Cecilia Engström (ChrDem)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.

Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.

Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om förändringar av mervärdesskattesatser (moms) och undantag från mervärdesskatt.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om ändrade skattesatser inom kulturområdet och turismområdet samt på drivmedel. Förslagen handlar även om lägre skattesats för vissa varor och tjänster, samt undantag från mervärdesskatt inom bland annat vården, samt på återvunnet byggnadsmaterial och körkortsutbildningar.

Riksdagen hänvisar bland annat till att beredning pågår och att det redan har tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

3

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2025-04-22

Datum

2025-04-23

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-08

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om punktskatter. Majoriteten av förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Men två förslag finns i följdmotioner som väcks med anledning av propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverigeska fungera. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

10

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

36, 101 minuter

Justering

2025-04-08

Datum

2025-04-08

Bordläggning

2025-04-23

Debatt

2025-04-24

Beslut

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-01

Bordläggning

2025-04-09

Debatt

2025-04-10

Beslut

2025-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

18

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2025-03-27

Datum

2025-03-27

Bordläggning

2025-04-01

Debatt

2025-04-02

Beslut

2025-04-02

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

22

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2025-03-20

Datum

2025-03-20

Bordläggning

2025-03-25

Debatt

2025-03-26

Beslut

2025-03-26

Datum

2025-03-11

Datum

2025-02-20

Datum

2025-01-30

Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 81 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

81, 333 minuter

Justering

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:SoU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:SkU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:FiU34

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:SkU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:

• använda våld i fler situationer
• i större utsträckning stoppa fordon
• i större utsträckning öppna försändelser
• stänga av områden vid den inre gränsen
• i fler fall biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.
  

Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.

Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 57 minuter

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:SkU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag