill jag tillägga att vi välkomnar den utredning som ska göras för att titta på möjligheterna att placera vindkraftsanläggningar till havs i den ekonomiska zonen. Vindkraft kan ha en potential i Sverige, men det är viktigt att ta frågan om lokalisering på allvar. Vår principiella ståndpunkt är den att all energiförsörjning ska konkurrera på lika villkor och att det ska ställas stora krav på miljön och säkerheten. Dock är vår ståndpunkt den att från politisk nivå ska vi inte framhålla ett energislag framför ett annat. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 1. Vi står självklart bakom våra övriga reservationer.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 47 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Man kan konstatera att i år, liksom tidigare år när vi har debatterat naturresurser och vattenrätt, handlar det mycket om vindkraft, laxtrappor och en del nationalstadsparker. När det gäller vindkraft vill jag starta med att höja blicken lite grann för att se på Folkpartiets generella utgångspunkt vad gäller energiproduktion. Det är viktigt att ha det med sig när man ser på vår syn på vindkraft. Folkpartiet har utvecklat en rad motioner som även har behandlats i andra utskott, bland annat i näringsutskottet. Folkpartiet anser att en ny inhemsk energiproduktion ska utgå från tydliga miljö- och säkerhetskrav och att produktionen ska klaras utan subventioner. Staten ska alltså ställa upp likvärdiga krav som ska uppfyllas när en energiproduktionsanläggning planeras och byggs. Ett exempel på miljökrav som vi har haft från Folkpartiet under många år är att vi inte ska utnyttja de fyra återstående outbyggda älvarna. Det har ju en bra koppling till diskussionen om laxens vandring som föregående talare har tagit upp. Även om vindkraft är en förnybar energikälla, som vi och många andra hoppas kan bidra till den framtida energiförsörjningen, är det viktigt att man även för den ställer upp tydliga krav när det gäller lokalisering och att det, som föregående talare sade, jämställs med en motsvarande industrietablering. Frågor om buller och andra störningar kommer naturligtvis in i bilden. Det ska inte vara fråga om någon gräddfil när det gäller verksamheten med vindkraft. För något år sedan hade vi två interpellationsdebatter här i riksdagen med samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Hon uttryckte då väldigt tydligt att man inte alls hade för avsikt att på något sätt särbehandla vindkraft. Det är ett uttalande som tydligen inte gäller längre. I utskottsmajoritetens motiv till avslag på motioner använder man regeringens proposition som kom för ett tag sedan Miljvänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk . Där kan man inte säga annat än att vindkraftsutbyggnaden särbehandlas. Från Folkpartiets sida vill vi naturligtvis också utveckla vindkraften men det ska ske med likabehandling, inte särbehandling. Vi har därför fått utveckla detta i en rad motivreservationer i betänkandet. Vi avstyrker också motionen, men med helt andra motiv än utskottsmajoriteten. Förenklade prövningsprocesser är naturligtvis också bra, men det ska då vara generella regler som även gäller andra verksamheter. Vi hoppas naturligtvis att de översyner som har skett i plan- och bygglagen och miljöbalken ska leda till förslag som ger dessa förenklingar. De förslagen har tyvärr dröjt, något som vi har diskuterat här tidigare under våren. Något som vi kanske också kan inlemma i krav på anläggningar är det som Folkpartiet tar upp, nämligen att man ska tydliggöra producentansvaret när det gäller tekniska anläggningar. Det kan till exempel gälla vindkraft. Inte heller här handlar det om särbehandling av vindkraft på något negativt sätt. Det skulle även gälla telekommunikationsmaster och liknande. Vi föreslår att sådana anläggningar ska omfattas av en återvinningsförsäkring för att säkerställa att sådana verksamheter inte blir kvar om ägaren går i konkurs. Det är sällan som ägaren av marken även äger anläggningen. Det är oftast skilda ägare. Ansvaret kan komma att falla tillbaka på markägaren. Det tycker vi inte är lyckligt. Det finns naturligtvis, som man säger från utskottsmajoriteten, möjlighet att ställa villkor även i dag. Vi tycker att man ska ha ett enhetligt säkert system för att säkra detta. Herr talman! Folkpartiet står också bakom det tillkännagivande som det finns förslag om i betänkandet, att utreda förutsättningen att ändra regelverket så att regleringsföretag kan åläggas att anlägga laxtrappor och andra fiskvandringsvägar i de reglerade vattendragen. Det har ju tagits upp med stor tydlighet här. Från Folkpartiets sida har vi drivit detta i våra motioner. I just det här sammanhanget saknar vi ett eget yrkande. Det gjorde ju inte så mycket när vi kunde stödja Vänsterpartiets yrkande. Vi tycker att det är ett bra motionsyrkande som ju även föregående talare har ställt sig bakom. Herr talman! Jag ska också säga något om nationalstadsparker. Entydig forskning visar att grönområden i tätorter är viktiga för hälsan - inte bara för att bibehålla hälsan utan för att bli frisk. Det visar sig att om man har tillgång till grönområden gynnas hälsan. Nationalstadsparker kan då vara en väg att gå. Det viktiga är att det finns en lokal förankring och att man från början utreder alla konflikter i sammanhanget så att det inte blir sådana processer som vi har haft bland annat här i Stockholm. Det finns en enskild folkpartimotion i ämnet om att man vill att Slottsskogen i Göteborg med omgivande områden ska bli en nationalstadspark. Man ska inte utesluta att det kan bli så i framtiden. Det är ingenting som vi kan ta ställning till i dag, och det är framför allt inte någon riksdagsfråga. Det är ett lokalt beslut som ska tas i den frågan. Jag yrkar med det bifall till reservation nr 3, men står naturligtvis bakom samtliga andra reservationer som vi har i betänkandet.

