Ulf Holm (Grn)

Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Försvarsutskottet har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som utskottet har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.

Utskottet håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Kulturminister

Datum

2026-01-22

För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.

NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess.

De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden.

Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 94 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.

Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Fråga 2025/26:294 Utökning av Pliktrådet av Ulf Holm (MP) till Försvarsminister Pål Jonson (M) I dag består Pliktrådets organisation av fem ledamöter, som har som uppgift att representera de värnpliktiga under grundutbildningen och säkerställa deras rätt till medinflytande. Tidigare, före nedläggningen av värnplikten

Inlämnad

2025-12-04

Svarsdatum

2025-12-17

Besvarare

Försvarsminister Pål Jonson (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) besvarar

Datum

2025-11-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas.

Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Datum

2025-11-04

Motion till riksdagen 2025/26:3834 av Ulf Holm m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:28 Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem en ny cybersäkerhetslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av lagens

Inlämnad

2025-10-29

Förslag

1

Datum

2025-10-29

Utskottsberedning

2025/26:FöU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.

Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 73 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

27

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2023-03-23

Datum

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 23–24 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-03-28

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Motion till riksdagen 2022/23:2349 av Märta Stenevi m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato Sammanfattning Miljöpartiet anser att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina och även de följder detta har fått och fortsatt

Inlämnad

2023-03-13

Förslag

14

Datum

2023-03-13

Utskottsberedning

2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Finansminister Elisabeth

Datum

2023-03-09

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 9–10 februari. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-02-14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Justering

2023-02-02

Datum

2023-02-02

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utrikesminister Tobias Billström (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Camilla Waltersson Grönvall (M) Carl-Oskar Bohlin (M)​Utrikesminister Tobias Billström (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2023-02-02

Motion till riksdagen 2022/23:2320 av Janine Alm Ericson och Ulf Holm (båda MP) med anledning av prop. 2022/23:52 Extra ändringsbudget för 2023 Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om att anslaget 1:2

Inlämnad

2023-01-31

Förslag

1

Datum

2023-01-31

Utskottsberedning

2022/23:FiU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag