Snabbspår och etablering för nyanlända

Herr talman! Hanif Bali har frågat vilka egna förslag jag och regeringen har för att nyanlända fortare ska komma i jobb.

Sverige behöver på ett bättre sätt än tidigare ta till vara nyanländas kunskaper och färdigheter. Det är uppenbart att delar av etableringsuppdraget inte fungerar tillfredsställande. Uppdraget behöver ständigt anpassas efter nya förutsättningar. Exempelvis vill vi avskaffa systemet med etableringslotsar.

Regeringen vill tillsammans med arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen hitta former och insatser för att på bästa sätt ta till vara värdefull kompetens hos nyanlända med utbildning eller erfarenhet i bristyrken så att dessa snabbare kan matchas mot branschers och företags behov.

Regeringen har därför nyligen inlett samtal med arbetsmarknadens parter för att skapa ett så kallat snabbspår in på arbetsmarknaden. En bättre fungerande matchning och validering skulle kunna bli viktiga beståndsdelar i ett snabbspår liksom handledning och yrkesinriktad svenskundervisning.

I regeringens vårändringsbudget föreslås ett flertal satsningar som möjliggör en mer effektiv etablering. Exempelvis avsätts medel för valideringsinsatser inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.

Regeringen föreslår även satsningar som syftar till att mer effektivt ta vara på den tid som personer väntar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Bland annat föreslår regeringen utökade medel till kommuner avseende sfi för de personer med uppehållstillstånd som inväntar en kommunplacering.

Arbetsförmedlingen föreslås även ges i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet avseende tidig kompetenskartläggning av dessa.

Vidare föreslås olika satsningar som möjliggör för civilsamhället att spela en större och viktigare roll för etableringen av nyanlända.

Regeringen planerar även att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag inom etableringsuppdraget, vilket skapar bättre möjligheter för utvecklingsarbete och matchning.

Därtill föreslås utbyggnad av komvux och yrkesvux, vilket även möjliggör fler utbildningsplatser för nyanlända.

I dag är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Antalet nyanlända som ska etablera sig i Sverige beräknas öka de närmaste åren. På kort sikt medför detta utmaningar, men på längre sikt innebär det möjligheter för Sverige. Regeringens fokus är därför att skapa bra förutsättningar för att nyanlända snabbare ska komma i arbete eller utbildning.

Herr talman! Det är kul att se att integrationsministern verkar vara återuppstånden. Integrationen skulle ju vara allas ansvar i den nya regeringen, men den tycks ha hamnat på Ylva Johanssons bord. Det är bra att någon tar detta ansvar, och Ylva Johansson redogör mycket bra för vad regeringen planerar att göra.

Det är lite märkligt i Sverige. Det finns stor potential att skapa nya arbetstillfällen på svensk arbetsmarknad genom till exempel matchning. Men en av de främsta orsakerna till att vi har både arbetskraftsbrist och arbetslöshet i Sverige är att unga väljer fel högre utbildning.

Antalet jobb som kräver enbart grundskolekompetens är dubbelt så stort som antalet människor med grundskolekompetens i Sverige. Problemet är att vi har en kraftig undanträngning eftersom människor som har gått en högskoleutbildning tar jobb som kräver enbart gymnasiekompetens. De med enbart gymnasiekompetens tränger i sin tur undan dem med enbart grundskolekompetens från de jobb som kräver enbart grundskolekompetens. Vad händer då med de nyanlända och med de ungdomar som saknar gymnasieutbildning? Jo, det står utan jobb. Detta används som en selektor av arbetsmarknaden. Det blir en kraftig undanträngning.

Samtidigt har vi grav arbetskraftsbrist i högspecialiserade och välbetalda yrken som i sin tur skapar jobb. Varje anställd ingenjör skapar tre nya jobb.

När det gäller nyanlända är problemet det motsatta. En hög andel av de nyanlända har låg kunskapsnivå. I analysen ligger vi nästan 20 år efter. På 1980- och 1990-talen kom många högutbildade. Nästan hälften av de iranier och irakier som kom hit då var högutbildade. Men nu ser det inte ut så. Av de syrier som kom hit mellan 2009 och 2013 har 5-10 procent en högskoleutbildning. Vi lägger stor kraft och mycket energi på de högskoleutbildade trots att ungefär 50 procent av de nyanlända har grundskolekompetens eller mindre.

Låt mig vara självkritisk: Vi har gjort alldeles för lite. Här krävs större satsningar på grundvux, på att man ska kunna plugga svenska samtidigt som man pluggar flera ämnen - matematik, historia och samhällskunskap - på sitt hemspråk. Det finns forskning som visar att det fungerar bra.