Owe Hellberg (V)

Anf. 48 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Det är inte varje dag som riksdagen ger ett tillkännagivande av en motion skriven under den allmänna motionstiden. I detta betänkande är det så. Min motion som flera vänsterpartister undertecknat får här i ett avseende stöd av alla partier utom Socialdemokraterna. Den handlar om behovet av laxtrappor eller vandringsvägar i reglerade vattendrag. Den frågan har stötts och blötts i åratal i utskottet. Nu får regeringen i uppdrag att ta itu med problemet. Förslaget till lösning är att utreda möjligheten att ålägga vattenkraftföretagen skyldighet att bygga laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar. Lösningen att försöka ändra på gamla vattendomar är svår och kostsam eftersom det är staten som till största delen ska ersätta vattenkraftföretagens förluster när de på grund av en laxtrappa eller annan fiskvandringsväg missar möjligheten att utnyttja vattenkraften fullt ut. Lösningen blir då utsättning av smolt eller avgifter för andra kompensatoriska åtgärder. Regeringen verkar inte heller särskilt intresserad av frågan då utskottsmajoriteten i flera år hänvisat till miljöbalksutredningen och att den så småningom skulle få tilläggsdirektiv när det gäller omprövningen av gamla vattendomar. Nu konstateras i betänkandet att det inte blev något tilläggsdirektiv och frågan förhalas ytterligare. Beredning pågår, heter det, men det har vi ju hört förr. Vattenkraftföretagens vinster är stora och man har naturligtvis råd att åtgärda problemen till gagn för den fortsatta reproduktionen av den inhemska laxen vilket ger ökade möjligheter för sportfiske i reglerade vattendrag och även gynnar turismen. Den socialdemokratiska reservationen hänvisar till ytterligare utredning och fortsätter att prata sig varm för kompensatoriska åtgärder i form av utsättning av smolt eller att kraftföretagen ska kunna köpa sig fria genom fiskeavgifter. Det är lösningar som vi ju har hållit på med i åratal utan att komma åt de verkliga problemen så att en naturlig reproduktion av lax kan komma till stånd. Det finns också byråkratiska argument för att inte gå med på vårt förslag. Det sägs att principen för prövningen av vattendomar kan åsidosättas. Herr talman! Det är ett något krystat argument då omprövningen av gamla vattendomar går trögt samtidigt som regeringen inte ens orkar ge Miljöbalkskommittén i uppdrag att försöka lösa det problemet. Miljöbalken är tydlig. I 11 kap. 8 § står det att den som bedriver vattenverksamhet är skyldig att utan ersättning vidta och för framtiden underhålla behövliga anordningar för fiskens framkomst eller fiskens bestånd, släppa fram vatten för ändamålet samt iaktta de villkor och förelägganden i övrigt som på grund av verksamheten kan behövas till skydd för fisket i de vatten som berörs av vattenverksamheten eller i angränsande vattenområden. Det kan väl knappast skrivas tydligare än så. Men Socialdemokraterna tycker tydligen i det här fallet att det är bättre att staten via ändrade vattendomar ska betala kalaset än att vattenkraftföretagen gör det via sina vinster. Tyvärr fick jag inte gehör för mitt andra yrkande om att gamla vattendomar bör omprövas om de strider mot dagens kunskaper och tydliga miljö- och naturvårdsintressen. Det finns otaliga exempel på hur en alltför kraftig reglering skadar naturen och gör det svårare för människor som bor i områden runt reglerade vattendrag. Visst går det att göra förändringar, men även här är det staten som får stå för det stora kalaset. Länsstyrelserna och Kammarkollegiet, som har rätt att ompröva vattendomarna, har alldeles för lite pengar till sitt förfogande för att kunna göra det här på ett bra sätt och för att kunna ändra gamla beslut och ta den fortsatta kostnaden för det kraftbortfall som en omprövning innebär. Länsstyrelserna, som ska stå för tillsynen och förbereda omprövningen, har alldeles för lite resurser och personal som jobbar med det här. Det borde naturligtvis vara så att den som åsamkar skadan, i det här fallet vattenkraftföretagen, borde stå för kostnader för de åtgärder som behöver vidtas liksom de minskade intäkterna för förlorat energiuttag. Ingen skulle i dag ens komma på tanken att ge ett nytt tillstånd för vattenverksamhet under de förutsättningar som de gamla tillstånden gavs under. Här intar Moderaterna en egen inställning. De vill göra precis tvärtom: ändra miljöbalken och ändra bestämmelserna så att produktionsförmågan bevaras fullt ut. Det var tydligen bättre förr. Centerpartiet delar Vänsterpartiets kritiska inställning, och Kristdemokraterna har en liknande uppfattning i frågan. När det gäller övriga partiers motioner och reservationer tycker jag att Moderaternas och Folkpartiets negativa inställning till vindkraften är anmärkningsvärd. Den ska leva på sina egna meriter, säger de. Jag tycker att man ska uppmuntra och stödja utvecklingen av en energiproduktion som är ekologiskt hållbar. Den kan lätt byggas upp och rivas ned, och den skapar inga bestående miljöproblem. För mig är det också självklart att staten pekar ut särskilda områden för vindkraftens utbyggnad där de bästa vindförhållandena bör nyttjas. Till sist, herr talman, bör fäbodbruket enligt en utredning bevaras och förstärkas. Jag håller med. Då måste betesrätten på fria skogsskiften lagfästas. Den ifrågasätts på EU-nivå, och den bygger på hävd och gamla traditioner mer än säkerställd laglig rätt. Regeringen utreder frågan och ska återkomma med lagförslag så snart som möjligt. Ja, vi har hört det förut, men får hoppas att utskottsmajoriteten i sin betänkandetext får rätt denna gång. Herr talman! Jag står bakom våra v-reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 9.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 49 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Jag begärde replik när Owe Hellberg tog upp att Folkpartiet skulle vara negativt mot vindkraft. Jag trodde att jag var ganska klar på den punkten. Vi är inte negativa mot vare sig vindkraft, kärnkraft eller något annat om man håller sig inom de miljö- och säkerhetskrav som vi vill ställa upp. Det jag dessutom sade var att vi inte tycker att man ska särbehandla vindkraften i sammanhanget. Men att dra slutsatsen att vi skulle vara negativa mot vindkraften är en helt felaktig slutsats i sammanhanget. Är det så att vindkraften kan byggas ut inom de ramar som finns så kan det naturligtvis bli ett bra tillskott till energiproduktionen i Sverige. Det är helt uppenbart att det är så.

