Anf. 212 Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag vill också yrka bifall till förslaget i betänkandet. Men jag ska också inledningsvis erkänna att när beskedet kom från Försäkringskassan att man ville lägga ned servicekontoren ute i landet, med 2,7 miljoner besök, blev jag först inte förvånad. Jag blev det inte eftersom jag vet att Försäkringskassan under den borgerliga regeringens tid har tvingats spara åtskilliga gånger och att den nuvarande doktrinen från Sveriges regering återkommande har varit att minska inte bara försäkringens administration utan egentligen hela socialförsäkringens omfattning, ja till och med minska hela politikens omfattning.
Jag skrev i en debattartikel i det sammanhanget att jag tycker att nedläggningarna av servicekontoren är en utmärkt bild av en politik där staten ska dra sig tillbaka och där man gör det bokstavligt genom att minska sin service till medborgarna ute i landet och lägga ned kontor men där man gör det också genom att minska sjukförsäkringens omfattning, så att människor som drabbas av svåra sjukdomar får klara sig själva, där man gör det genom att minska den statliga arbetsmarknadspolitiken så att personer som är arbetslösa sätts i fas 3 och själva får försöka ta sig tillbaka till arbetsmarknaden utan chans till utbildning eller omställning och där de arbetsmarknadspolitiska insatserna snarare är något som kommuner och Europeiska socialfonden får hantera.
Motsvarande har skett inom näringspolitiken, så egentligen var det följdriktigt: en politisk inriktning som säger att staten inte har något ansvar utan att medborgarna själva eller marknaden får ta det.
Men så såg jag några signaler om att det ändå fanns några som kritiserade nedläggningen av servicekontor, och för mig som socialdemokrat var det givet. Jag tycker att Försäkringskassan är en viktig institution, och servicekontoren, där man samverkar mellan Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, är en oerhört viktig institution - för att människor ska kunna få personlig service, för att åtminstone minska risken för att hamna mellan stolarna och för att inte minst personer med funktionshinder men också pensionärer och många andra ska kunna få någon att tala med när det inte fungerar att ha myndighetskontakter eller sköta sitt ärende genom www.forsakringskassan.se eller andra hemsidor.
Jag tror nämligen att vi ibland underskattar betydelsen av personliga kontakter när det gäller att tillgodose medborgarnas intressen och tillgodose rätten till en fungerande sjukförsäkring. Från vår sida, från Socialdemokraternas sida, var det alltså givet att snabbt agera för att se till att rädda servicekontoren.
Tillsammans med de rödgröna partierna tog vi ett utskottsinitiativ. Vi lade ett förslag på utskottets bord som innebär att regeringen måste återkomma för att säkerställa lokal närvaro, personliga möten och ökad samverkan mellan myndigheterna.
Det var nog så nödvändigt eftersom vi hade signaler om att Försäkringskassan i dialog med regeringen inte på något sätt fått någon förståelse för att man inte skulle få några mer medel för att klara sin ekonomi. Det är också väldigt tydligt att regeringen var väl informerad om att Försäkringskassan ämnade lägga fram ett förslag om att lägga ned servicekontoren. Den upprördhet som de borgerliga ledamöterna, inte minst i utskottet, visade kändes därför som ett spel för galleriet, eller så kändes det som att de faktiskt inte hade fått någon information från sin egen regering om den dialog som Försäkringskassan hade haft med regeringen under en längre tid.
Antingen brister det i informationen mellan de borgerliga riksdagsledamöterna och regeringen, eller så var det ett sätt att ge sken av att man faktiskt inte ville ha en sådan här utveckling. Det var skälet till att vi tog ett utskottsinitiativ. Vi ville veta: menar ni det ni säger? Är ni nu beredda att ta ett gemensamt initiativ för att säkerställa att vi har en försäkringskassa som finns representerad och att vi fortsätter utvecklingen med servicekontor?
Jag måste säga att jag blev nöjd och glad över att vi fick ett så positivt bemötande. Måhända att det underlättades av att vi ändå hade haft en majoritet i utskottet, men det är ändå en styrka att ett enigt utskott markerar mot regeringen: Nu är det nog. Nu måste regeringen faktiskt ta sitt politiska ansvar och säkerställa att vi får en väl fungerande försäkringsstruktur i hela landet.
Jag tyckte att det var skämtsamt och nästan lite roligt av utskottets ordförande Gunnar Axén att inleda sitt anförande här i kammaren med att säga att det här är ett utskottsinitiativ som de rödgröna sedan anslöt sig till. Hade vi inte tagit det här initiativet är jag faktiskt dess värre säker på att vi inte hade fått någon sådan här utveckling.
