Nord Stream 2

Svar på interpellationer

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig av vilka skäl jag och regeringen inte har tagit några egna initiativ och om vi avser att ta några initiativ på EU-nivå för att stoppa Nord Stream 2. Han har också frågat om jag är beredd att verka för lagstiftning som gör klart att det kommunala självstyret inte omfattar rätten att fatta beslut som inverkar på svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Oscarsson har vidare ställt frågor om regeringens kännedom om innehållet i samtliga avtal som ingåtts mellan Karlshamn och Nord Stream 2:s underleverantörer samt huruvida det är rimligt att Gazprom får sekretessbelägga information. Oscarsson frågar slutligen vilka åtgärder jag är beredd att vidta med anledning av att avtalet mellan hamnen och Wasco bygger på felaktiga uppgifter.

Mikael Oscarsson inleder sin långa rad av frågor med ett antagande om att regeringen inte har tagit några initiativ på EU-nivå i fråga om Nord Stream 2. Detta stämmer inte, vilket Mikael Oscarsson också är väl informerad om. Statsministern har tagit upp frågan i Europeiska rådet och energiministern i energirådet. Tillsammans med sin danske kollega har energiministern nyligen sänt ett brev till de två kommissionärer som har ansvar för energifrågorna inom EU. Regeringen har också regelbundet fört samtal med EU:s medlemsstater, kommissionen och andra aktörer.

Budskapet har från svensk sida konsekvent varit att Sverige vill säkerställa att EU-rätten följs och energiunionens mål respekteras. Här spelar de bedömningar som kommissionen gör en mycket viktig roll, och vi har därför begärt att kommissionen redovisar sin bedömning för medlemsstaterna. Vi förväntar oss också att alla EU:s medlemsstater tar ett gemensamt ansvar för att säkerställa att EU:s rättsliga, säkerhetsmässiga och politiska intressen värnas.

Jag delar Mikael Oscarssons uppfattning att det finns anledning att se över lagstiftningen i frågor som rör totalförsvarets intressen. Låt mig därför hänvisa honom till regeringens nyligen antagna nationella säkerhetsstrategi, där det går att läsa att regeringen kommer att genomföra en översyn av vilka författningsändringar som kan behöva göras för att bättre tillgodose statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället. Denna översyn förbereds för närvarande i Regeringskansliet genom utarbetandet av kommittédirektiv och avses att beslutas i närtid.

Vi har från regeringens sida, herr talman, haft en omfattande och god dialog med Karlshamns kommun om den planerade verksamhetens genomförande. Regeringen har informerat Karlshamn om det allmänna säkerhetspolitiska läget kring Östersjön och de försvarspolitiska intressena i området. Vi gör bedömningen att den planerade verksamheten i Karlshamn kan hanteras på ett tillfredsställande sätt genom att berörda myndigheter i samverkan vidtar säkerhetshöjande åtgärder. Avgörande för regeringens ställningstagande har varit en helhetsbild, inte enskilda uppgifter om antal fartyg som anlöper hamnen.

Jag konstaterar att Karlshamns hamn inte kommer att hyras ut, utan att hamnbolaget säljer en logistiklösning där man tar hand om verksamheten på land, inklusive lossning, lagerhållning och lastning av rörelementen. Karlshamn är också en kommersiell hamn som redan hanterar ett betydande handelsflöde, med delvis rysk anknytning. Handeln över Östersjön är fortsatt ett starkt svenskt intresse, såväl ekonomiskt som politiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ja, jag har noterat det dansk-svenska brevet från energiminister Baylan och den danske energiministern Lars Christian Lilleholt som skickades till EU-kommissionen samtidigt som regeringen i Stockholm vek ned sig i Karlshamnsfrågan.