Owe Hellberg (V)

Anf. 50 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Vi har nog lite olika utgångspunkt i frågorna om energipolitiken. Vi säger ju klart och tydligt att vi ska satsa, stödja och uppmuntra vindkraftsutbyggnaden. Vi vill definitivt inte bygga någon ny kärnkraft. Vi vill helst så fort som möjligt avveckla den kärnkraft som finns. Jag tycker ändå att ni lägger ned stor energi här. Visst: Det ska finnas säkerheter för att de här anläggningarna ska kunna monteras bort om någon går i konkurs och om det händer andra saker. Men hur är det med kärnkraften? Vi har ju inte ens fixat så att vi har lagringsmetoder och säkra metoder för att se till att det avfallet kan bevaras under trygga omständigheter. För mig handlar det faktiskt om en energipolitik där man uppmuntrar det som är ekologiskt hållbart och verkar säkert, något vi kan leva vidare med, och där man tar mindre hänsyn till och naturligtvis gör det svårare för andra energiformer.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 51 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att vi har olika utgångspunkter i sammanhanget när det gäller vad som ska beslutas politiskt och vad som inte ska beslutas politiskt. Det kan bli en väldigt lång debatt kring frågorna om kärnkraften. Anledningen till att vi i det här sammanhanget vill säkra nedmonteringen av vindkraftverk är att det oftast gäller ganska små verksamheter som är känsliga. Ett sådant kan bli lämnat av någon enstaka ägare, och då vill vi inte att markägaren ska vara den som blir ansvarig för att ta hand om detta sedan. Inte heller här särbehandlar vi vindkraften på något negativt sätt. I förslaget finns även andra typer av anläggningar med. Det är väl egentligen telekommunikationsmaster som är det mest liknande som man kan framhålla.

Owe Hellberg (V)

Anf. 52 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Ja, visst delar jag uppfattningen att den som sätter i gång en verksamhet också ska ta rätt på det avfall som uppstår. Man har ju pekat på olika lösningar i betänkandet, och jag tror inte att det är en stor fråga. Där vindkraftverket står skapar det ju så att säga inte miljöproblem av den art som många andra energikällor gör. Jag tror att det här är ett ganska enkelt problem att åtgärda. Så det ordnar sig nog, Lars! Jag tycker ni skulle ha samma diskussionssätt när det gäller mobilmaster och andra anläggningar. Där ser vi att attityden är helt annorlunda. De ska tydligen få stå var som helst. Jag hör inte alls samma diskussion i de frågorna. Det finns andra företeelser också som man skulle kunna nämna i det här sammanhanget. Jag tycker inte att ni är riktigt så kongruenta som du påstår här.

