KU säger ja till lagändringar som innebär att utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott

Publicerad:

Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri ska kriminaliseras och införas som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Förslagen om grundlagsändringar är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Utlandsspioneri kriminaliseras och införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns brister i den svenska lagstiftningen när det gäller att skydda känsliga och hemliga uppgifter inom internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken. Det blir därmed straffbart att under vissa omständigheter exempelvis röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas

Lagförslagen innebär även bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Särskilda regler vid grundlagsändringar

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till det vilande förslaget. Lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Reservationer

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot förslaget om de föreslagna lagändringarna. De anser bland annat att förslaget utgör en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten.

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 16 november. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv

Ledamöter

Konstitutionsutskottets ledamöter

Dokument

Kontaktperson för media

Judit Farago Gontier, föredragande konstitutionsutskottet, telefon 08-786 51 62, e-post judit.farago.gontier@riksdagen.se