Att Nord Stream 2 inte går ihop med de politiska målsättningarna att differentiera energikällorna och minska behovet av fossila energikällor är redan väl känt. Det bekräftades även i går, den 27 februari, på energiministrarnas möte i Bryssel, då EU-kommissionen än en gång gick ut med ett tydligt uttalande om att Nord Stream 2 inte behövs och att det går helt emot Energiunionens politiska målsättningar.

Det åligger dock EU:s medlemsstater att sätta stopp för projektet. Det gäller främst de angränsande länderna och förstås främst Tyskland. EU-kommissionen saknar själv befogenheter att fatta ett säkerhetspolitiskt beslut.

Låt oss komma ihåg att Nord Stream 2 ägs till 100 procent av Gazprom, som i sin tur kontrolleras av ryska staten och därmed kan räknas som Kremls förlängda arm.

Att Nord Stream 2:s underleverantörer ska få använda delar av hamnen i Karlshamn står i strid med det svenska försvarets intressen och säkerhet på både kort och lång sikt. Detta menar försvarsminister Peter Hultqvist den 13 december. Han sa vidare att detta skulle försvåra genomförandet av försvarsuppgörelsen från 2015.

Regeringen meddelade återigen i januari att man gör en så pass allvarlig bedömning att man kommer att behöva vidta särskilda hemligstämplade åtgärder för att motverka det hot som Nord Stream 2:s underleverantörers avtal med Karlshamn innebär.

Den fråga som jag finner är viktig att ställa är: Vad är Sveriges initiativ? Varför lyfter inte regeringen i den offentliga debatten fram de försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser som Nord Stream 2 innebär för Sverige? Varför är just den svenska regeringen mest intresserad av att återigen höra att EU-kommissionen inte tycker om projektet? Det har EU-kommissionens företrädare varit tydliga med sedan länge.

Vad gör Sverige konkret för att få stopp på säkerhetshoten? Vad gör regeringen för att lyfta andra länders medvetenhet när det gäller den skada som den nya ryska gasledningen skapar direkt för Sveriges och andra Östersjöländers säkerhet? Har man talat med Tysklands försvarsattaché och försvarsdepartement om säkerhetshoten? Har man talat med Nato om problemet?

Vi vet ju att när Biden, USA:s dåvarande vicepresident, var här sa han: "It's a bad deal for Europe." Detta är ett understatement. Men hur använder man informationen om att det är ett hot mot Sveriges säkerhet?

Finns det överenskommelser med andra Östersjöländers försvarsmakter om hur Östersjöns säkerhet ska skyddas om Nord Stream 2 byggs? Hur ska man hjälpa Ukraina som förlorar ytterligare en stor del av sin förmåga att motstå rysk utpressning och som redan i dag är offer för ryska folkrättsbrott och konstanta militära angrepp?

Vidare har vi frågan om de 700 fartyg som har använts i Blekinge. Den 2 februari 2017 kom det fram i Blekinge Läns Tidning att "uppgiften som sprids i flera riksmedier om 700 ryska fartyg till Karlshamns hamn är osann - det rör sig om sju ryska fartyg". Trots detta förklarade utrikesminister Margot Wallström på presskonferensen den 13 januari att just den ryska affärsverksamheten i Karlshamn är så viktig för hamnen. Har kommunala politiker och även regeringen blivit vilseledda av felaktiga uppgifter som hamnen har överlämnat till beslutsfattare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är ingen brist på självgoda kommentarer. Jag kan dock inte låta bli att påminna Mikael Oscarsson om att det parti som han är medlem i faktiskt ingick i den dåvarande alliansregeringen som 2009 medgav tillstånd för Nord Stream att lägga de första två rörledningarna i svensk ekonomisk zon. Vid det laget hade Ryssland använt militärt våld mot Georgien. Det skedde redan 2008. Ryssland hade även stoppat gasleveranserna till Ukraina och EU vid två tillfällen.