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 53 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Herr talman! I det här betänkandet om naturresurser och vattenrätt har Miljöpartiet tre reservationer: en om vindkraft, en om omprövning av vattendomar och en om nationalstadsparken. Jag står självklart bakom alla tre men nöjer mig med att yrka bifall till reservation 15 under punkt 10. Jag återkommer till det. När det gäller vindkraften ser vi verkligen fram emot vad som komma skall utifrån propositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk . I vår partimotion vill vi dock lyfta blicken utanför Sveriges gränser och undersöka hur Danmark, Tyskland och Spanien hanterar bland annat planfrågorna för att underlätta för utbyggnaden och få en snabbare, enklare och mer förutsägbar prövning - utan, märk väl, att detta går ut över natur- och kulturvårdsintressen eller de närboendes rättigheter. Den andra reservationen handlar om omprövning av vattendomar. Jag gratulerar Owe Hellberg till att ha fått igenom ett motionsyrkande. Det är väl en fin avslutning på ett intensivt arbete i den här frågan. Vi har ju pratat om vattendomar under många år tidigare. Det här är väldigt roligt. Alla utom Socialdemokraterna står bakom det här, och jag är jätteförvånad. Jag förstår inte vad Socialdemokraterna har emot laxar, men vi får väl höra det så småningom. Jag tycker det var lite onödigt. Vi säger inte att laxarnas fria vandring precis måste ske i trappor, utan vi ser att det går att hitta andra sätt. Det finns flera exempel på hur det går att åtgärda det. Men mina utskottskamrater har redan engagerat talat om att släppa fiskarna fria, så jag går direkt in på frågan om bevarande av en hotad klenod, nämligen Stockholms ekopark - nationalstadsparken. Det är världens första nationalstadspark. Trots att lagen ska skydda mot ny bebyggelse om denna hotar att göra intrång i parklandskap eller naturmiljö görs intrång gång på gång. Detta råkar nationalstadsparken ut för. Lagen verkar lite för lätt att kringgå. Det finns självklart ett stort exploateringstryck när det gäller marken. I motionen från Mikaela Valtersson beskrivs väldigt detaljrikt om äldreboende, polishögskolan och studentbostäder. Allt det här är jätteviktiga saker som naturligtvis måste byggas. Men måste det byggas naggande nära nationalstadsparken? Tydligen kan lagen tolkas på olika sätt. Kommunerna tolkar den ofta, dessvärre, till ekoparkens nackdel. Det har visat sig svårt att hävda och få gehör för natur- och kulturintressen. Det är viktigt att nationalstadsparkens skyddande lagstiftning stärks, följs upp och efterlevs. Vi behöver analysera och utreda ytterligare, och regeringen bör lägga fram förslag om stärkt skydd. Det här skulle ha varit klart nu, för regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn och föreslå åtgärder som kan utveckla parken och höja ambitionsnivån. Under tiden som det utreds och funderas fortsätter exploateringen och planerna på ny bebyggelse i parken. Vi föreslår ett moratorium för alla nya planer tills översynen och aktuella utredningar är klara. Det skulle, som sagt, ha varit klart redan vid årsskiftet. Men länsstyrelsen fick förlängt till den 30 juni. Trots att det finns samverkansorgan mellan kommuner och länsstyrelse har man ännu inte, elva år efter instiftandet, fått klart med nationalstadsparkens exakta gränser. Det behövs en definition av de exakta gränserna och en plan för buffertzoner runt parken för att bryta dagens utveckling, som innebär att bebyggelse kryper alldeles intill parkens gränser och menligt påverkar naturlivet i parken. Det behövs en oberoende översyn av hur den offentliga natur- och kulturmiljövårdens organisation har förändrats sedan år 1987 och av hur graden av måluppfyllelse på de viktiga områdena inom natur- och kulturmiljövården har utvecklats samt att ideella organisationer bereds tillfälle att delta i det här arbetet. Med detta yrkar jag avslutningsvis bifall till reservation 15.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 54 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! I det betänkande som vi nu debatterar behandlas i huvudsak motioner om vindkraft och vissa vattenrättsliga frågor. I mitt anförande kommer jag att koncentrera mig på frågorna om vindkraft. Vindkraften har en mycket stor potential i Sverige, inte minst med tanke på de geografiska förutsättningar som råder i vårt land. Den tekniska utvecklingen har också gått framåt mycket fort under senare år. Sammantaget innebär detta att vindkraften är ett konkurrenskraftigt alternativ till annan förnybar elproduktion. I arbetet med att ställa om Sverige till att bli oberoende av olja och att skaffa oss en energiförsörjning som håller för kommande generationer har vindkraften alla möjligheter att bli en viktig del av Sveriges framtida elförsörjning. Det här sker inte av sig självt. Från politiskt håll behövs det olika typer av stöd till uppbyggnad av en ny infrastruktur och till utbyggnad av vindkraften. Därför är det glädjande att kunna konstatera att det blåser medvind i vindkraftsfrågan - om jag får uttrycka mig så. Regeringens proposition om vindbruk, som senare i vår ska behandlas i näringsutskottet, innehåller flera konkreta förslag om att underlätta utbyggnaden av vindkraften. Bland annat handlar det om en sänkning av fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,5 % till 0,2 %. Ett nationellt center för vindkraft ska inrättas. Vidare gäller det pilotprojektstöd på 350 miljoner kronor till landområden med goda vindförutsättningar, en översyn av riksintresse för vindkraft och ett nytt planeringsmål. En utredning tillsätts som ska föreslå ytterligare åtgärder som ska underlätta för elproduktion från vindkraft. Som jag tidigare nämnt anser vi socialdemokrater att vindkraften har en mycket viktig roll att spela när det gäller att uppnå de mål som sätts upp inom energi- och klimatpolitiken. Herr talman! Det är glädjande att kunna läsa i reservationerna att både Folkpartiet och Moderaterna inser att vindkraften har uppenbara fördelar som energikälla. I viss mån kan jag också förstå ert intresse för att värna om den enskilda äganderätten och när det gäller den negativa inverkan som vindkraft kan ha på människor, till exempel i form av buller och svischande ljud som ni så målande beskriver i er reservation. Men som socialdemokrat drar jag helt andra slutsatser. Sverige är ett glesbefolkat och vidsträckt land, idealiskt för vindkraft. Vi måste minska användningen av fossila bränslen. För att vi någonsin ska kunna uppnå ett hållbart samhälle för våra barns och barnbarns skull måste vi värna bland annat om vindkraften. Och för att utvecklingen av vindkraften, som vi alla tycker är så positivt, ska ha en chans krävs det politiska insatser. Det är vad vi nu gör. De riksintressanta områden för vindkraft som Energimyndigheten arbetat fram är ett sätt att planera långsiktigt för var vindkraftsanläggningar ska byggas eller inte. Självfallet kommer detta arbete att ske i samverkan med berörda markägare och inom ramen för det kommunala självstyret. Det är planerarnas uppgift att se till att minimera störningarna från vindkraften på djur, natur och friluftsliv. Det är också intressant att konstatera att Moderaterna å ena sidan inte tycker att det behövs några särskilt markerade riksintressen för vindkraften och å andra sidan anser att det är riksdagens uppgift att ge detaljerade anvisningar till kommunerna om hur vindkraftsparker får anläggas. Avstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk, krav på miljö- och detaljplaneprövning och krav på kommunerna att de måste samarbeta, är det inte sådant som våra myndigheter ska sköta? Jag anser att Moderaternas förslag är statlig detaljreglering så det svischar om det. Herr talman! Vad gäller reservationen om regelverket för omprövning av gamla vattendomar är det ju, som framgår av betänkandet, så att staten redan i dag har möjlighet att ompröva vattendomar. Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har rätt att göra omprövningar. Svårigheterna uppkommer när det gäller tolkningarna av regelverket som man tycker är otydligt. Detta har regeringen lyft fram i en skrivelse som ska behandlas av miljö- och jordbruksutskottet. Det framgår att det till exempel är oklart hur många omprövningar av vattendomar som verkligen görs i dag och om mängden prövningar motsvarar behoven. Fiskeriverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen ska enligt förslaget få i uppdrag att reda ut dels hur vattendomar omprövas, dels hur vattenföretag bedriver sin verksamhet i dag och sedan föreslå hur det kan utökas och effektiviseras. När det sedan gäller åtgärder till förmån för fisket vid reglerade vattendrag har vi en reservation i betänkandet. Vi är överens i utskottet om att den som bedriver en vattenverksamhet som skadar fisklivet ska kompensera dessa skador på lämpligt sätt. Nya tekniker och metoder kommer hela tiden. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att inte låsa sig vid en speciell metod för att bevara fiskarter som lever i strömmande vatten. Vi vill främja lösningar som säkrar fisket. Om det sedan handlar om laxtrappor, omlöp eller någon annan lösning ska vi inte stå här i riksdagens kammare och slå fast. Vi anser att de alternativ som i dag är reglerade i lagen bör användas för att skapa förutsättningar för fisket. Den aviserade utredningen som Fiskeriverket ska göra, som innebär att analysera samhällsekonomiska, genetiska och ekologiska effekter av utsättning av småfisk och ål, kommer att ge oss bättre beslutsunderlag än det vi har i dag. Låt oss vänta på det! Länsstyrelsen i Stockholms län har i veckan presenterat ett program för nationalstadsparken och dess förvaltning och utveckling. Regeringen ska ta ställning till programmet och med all sannolikhet kan utskottet besvara motionerna i frågan om nationalstadsparken nästa gång vi hanterar dessa frågor. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet utom i den del som handlar om åtgärder till förmån för fisket. Där yrkar jag bifall till reservation 12.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 55 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Mariam Osman Sherifay lite grann om detta att Sverige är väldigt glest befolkat och att det därför inte finns några problem med lokalisering av vindkraftverken. Jag har sett en utredning som Länsstyrelsen i Skåne har gjort där man tittar på placering av vindkraftverk. Om man placerar vindkraftverken 300 meter från bebyggelse kan man sätta upp ca 700 vindkraftverk. Om man i stället placerar dem 700 meter från bebyggelse sjunker siffran ganska drastiskt ned till ungefär 100, om jag minns rätt. Om man sedan placerar dem 1 000 meter från bebyggelse kan man bygga 40 vindkraftverk i Skåne. Det är många gånger uttalat att vindförhållandena i Skåne är mycket goda, och därför är det väldigt viktigt att man har många vindkraftverk där. Men Skåne är inte glesbebyggt. Det bor många människor i Skåne. Det är utifrån detta som vi tycker att det är oerhört väsentligt att man gör en översyn av regelverken. Vi saknar en vilja. En reflexion jag gör är att det behövs statliga regelverk just för rättstryggheten för människor så att bedömningarna påminner om varandra varhelst man bor. Min fråga är: Kan ni över huvud taget inte ha respekt för att man behöver se över de här regelverken? Den andra frågan gäller en liten reflexion jag gjorde över påståendet att vindkraften är oerhört väsentlig för utfasningen av de fossila bränslena. Min fråga är: Hur stor del av den totala energiproduktionen står vindkraften för i dag? Hur stor del står de fossila bränslen som ska fasas ut för?