Det är viktigt med lokal närvaro, personliga möten och ökad samverkan. Och det är väldigt bra att vi i utskottet gemensamt markerar detta.
Jag tycker också att det är viktigt att vi har respekt för Försäkringskassans sätt att hantera sitt arbete. Jag ska ärligt säga att jag blev besviken och faktiskt mycket upprörd när Centerns ledamot valde att kräva Försäkringskassans generaldirektörs avgång. Jag tycker inte att det ankommer på oss i riksdagen, särskilt inte i det här utskottet, att gå och kräva avgångar av generaldirektörer eller andra myndighetsföreträdare, särskilt inte om förslagen är föranledda av det som är den sittande regeringens politik och besparingskrav. Jag tror att det är fel sätt att agera. Jag tror att man måste vara medveten om att myndigheten försöker fullfölja det uppdrag den har utifrån de förutsättningar den har.
Är det någon som kanske ska avgå eller åtminstone ställas till ansvar är det den sittande regeringen. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson berörde inte med ett ord frågan om servicekontoren. Jag noterar att den enda företrädare som så småningom berörde frågan var Stefan Attefall, som något tagen på sängen i efterhand konstaterade att det rimligtvis inte rimmar med den utveckling vi har enligt statens förvaltningspolitik. Det är en liten eloge till Kristdemokraternas statsråd i det här sammanhanget.
Det eniga betänkandet är bra. Det är en viktig markering för oss. Det är en tydlig signal till anställda inom Försäkringskassan. Men det är också en tydlig signal till Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen om att vi ser utvecklingen av servicekontor som en viktig del.
Men det är naturligtvis en del frågor i närtid som måste besvaras. Vad innebär nu det här? När kommer regeringen att återkomma med förslag om den framtida strukturen som säkerställer lokal närvaro, personliga möten och ökad statlig samverkan? Hur ska man säkerställa att inte Skatteverket fullföljer den organisationsförändring som man annars har föranstaltat om, det vill säga att man ska minska sin närvaro i servicekontoren. Vi fick dess värre sådana signaler vid en hearing i riksdagen men också via andra kanaler, från Skatteverket, om att Försäkringskassans beslut innebär att Skatteverket skulle backa tillbaka från sitt deltagande.
Det är naturligt och rationellt av Skatteverket att dra sådana slutsatser, eftersom en viktig del och förutsättning för servicekontoren är Försäkringskassans medverkan. Därför ankommer det nu också på regeringsföreträdarna att svara på den här frågan. Och jag förutsätter att borgerliga ledamöter i utskottet kan svara på frågan: Kan vi nu säkerställa att Skatteverket inte fullföljer förändringar i sin organisation som försvårar möjligheten för servicekontoren?
Här har vi ett gemensamt ansvar, men naturligtvis vilar ett särskilt ansvar på er som har bättre och goda kontakter med regeringen i fråga om det här. Framför allt tål det att ta reda på om Försäkringskassans beslut kommer att förändras. Jag har hört uttalanden från Försäkringskassans företrädare, men jag har ännu inte sett något annat beslut, det vill säga att man inte ska lägga ned servicekontoren. Det är naturligtvis viktigt nu när vi i riksdagen så tydligt, genom vårt beslut här, markerar detta.
Jag har en fråga till de borgerliga riksdagsledamöter som har möjlighet att svara: Kan ni ge lite besked? Hur blir det nu? Det har ju runnit lite vatten under broarna sedan vi justerade betänkandet. Vet vi om vi kan säkerställa att Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller några andra inte kommer att försvåra möjligheten att ha kvar servicekontoren? Kan vi fortsatt säkerställa att vi har en bra och fungerande service till medborgarna i hela landet, att vi har en god samverkan mellan myndigheterna och att det finns personliga möten, så att personer med funktionshinder, pensionärer, människor med annan språkbakgrund och alla vi andra har goda möjligheter att prata med en tjänsteman och ta reda på vad det är som gäller för den här försäkringen? Med alla de ändringar som varit i sjukförsäkringen under de senaste åren är det inte alldeles enkelt för folk att veta vad det egentligen är som gäller - det ska gudarna veta. Det krävs ibland att man har en personlig relation och någon att prata med för att reda ut detta.
Tack, utskottet, för att ni tog det rödgröna initiativet! Tack, rödgröna kamrater, för att vi gemensamt formulerade det på ett bra sätt! Jag hoppas på goda svar, så att vi ser till att här i riksdagen uttala den viktiga inriktningen om att säkerställa servicekontoren även framöver.
(Applåder)