Ändå valde den dåvarande regeringen att hålla utrikes- och säkerhetspolitiken borta från beredningen av tillståndsärendet. Det var en naturlig följd av att man då, liksom regeringen nu gör, respekterade havsrätten och tillämpade gällande lagar och regler.

Jag känner inte till att det från svensk sida vidtogs några andra åtgärder i Bryssel eller andra huvudstäder för att på utrikes- eller säkerhetspolitiska grunder stoppa Nord Stream. Jag nämner inte detta bara för att kritisera alliansregeringen utan för att ställa Mikael Oscarssons kritik i relief till hur hans kollegor i den dåvarande regeringen faktiskt agerade.

Jag har heller inte hört att Mikael Oscarsson har påverkat dem som verkligen skulle kunna göra skillnad, nämligen hans partikamrater i exempelvis Tyskland. Det är de som ska köpa gasen. Det är det som kommer att avgöra om detta är ett kommersiellt intressant företag framöver.

Regeringen måste säkerställa att vi agerar utifrån folkrätten och att det vi gör vilar på en solid och rättssäker grund samt att det bygger på en så fullständig kännedom som möjligt om relevanta fakta. Därför genomfördes under 2016 ett gediget arbete inom Regeringskansliet rörande vilka möjligheter som finns att tillämpa gällande svensk författning och vilka ramar som sätts av grundlagen vad gäller det kommunala självstyret.

Samtidigt tog vi in information från såväl berörda myndigheter som de olika aktörerna på lokal nivå. Med utgångspunkt i det arbetet gjorde regeringen en helhetsbedömning av vilka åtgärder som var lämpliga att vidta i förhållande till de beslut som fattas på lokal nivå.

På EU-nivå har vi konsekvent drivit linjen att Nord Stream 2 måste vara förenligt med relevanta delar av EU-rätten och respektera de energipolitiska målsättningarna inom energiunionen. Detta måste ju ha gällt också när den förra regeringen tog beslut om Nord Stream. Det räcker inte att hävda att projektet måste stoppas om man inte är klar över vilka rättsliga och politiska förutsättningar som finns för att uppnå ett sådant resultat.

Tycker Mikael Oscarsson att vi ska agera utan att ha en rättslig grund för detta? Hur skulle det se ut?

Kommissionens bedömningar är helt centrala när det gäller EU-politiken och energipolitiken. Regeringen har tydligt framfört att vi förväntar oss att kommissionen genomför en ingående granskning av hur detta stämmer med EU-lagstiftningen och med energiunionens målsättningar samt att man återrapporterar till medlemsstaterna innan EU, förhoppningsvis, kan enas om en gemensam linje om gasledningens framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har från början diskuterat vilka författningsändringar som behöver göras för att vi ska kunna tillgodose totalförsvarets behov. Därför tillsätter vi nu en utredning för att komma fram med konkreta förslag på hur dessa författningsändringar ska se ut. Den utredningen kompletteras med en översyn gällande säkerhetsskydd vid utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet.

Herr talman! Statsrådet säger att den förra regeringen skulle ha tänkt på detta 2009, när man tog beslut om Nord Stream. Men det är en regerings ansvar att fatta beslut utifrån dagens situation. Detta kunde säkert ha gjorts bättre 2009, men nu står vi här i dag.

Försvarsministern har i närtid varit tydlig med att detta är dåligt för Sveriges säkerhet. Man måste ju ta beslut utifrån dagens läge. Vad gör regeringen för att öka andra länders medvetenhet om skadan som den nya ryska gasledningen gör för Sveriges säkerhet?

Karlshamns iver att tjäna ett antal miljoner på affärer med rysk gas står i bjärt kontrast till det uttalande som i går kom från Norrköping. Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och före detta partisekreterare för Socialdemokraterna, säger att situationen är betydligt mer laddad nu, med situationen i Ukraina och med Putins allt högre tonläge. Stjernkvist säger att vi i dag inte kan se något säkerhetspolitiskt hot, men affären påverkar Norrköping för några år framåt, och då måste säkerheten gå före pengarna. Detta är det centrala - säkerheten måste gå före pengarna.