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 56 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag kan berätta för dig, Ewa, att i fredags besökte jag Centrum för vindkraftsinformation vid högskolan på Gotland. De bedriver utbildning och forskning om vindkraft. Vi pratade väldigt mycket om olika saker. Det var mycket intressant att lyssna på dem. De pratade bland annat om de frågor som du tar upp här, nämligen planering och lokalisering. Vi tar självfallet de här frågorna på allvar. På Gotland finns det över 150 vindkraftverk i drift. De är lokaliserade såväl i inlandet som vid kuster och till havs. När det gäller planering tycker jag att Gotlands kommun ligger i täten. Det är en av de kommuner i Sverige som har gjort en fördjupad översiktsplan för vindkraft som jag tycker att fler kommuner borde ta efter. Utöver lokalisering och planering diskuterade vi bland annat vindkraftens påverkan på fisket, landskapsbilden, skuggorna och det här svischandet. Det var tråkigt att det inte blåste i fredags. Allt stod stilla. Det är klart att jag måste lyssna på allt som sägs. Jag tar det till mig. Jag tror att det svischar ordentligt. Jag tycker att det är viktigt att det finns regler, precis som du, Ewa, för hur allt detta ska bedömas vid planering och lokalisering som jag sade tidigare. Det välkomnas i regeringens proposition om vindbruk som kommer att presenteras senare i vår. Jag hoppas att jag har svarat på den frågan. Låt mig sedan gå över till den andra frågan. Jag kan bara prata om Gotland, och den information jag fick var att utöver Cementa skulle vindkraft som produceras på Gotland räcka till 50 % av småhusen på Gotland, och jag hoppas Lilian rättar mig om jag har fel.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 57 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Gotland har haft vindkraft under en lång period. Det som jag tycker har varit väldigt intressant, när jag tidigare har gjort besök på Gotland, är att man de facto har tittat väldigt noga på riktvärden. Man pratar om 1 000 meter och om vindkraftverk ligger sydsydväst om bebyggelse och så vidare. Det har man kommit fram till där, och utifrån den lärdom man har dragit på Gotland tycker jag att det vore på sin plats att man tar upp de här riktlinjerna på allvar. Det kan hända att det täcker ungefär 50 % av energiförbrukningen när det blåser på Gotland om man tar bort Cementa och hyreshusen. Men om man tittar på Sveriges elproduktion under första kvartalet 2006 kan man konstatera att över 90 % är vattenkraft och kärnkraft. Sedan har vi lite övrig värmekraftproduktion på några procent. Och vindkraftproduktionen uppgår till någon promille. Det som är väsentligt för att vi ska ha vår miljövänliga energiproduktion är vattenkraften, som jag var inne på lite grann i mitt anförande, och naturligtvis också kärnkraften. Jag försökte ändå tydliggöra att vi inte har någonting emot vindkraftsetableringar. Men det som vi har svårt för är att man inte på allvar tar upp frågan om lokaliseringen. Den skapar många stora konflikter, och det är väldigt tydligt i Skåne.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 58 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag trodde att jag hade svarat just på din fråga, Ewa. Men låt oss vänta på propositionen som kommer senare i vår. Då får vi se om du får svar på alla dina frågor.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 59 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! I början av anförandet sades det att vindkraften hade blivit konkurrenskraftig. Då är det egentligen inget problem, därför att om den är konkurrenskraftig och kan planeras och byggas ut under ordnade former har naturligtvis varken Folkpartiet eller något annat parti i Sveriges riksdag något emot att vindkraften blir ett komplement till den svenska energiförsörjningen. Men sedan sade du lite senare att det ändå krävs politiskt stöd för att den ska utvecklas. Det stöd som vindkraften liksom alla andra energislag ska ha är att man forskar om den och skaffar kunskap om den. Men det är ingenting som är speciellt för just vindkraften. Vi fick för någon månad sedan propositionen om vindbruk. Och jag är förvånad över att regeringen har svängt så mycket i den frågan. Jag vet inte om du lyssnade på interpellationsdebatterna i april förra året. Då var nämligen samhällsbyggnadsministern väldigt tydlig i fråga om att avsikten från regeringens sida inte alls var att särbehandla vindkraften utan att den skulle behandlas som vanliga industrietableringar. Då löser man på något vis problemet. Har man samma krav på vindkraften som på industrietableringar så finns det ju ett prövningssystem. Man måste ju så att säga väga nyttan mot störningen. Då tycker ändå vi att det är rimligt. Det skulle vara intressant om du kunde utveckla detta lite grann och om du anser att det är rimligt att man jämställer detta med industrietableringar. Ewa Thalén Finné utvecklade också detta. I områden som är tätt befolkade är det naturligtvis inte rimligt att sätta upp vindkraftsanläggningar eller andra störande anläggningar. På Gotland har detta inte heller varit konfliktfritt. Människor har med tiden känt av dess störningar betydligt mer.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 60 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag står inte här och säger att det är oproblematiskt med vindkraft. Men det händer saker hela tiden med hjälp av ny teknik. Och jag håller med om det som sägs om planering och lokalisering. Det är ett problem, och man måste se över frågan om avstånd och så vidare. Och jag har förstått att det hela tiden kommer nya maskiner som är bättre. Men jag anser också att det är viktigt att vi satsar på flera alternativ. Det finns många andra länder som har gått om oss när det gäller vindkraft som är miljövänlig och ofarlig till skillnad från andra energikällor. Vi måste blicka framåt. Även om det har gått 20 år sedan olyckan i Tjernobyl, och även om jag vet att säkerheten i Sverige är väldigt stor, så måste vi välkomna även andra satsningar, till exempel vindkraften. Det är vår skyldighet som politiker. Jag måste kunna se mina barn i ögonen när jag säger att jag överlämnar en säker framtid till dem. Jag är helt införstådd med problemen, men de är inte så svåra att man inte kan lösa dem. Jag säger därför ja till vindkraft. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Ingen kan undgå de negativa klimatförändringarna som påverkas bland annat av växthuseffekten. Vi talar inte om det. Men när vi börjar titta på förnybar energi, så säger jag inte att det är problem som inte kan åtgärdas. Men jag tycker att det är värt det.

Lars Tysklind (Fp)

Anf. 61 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Vi är helt överens om att det är väldigt centralt med en minskning av användningen av fossila bränslen. Och klimatförändringarna är ett av de största hoten som vi har och måste arbeta med. Det är just därför som vi från Folkpartiets sida har sagt att man i detta sammanhang inte kan tala om att avveckla kärnkraften. När man sätter dessa hot mot varandra så är klimatförändringarna ett så ofantligt mycket större hot med tanke på den säkerhet som vi har i de svenska kärnkraftverken. Även om man utvecklar vindkraften mycket, så måste man ändå inse att den under överskådlig framtid bara kan bli ett komplement till energiproduktionen i Sverige. Naturligtvis ska man inte säga nej till det. Men man ska inte tro att man kan lösa energiproblemen med vindkraft. Därför är det viktigt att man inte bygger in problem i vindkraften. Det kommer bara att slå tillbaka på vindkraften själv senare om man inte behandlar den som en industrietablering med de störningar som den innebär och utgår från det. Om man ger vindkraften någon typ av gräddfil i detta prövningssystem så kommer det att slå tillbaka på vindkraften som sådan. I viss mån har det blivit så på vissa håll på Gotland. När det gäller energitillgången måste vi säkra den totala energitillgången. Du talade själv om att det inte blåste på Gotland häromdagen. Klimatförändringarna är ett globalt problem. Och den dag som vi inte kan producera vår egen energi utan fossila bränslen så importerar vi faktiskt energi som produceras med fossila bränslen i Europa. Och det är egentligen det som är det stora problemet i sammanhanget.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 62 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag står som socialdemokrat på mig och tycker fortfarande att vindkraften är en miljövänlig och förnybar energikälla. Och problemen måste åtgärdas. Vindkraften har framtiden för sig. Jag menar inte heller att vindkraften är den enda lösningen. Men vindkraften är en förnybar energikälla bland andra. Och fortfarande måste jag säga att vi politiker verkligen måste kunna lyfta blicken för att förstå detta. Och kärnkraften är en energikälla. Beträffande oljan har många krig startats på grund av den. Och det är inte heller någon säker energikälla att räkna med om inte fler länder ska invaderas.

Owe Hellberg (V)

Anf. 63 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Det var synd att vi inte kunde bli överens om att vi i dag skulle befria laxen och se till att vi får en naturlig reproduktion av lax. Det finns många exempel på att de faktiskt står och slår sig blodiga mot dammluckor. Det finns en otrolig kraft i just fiskarnas årliga reproduktion. Den som har sett detta förstår det. Jag har själv stått i en bäck och tittat på hur de obändigt tar sig fram. Jag skulle gärna vilja fråga Socialdemokraterna vad de vill i denna fråga. I en reservation pekar ni på en massa olika saker. Fiskeriverket ska titta på hur det går med utplaceringen av laxyngel. Och jag antar att man har gjort det förut. Och jag vet inte vad det är för nytt som ska komma fram då. Och inte påverkar det reproduktionen av naturlig lax. Sedan skriver ni in någon liten synpunkt om att man kanske kan lägga en avgift på vattenkraftföretagen. Ja, det är väl något att hålla sig i - möjligtvis. Å andra sidan säger ni att vi inte ska hålla på och krångla med vattendomarna, att det är en bra princip. Det visar sig dock att det inte fungerar riktigt bra eftersom länsstyrelserna inte har de resurser som de behöver för att titta på detta ordentligt, och när man äntligen kommer fram och ska försöka verkställa en vattendom visar det sig att vattenkraftföretaget tar ett väldigt litet ekonomiskt ansvar för det hela. Det stora ansvaret får det offentliga ta, alltså staten. Det är bland annat detta som vi vill ändra på. Företagen måste ta ett större ansvar. Frågan blir därför: Vad vill ni egentligen?