Jag tackar för Ylva Johanssons svar. Det vore intressant att höra vad hon har för idéer för att lågutbildade och de med lägre produktivitet ska få en plats på arbetsmarknaden.

Det handlar främst om kvinnor. Av dem som kommer nu är det mest män som har högre utbildning. Kvinnorna har låg utbildning eller ingen utbildning alls. Det är alltså en stor feministisk frigörelsefråga att kunna erbjuda denna grupp utbildning.

Herr talman! Jag välkomnar Hanif Balis konstruktiva ton i denna debatt. Han ger en bra beskrivning av konsekvenserna av den moderatledda arbetsmarknadspolitiken och styrningen av Arbetsförmedlingen, nämligen att många i dag har arbeten under sin kompetensnivå.

Personer med högskoleutbildning, oavsett om de är svenskfödda eller kommer från ett annat land, har i princip inte kunnat få hjälp av Arbetsförmedlingen eftersom man har varit inriktad på att hjälpa dem som står allra längst från arbetsmarknaden, vilket per definition inte har varit personer med högskoleutbildning.

Många har inte kunnat matchas mot rätt jobb, trots att det råder brist i många yrken. Det håller vi nu på att ändra på. Det är bra att Hanif Bali är självkritisk.

Hanif Bali tog upp de positiva effekterna när jobb kan tillsättas. Om det till exempel fattas en civilingenjör och man får tag i rätt person får det positiva effekter. Företaget kan expandera, tacka ja till order och anställa fler så att det blir positiva effekter också på andra jobb.

Det regeringen nu gör genom det vi kallar snabbspår kommer på intet sätt att beröra alla personer som finns i etableringsuppdraget. Men om vi kan se till att de som kommer hit och som har rätt kompetens - utbildning eller yrkeserfarenhet inom områden där det råder brist - kommer i arbete kan vi lösa det för individen, för om man går arbetslös länge riskerar yrkeskunskaperna att kallna.

Då hjälper vi också till att klara kompetensförsörjningen i många branscher där man har brist. Det kommer nämligen ganska många civilingenjörer. Det är förstås inte en majoritet, men det finns några hundra civilingenjörer i etableringsuppdraget. Det är klart att de ska i arbete.

Det finns ganska många läkare. Det är klart att de ska arbeta inom vården medan de väntar på att få sin legitimation godkänd, vilket ska snabbas på.

Det kommer rätt många lärare och byggnadsarbetare. Det kommer en del biomedicinska analytiker. Det kommer många inom yrken där vi har brist, och vi ska lösa detta för att få andra positiva effekter på arbetsmarknaden. Det är viktigt.

Hanif Bali tog upp en av de stora utmaningarna, nämligen den stora grupp som är lågutbildad eller kanske inte har någon utbildning alls. I dag har ungefär 50 procent av dem som finns i etableringsuppdraget gymnasiekompetens eller högre. Ungefär hälften har lägre kompetens, det vill säga högst grundskolekompetens.

Av dem med högre utbildning har 30 procent högskoleutbildning. Det är ganska många. I den gruppen finns en könsskillnad, men den är inte så stor. Men om man tittar på gruppen som har riktigt låg utbildning ser man att det finns en könsskillnad där. Kvinnorna är fler och tenderar att ha lägre utbildningsnivå. Männen har kanske gått i grundskola i sitt hemland medan kvinnorna kanske inte har gått i skolan över huvud taget.

Där har vi en väldigt stor utmaning. Det är kvinnor som kanske aldrig har yrkesarbetat men som har arbetat och utfört många arbetsuppgifter. En av de stora utmaningarna är att tillsammans med kommuner och landsting diskutera hur vi kan använda den arbetskapacitet och kompetens som många, inte minst kvinnor med låg formell utbildning, har på den svenska arbetsmarknaden, som tenderar att ha ganska höga kvalifikationskrav när det gäller formell utbildning.

Det kommer att krävs nya och kanske okonventionella lösningar. Men det är också viktigt att satsa på utbildning såsom grundvux, sfi och kombinationer av det.

Precis som Hanif Bali säger är det viktigt för både nyanlända vuxna och nyanlända barn att kunna få utbildning på sitt hemspråk så att de inte slås ut från matematiken eller fysiken för att de inte har kommit tillräckligt långt i svenska språket.

Herr talman! Jag tänkte lite snabbt bemöta att det skulle vara Arbetsförmedlingens fel - att de inte prioriterar den högutbildade gruppen och att det är orsaken till att företag har svårt att få tag på ingenjörer.

Det stämmer inte. Om man har pluggat till statsvetare eller journalist, som vi utbildar tusentals till, eller hälsopedagog - en utbildning där endast 5 procent av dem som går ut får ett jobb inom sitt examensområde - och man dyker upp på Arbetsförmedlingen är det klart att de inte kan matcha en till ett ingenjörsjobb.