Vad gäller avtalet om Gotland, som var färdigförhandlat, sa man att regeringen tar på sig att försöka begränsa den information som lämnas ut och kommer att underrätta Nord Stream när en sådan begäran från tredje part har framställts. Denna fråga har utrikesministern inte alls berört. Är ett sådant avtal, en fråga som rör rikets säkerhet, verkligen förenligt med den svenska offentlighetsprincipen? Och har regeringen insyn i de avtal som nu har slutits?

Det har ju kommit fram att inte ens de ansvariga politikerna lokalt i Karlshamn får reda på vad som står i avtalet. Detta gör att man blir misstänksam. Är det samma typ av avtal som nu har slutits, och är det då förenligt med den svenska offentlighetsprincipen?

En märklig sak, som utrikesministern inte kommenterar, är alla dessa ryska fartyg som har lyfts fram. Enligt Blekinge Läns Tidning rör det sig i själva verket om sju stycken. Hur är det egentligen med de olika fakta som har cirkulerat?

När jag tittar på hela det här handhavandet undrar jag: Var finns den genomgående tanken? Man sa nej till att skriva under det gemensamma brevet i mars, tillsammans med sju andra länder. Man var också väldigt sent ute med att informera partikamraterna. Varför är inte frågan om rikets säkerhet viktigare för regeringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det märks att Mikael Oscarsson är otroligt engagerad i den här frågan, och han kommer med väldigt många detaljer. Jag minns att vi stod här och debatterade ungefär samma sak i slutet av augusti eller början av september. Då hörde vi utrikesministern säga att man kanske inte tycker att Nord Stream 2 är en jättebra idé, men man har ännu inte hittat någon legal grund för att säga nej till projektet.

För några minuter sedan hörde jag att utrikesministern än en gång frågade Mikael Oscarsson på vilka grunder han menar att regeringen skulle agera och, i så fall, säga nej till detta. Jag ställer samma fråga till Mikael Oscarsson: Ska vi bryta mot internationell rätt? Vilka grunder har Mikael Oscarsson hittat för att kunna stoppa detta projekt?

Herr talman! Jag begär egentligen bara att Mikael Oscarsson ska agera och argumentera konsekvent. Tonläget är högt i en stor och komplex fråga som han mycket väl vet att regeringen har hanterat på bästa sätt. Alliansregeringen hanterade ju Nord Stream 1 som ett strikt affärsmässigt projekt.

Regeringen har gjort en grundlig analys av Nord Stream 2 och kommit fram till några slutsatser. För det första finns det inga folkrättsliga förutsättningar att stoppa projektet så länge Nord Stream 2 uppfyller de miljökrav som kan ställas. Regeringen kan heller inte sätta sig över det kommunala självstyret och måste respektera avtals- och näringsfriheten.

För det andra kommer inte hamnen i Karlshamn att upplåtas åt Nord Stream 2, utan arbetet på land utförs av hamnens egen organisation. Där skiljer sig de två hamnarna, Slite och Karlshamn, åt.

Det är ett starkt svenskt intresse att handel fortsätter att bedrivas över Östersjön. Ett ifrågasättande av verksamheten i Karlshamn, som den är upplagd, skulle leda vidare mot långtgående frågor om regeringens generella inställning till handel med och trafik till och från Ryssland.

Kommissionen och EU:s medlemsstater bör tillsammans hitta en gemensam hållning till projektets framtid vad gäller de energipolitiska målen, och det är denna målsättning som vi arbetar efter. Vi ska se till att vi uppfyller våra folkrättsliga förpliktelser, och vi ska se till att detta kan ske i kombination med att vi respekterar våra energipolitiska mål som de är formulerade i EU.

Som sagt: Mikael Oscarsson skulle kunna göra en ännu större insats genom att ligga på sina partivänner i till exempel Tyskland, som kommer att vara framtida köpare av rysk gas. Det är förstås också detta som motiverar byggandet av den här gasledningen.

Det är viktigt för mig att säga att det inte räcker med att hävda att projektet måste stoppas om man inte är klar över vilka rättsliga och politiska förutsättningar som finns för att uppnå ett sådant resultat.

Herr talman! Beskedet är alltså att regeringen gör allting på bästa sätt och att det inte finns någonting mer att säga om detta. Jag har svårt att stämma in i den kören. Om vi ser tillbaka i backspegeln har det hela tiden visat sig att man inte har planerat för detta. Man kunde ha skrivit under det gemensamma brevet, men det gjorde man inte tillsammans med de andra länderna. Man kunde ha satt ned foten i våras. Vi hade diskussioner i början på hösten. Då var mitt förslag att man snabbt skulle tala om att vi inte skulle ställa upp med hamnarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan säger man: Nu har vi hamnat i problem med lagstiftningen. Regeringen kunde naturligtvis då ha haft en framförhållning och sett till att ha tagit initiativ. Alliansen hade varit välvilligt inställd och sett till att vi hade fått verktygen på plats. Det duger inte i ett land som Sverige att frågor som gäller rikets säkerhet ska beslutas i någon nämnd ute i någon kommun. Det är helt orimligt. Det måste ändras genast.

Frågan som kommer tillbaka för mig och många andra som tittar på detta här: Hur har vi hamnat där vi står i dag? Är det ett direkt resultat av regeringens ovilja att bära ansvar? Nu säger utrikesministern: Det vore bra om Mikael Oscarsson använde sina kontakter i Tyskland. Det kan jag gärna göra. Men låt oss börja med regeringen.

Är det inte rimligt att man berättar varför försvarsministern anser att det är ett hot mot Sveriges säkerhet? Är det inte viktigt att se till att den informationen går fram till grannländerna att det är viktigt för Sverige? Var finns engagemanget från regeringen när det verkligen gäller?

Herr talman! Tack, Mikael Oscarsson. Alliansen godkände Nord Stream 1. Det håller inte att på den grund som du nu säger agera i fråga om Nord Stream 2 på ett sätt som riskerar att åsidosätta rättssäkerheten, förbiser fakta på marken och i förlängningen också kan undergräva svenska utrikes- och säkerhetspolitiska intressen i form av mellanfolkliga förbindelser, frihandel och EU:s sammanhållning. På vilka rättsliga grunder skulle vi kunna agera?

Vi har sett till att vi från början har kontrollerat vad vi kan göra för att uppfylla alla våra rättsliga förpliktelser. Vi har tittat på hur vi kan agera i EU-sammanhang. Vi samarbetar med andra länder, och vi kommer alltid att se efter våra egna försvars- och säkerhetspolitiska intressen i allt det vi gör.

Vi har agerat helt rättsligt korrekt. Vi kommer dessutom att se till att tillsätta en utredning, vilket alliansregeringen inte heller gjorde, som ser efter totalförsvarets behov. Vi ska se till vad vi behöver ändra på när det gäller till exempel det kommunala självstyret, om det nu är där problemet ligger. Eller det kan vara annan lagstiftning som måste till för att vi i varje läge ska kunna se efter de säkerhetspolitiska intressena.

Det arbetet har vi satt igång. Det var en diskussion som startade när vi började titta på ärendet. Sanningen att säga är det så att ingenting hände efter Nord Stream 1. Ingenting kan bevisas ha införts efter Nord Stream 1 som på något sätt skulle rubba det som vi har gjort och de beslut som vi har fattat i det här läget. Vi kommer att fortsätta att agera på laglig grund. Vi kommer att fortsätta att agera för Sveriges intressen vad gäller säkerhet och försvar också i fortsättningen.

Överläggningen var härmed avslutad.