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 64 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag vill först säga att vi socialdemokrater värnar om fisket antingen det gäller lax, ål, gädda eller vad det nu kan vara. Sedan vill jag bara påpeka att redan i dag har staten möjlighet att ompröva vattendomar. Både Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har rätt att göra omprövningar. Det har regeringen också lyft fram i en skrivelse som senare i vår ska behandlas av miljö- och jordbruksutskottet.

Owe Hellberg (V)

Anf. 65 Owe Hellberg (V)

Herr talman! Den rätten har vi känt till länge. Redan när jag kom in i utskottet 1994 fick jag lära mig att den rätten fanns. Problemet är att det är svårt att jobba med den och att den ekonomiska ersättningen ska komma från staten och inte, som jag tycker, från dem som utövar verksamheten. De borde få ta ett mycket större ekonomiskt ansvar för detta. Därför måste den ingången finnas när det gäller den här frågan, annars kommer vi ingenstans. Trots allt visar miljöbalken tydligt att om man tror på den lagstiftningen och tycker att den är bra så måste man också snabbt kunna komma fram till att vi kan ställa de kraven. Men när det gäller omprövningarna, vattendomarna, har man annat att ta hänsyn till, bland annat ersättningsregler. Något måste göras, och det måste göras nu. Vi kan skicka yrkandet, beskedet, till regeringen att låta snabbutreda frågan.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 66 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Den utredning som Fiskeriverket ska göra tar hänsyn till många olika saker, vilket jag också nämnde tidigare. Eftersom du redan väntat så här länge, Owe, så tror jag inte att du kommer att bli besviken. Låt oss alltså vänta på den. Jag anser inte att vi i riksdagen ska avgöra om det ska finnas laxtrappor eller omlöp eller vad det nu kan vara. Jag lämnar det avgörandet till dem som är experter på området.

Ragnwi Marcelind (Kd)

Anf. 67 Ragnwi Marcelind (Kd)

Herr talman! Kristdemokraterna är för vindkraft, men det är inte utan att man ändå måste understryka att även lokaliseringen är mycket viktig. Det belyser vi tydligt i vårt särskilda yttrande. Socialdemokraterna hävdar från talarstolen i dag att de värnar om alla fiskar. När man tittar på hur vindkraftsutbyggnaden sker, inte minst till havs, är det oerhört viktigt att just se till lokaliseringen. Det försöker vi belysa i vårt särskilda yttrande, som alltså handlar om att man placerar vindkraftverken på grundområden, det vill säga på platser utanför kusten som är lek- och uppväxtområden för fisk. Jag skulle därför gärna vilja höra vad Mariam anser om detta. Frågan är jätteviktig för att det inte ska uppstå en kris när det gäller västkustfiskarna. Beträffande den reservation som ni har till detta betänkande blir jag lite fundersam när ni talar om de alternativ som ju redan finns. Vi har haft en mängd debatter i kammaren. Inte minst handlade den förra debatten för några veckor sedan om bostadsförsörjningsfrågor. Vi har också debatterat energieffektiviseringsfrågor, och ni säger alltid att det behövs ytterligare lagstiftning för att riktigt kunna reglera och se till att saker och ting händer. Men i den här frågan, som behandlats i så många år, hänvisar ni till befintlig lagstiftning och säger att den räcker, att det inte är nödvändigt med regeländringar för att kunna ställa krav på laxtrappor etcetera eftersom det redan finns alla möjligheter att vidta de åtgärderna. Vad är det som gör att ni helt plötsligt har ett annat förhållningssätt till lagstiftningen? Du säger själv i ditt inlägg att det finns tolkningsproblem med den befintliga lagstiftningen. Varför kan Socialdemokraterna då inte ställa sig bakom majoritetens förslag så att vi får ett enigt utskott i denna fråga?

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 68 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag har redan pekat på problemen med vindkraften, och jag har även pekat på fördelarna, som är mycket stora. Och visst, det finns problem när det gäller lokalisering och planering. Det har länsstyrelserna, som ju har ansvaret, tagit upp. När man planerar är det oerhört viktigt att ta hänsyn till de problem som finns, till var de ska placeras, hur det påverkar fisket och människorna och allt sådant. Det är mycket viktigt, inte minst för att vi inte vill få en folklig opinion mot vindkraften, som vi tycker är en väldigt bra förnybar energikälla. Där är vi överens. Om det ska finnas laxtrappor, omlöp eller något annat kan jag, som jag redan sagt till Owe och Ewa, inte avgöra. Jag vet inte vad som finns. Jag är inte alls kunnig på det området. Det är heller ingenting som vi i riksdagen ska ta ställning till. I stället ska de som kan detta komma med förslagen. Jag låter det alltså vara.

Ragnwi Marcelind (Kd)

Anf. 69 Ragnwi Marcelind (Kd)

Herr talman! Det här är lite märkligt. Beslutet handlar nämligen inte främst om att ensidigt besluta om laxtrappor eller vad det nu kan vara, utan om en utredning. Ni vågar inte ens ställa er bakom det som ni annars alltid hänvisar till i alla andra sammanhang. Det gör mig lite fundersam, och jag återkommer därför till frågan vad det egentligen är som ligger bakom att ni i det här sammanhanget inte kan säga okej, det är en bra lösning, så att vi i dag före sommaruppehållet i denna mandatperiod kan komma till rätta med problematiken. Det har, enligt de handlingar jag läst, tjafsats om detta åtminstone sedan början av 2000-talet, och Owe kanske kan verifiera att det pågått ännu längre. Mariam säger att fördelarna med vindkraftverk är stora. Jag tycker att det är jättebra om man nu ensidigt kan storsatsa på vindkraftverk, för det finns stora fördelar. Jag skulle emellertid vilja fråga vilken bedömning Mariam gör beträffande hur stor del av energikraften vindkraften kommer att utgöra. Det vore intressant att höra, för det måste väl finnas någon slags vision om hur mycket den kan ta över i samhället eftersom ni föreslår en så tydlig satsning. Som jag sade tidigare, och jag repeterar: Vi är inte emot vindkraftverk. Själv åker jag nästa varje sommar genom Europa, och när vi kör genom Tyskland och ser bergsmassiven med tusentals vindkraftverk kan jag till och med tycka att det är vackert att se på. Vi har dock inte riktigt sådana områden i Sverige. I mitt hemlän har vi under flera år försökt satsa på vindkraft, men det har inte varit tillräckligt med vind. Nu säger man att den gångna vintern visat att det kanske varit så mycket vind att man skulle kunna bygga upp vindkraftverken. Men satsningarna måste stå i relation till den faktiska möjligheten att kunna få energi från vindkraftverken, och det tycker jag inte att jag riktigt får svar på. Argumentationen från Socialdemokraterna är väldigt lös i dag vad gäller den frågan. Jag är ledsen över att vi inte kunde få ett enigt utskott i denna fråga där Socialdemokraterna dessutom har en mycket dålig reservation.

Mariam Osman Sherifay (S)

Anf. 70 Mariam Osman Sherifay (S)

Herr talman! Jag vill inte föregripa en utredning som arbetar. Som jag sagt tidigare väntar vi på den utredningen. Låt mig bara säga till Ragnwi Marcelind att vår energipolitik är ansvarsfull. Den är bra för konkurrensen och sysselsättningen, och den skapar faktiskt nya jobb. När jag står här och är salig över en av våra förnybara energikällor är det av den enkla anledningen att den är miljövänlig. Det tycker jag absolut att vi alla borde tycka. Vindkraften är en av dem. Jag sade inte att vi ska leva på vindkraft. Tänk om vi kunde göra det! Då hade vi sluppit många problem. Men vindkraft skapar faktiskt också arbete, många jobb. Det är mycket man lär sig. Nu lärde jag mig att det även finns en stark industri. Tänk om vi kunde satsa på vindkraft och få den som exportvara! Det skulle gynna vår exportindustri. Dessutom är den miljövänlig.

Beslut

Beslut: 2006-05-03

13 förslagspunkter, 8 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

3 maj 2006

Protokoll med beslut

2006-05-03

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2005/06:237

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N307 yrkande 9, 2005/06:Bo231 och 2005/06:Bo300 yrkande 13 i denna del.

Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
s	114	0	0	30
m	0	48	0	7
c	15	0	0	7
fp	30	1	5	12
kd	21	0	0	12
v	22	0	0	6
mp	13	0	0	4
-	2	0	0	0
Totalt	217	49	5	78
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Yrkesfiskets intressen

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ451 yrkande 4.

3. Ansvaret för uttjänta vindkraftverk

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo256 yrkande 17 och 2005/06:Bo284.

Reservation 3 (m, fp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp)
s	113	0	0	31
m	0	48	0	7
c	14	0	0	8
fp	0	36	0	12
kd	20	0	0	13
v	22	0	0	6
mp	13	0	0	4
-	2	0	0	0
Totalt	184	84	0	81
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Krav avseende vindkraftsutbyggnad

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N307 yrkandena 6-8 och 2005/06:Bo300 yrkande 13 i denna del.

Reservation 4 (m)
Reservation 5 (fp)

5. Åtgärder som påskyndar vindkraftsutbyggnaden

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N338 yrkande 15 och 2005/06:Bo323.

Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (mp)

6. Omprövning av vattendomar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:MJ520 yrkande 3, 2005/06:MJ596 yrkande 23 och 2005/06:Bo235.

Reservation 9 (c, v, mp)
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 9 (c, v, mp)
s	114	0	0	30
m	2	0	46	7
c	0	14	0	8
fp	36	0	0	12
kd	0	0	21	12
v	0	22	0	6
mp	0	13	0	4
-	0	2	0	0
Totalt	152	51	67	79
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Åtgärder till förmån för fiske

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför.
Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:MJ520 yrkande 2 och avslår motionerna 2005/06:MJ355 yrkande 1 och 2005/06:Bo210.

Reservation 12 (s)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 12 (s)
s	0	114	0	30
m	48	0	0	7
c	15	0	0	7
fp	36	0	0	12
kd	21	0	0	12
v	23	0	0	5
mp	13	0	0	4
-	2	0	0	0
Totalt	158	114	0	77
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Muddring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ240.

Reservation 13 (m)

9. Utrivning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo306.

10. Nationalstadsparken

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Bo227 yrkandena 1-4, 2005/06:Bo240 yrkande 1 och 2005/06:Bo283 yrkandena 1-3.

Reservation 14 (c)
Reservation 15 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 15 (mp)
s	114	0	0	30
m	48	0	0	7
c	0	0	15	7
fp	36	0	0	12
kd	21	0	0	12
v	23	0	0	5
mp	0	13	0	4
-	1	1	0	0
Totalt	243	14	15	77
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Ny nationalstadspark

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo201.

12. Vattenförsörjning som riksintresse

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ596 yrkande 27.

Reservation 16 (c, kd)

13. Betesrätt vid fäbodbruk

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2005/06:MJ594 yrkande 24.

Reservation 17 (c, fp, kd, v)

Var är ärendet nu?

Beslut

Motioner om naturresursfrågor och vattenrätt (BoU11)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Motioner om naturresursfrågor och vattenrätt (BoU11)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Yrkesfiskets intressen

3. Ansvaret för uttjänta vindkraftverk

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Krav avseende vindkraftsutbyggnad

5. Åtgärder som påskyndar vindkraftsutbyggnaden

6. Omprövning av vattendomar

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Åtgärder till förmån för fiske

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

8. Muddring

9. Utrivning

10. Nationalstadsparken

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

11. Ny nationalstadspark

12. Vattenförsörjning som riksintresse

13. Betesrätt vid fäbodbruk