Det är ett mer grundläggande problem än bara matchning. Problemet är att vi har feldimensionerade utbildningar. De utbildningar där det är stor arbetskraftsbrist är för små, och de utbildningar där det är arbetskraftsöverskott är för stora.

Det gäller att vara självkritisk också här. Vi gjorde inte tillräckligt för att åtgärda detta. Det är ett stort samhällsproblem. Som Ylva Johansson sa är det kanske någon procent hit eller dit av de nyanlända som är ingenjörer.

Om man räknar på det mest generösa sättet för etableringsreformen pratar vi om kanske 5 000-10 000 nyanlända som är högutbildade och kan matchas in. I den gruppen är det tiotusentals varje år som blir felutbildade. Vi har inte en överutbildning i Sverige, utan vi har en felutbildning och en snedutbildning. Detta drabbar såklart nyanlända med låga kvalifikationer.

Jag blir lite orolig när Ylva Johansson pratar om okonventionella metoder för de lågutbildade. När det gäller ungdomar tycker jag att man är på rätt väg i den bemärkelse som rör de utbildningskontrakt som finns, nämligen att man avkräver ungdomar att gå reguljär utbildning och gå färdigt gymnasiet.

Vi borde rimligtvis använda samma modell för utrikesfödda, nämligen att inte ha någon specialutbildning utan en reguljär utbildning - grundvux, gymnasieskola, yrkesgymnasium och yrkesvux.

Det är en rimligare modell. När man dyker upp på en arbetsintervju kan man visa upp exakt samma kvalifikationer som vem som helst. Annars får vi ett A- och B-lag när man dyker upp hos arbetsgivaren. Någon har gått en okonventionell specialutbildning, och någon annan har gått ett vanligt gymnasium eller yrkesvux. Det tror jag vore en beklaglig utveckling.

Vi måste även kunna fundera i Sverige på att göra som med utbildningskontrakten, nämligen kräva att människor ska gå vissa utbildningar. Skolplikt är ett hårt ord, men vi ska komma ihåg att vi inte införde skolplikt i det här landet för att ungdomarna inte ville gå till skolan utan för att de levde i en social kontext där man var tvungen att få barnen att gå till skolan.

Jag tror att samma princip gäller nu. Vi måste få speciellt kvinnor och lågutbildade att gå färdigt grundskolan så att de kan fungera i samhället. Samma omsorg som vi har om barnen måste finnas för vuxna lågutbildade.

Herr talman! Det är alldeles underbart att höra Hanif Bali tala om skolplikt som en social förmån. Jag delar den uppfattningen.

Det är därför vi har slagits för skolplikt. Det är därför vi slåss för att gymnasieskolan ska höra till den nivå som man i dag behöver på arbetsmarknaden. Det är därför vi inför utbildningskontrakt. Vi ser utbildning som en social förmån som rustar människor och som en rättighet.

Låt mig vara tydlig. Jag menar inte att människor som har kommit till Sverige från andra länder ska gå en sämre eller annan utbildning. Det jag menar är att om man är en 45-årig kvinna som har kommit hit från Afghanistan och kanske helt saknar formell utbildning ska man inte bara bli bedömd utifrån sin låga utbildningsnivå utan också utifrån sin faktiska arbetskapacitet. Den kan vara ganska stor även om man har en låg formell utbildningsnivå.

Jag menar att man självklart ska ha rätt och möjlighet till utbildning. Utbildning är ett helt nödvändigt inslag. Men man måste kanske inte gå färdigt hela grundskolan och gymnasieskolan innan man börjar arbeta. Vi kan hitta vägar så att man kommer ut i arbetslivet tidigare. Man kanske kan kombinera utbildning och arbete under en längre tid och komma ut i yrkeslivet snabbare.

En viktig del i att få känna sig och vara vuxen är att man får jobba. Det finns ingen motsättning mellan arbete och utbildning, utan för de flesta vuxna är en kombination av arbete och utbildning bra. Det gäller även för den som har kommit hit och har en mycket låg formell utbildningsnivå.

Om man inte får komma ut i arbetslivet förrän man har nått det som i dag krävs på svensk arbetsmarknad när det gäller formell utbildning blir väntan väldigt lång, och det tror jag får andra negativa effekter.

Det handlar inte om någon annan typ av utbildning som skulle vara lägre värderad, men jag tror att vi måste vara lite mer flexibla än hittills när det gäller att se möjligheten i den arbetskapacitet som människor har även om de har en låg formell utbildningsnivå.

Överläggningen var härmed avslutad.