Cecilia Engström (ChrDem)

Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Skatteutskottet föreslår att riksdagen röstar för regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär

• att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
• större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
• ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
• generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Lagändringarna föreslås börja gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-05

Bordläggning

2026-05-08

Debatt

2026-05-18

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa nej till 103 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skatter på el, bränsle, fordon, flyg, alkohol, tobak och bekämpningsmedel.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de frågor som motionerna tar upp samt att riksdagen redan tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

20

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör inkomstbeskattning av fysiska personer.

Förslagen handlar om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bland annat jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer.

Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

19

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

40, 96 minuter

Justering

2026-03-19

Datum

2026-03-19

Bordläggning

2026-03-24

Debatt

2026-03-25

Beslut

2026-03-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Försvarsminister Pål Jonson (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M)

Datum

2026-03-19

Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-04

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

4

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

14

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

15, 79 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.

Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi.

Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-05

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 84 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.

Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Motion till riksdagen 2025/26:3685 av Cecilia Engström (KD) Flyget som motor för regional tillväxt och nationell konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktig drift och utveckling av Ängelholm-Helsingborgs flygplats genom att inkludera

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3672 av Cecilia Engström (KD) Strategisk användning av Öresundsbron för utvecklad transportinfrastruktur i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera hur intäkter från Öresundsbron kan användas på ett strategiskt sätt för att

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:TU20

Motion till riksdagen 2025/26:3639 av Cecilia Engström (KD) Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör (HH-förbindelsen) och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:TU20

Motion till riksdagen 2025/26:3666 av Magnus Berntsson och Cecilia Engström (båda KD) Möjligheten till besättningsbyten i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart säkerställa att möjligheten till undantag vid besättningsbyten återinförs, i enlighet

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

1

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:TU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3126 av Cecilia Engström (KD) Tornedalingar som urfolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda status för tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tornedalingar, även kväner

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:KU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag