Försäkringskassans nya organisation

Fru talman! Jasenko Omanovic har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder så att Försäkringskassan även i framtiden kan erbjuda kvalificerade tjänster till svenska folket i hela landet. Det är oerhört viktigt att Försäkringskassans verksamhet fungerar väl och att medborgarna känner sig trygga i att de får rätt ersättning i rätt tid. Regeringens ambition är att stärka rättssäkerheten och servicen. Precis som Jasenko Omanovic påpekar genomför Försäkringskassan en omorganisation som påverkar hela myndigheten. Syftet är att servicen till medborgarna ska bli bättre. Handläggningstider ska kortas och kvaliteten i handläggningen ska öka. När det gäller kontoren runt om i landet pågår omfattande förändringar. Dessa förändringar görs bland annat i syfte att de som har särskilda behov ska få väl förberedda personliga möten på myndighetens lokalkontor eller på annan plats om den försäkrade önskar. Det är ett sätt att även i framtiden kunna erbjuda medborgarna kvalificerade tjänster i hela landet. Strävan är att kunna erbjuda den för kunden bästa kanalen i varje situation samtidigt som verksamheten är effektiv. Detta sker i hög grad i samverkan med till exempel Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Jag följer arbetet nära och vill betona att Försäkringskassan även i framtiden kommer att vara tillgänglig i hela landet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag kan inte låta bli att upprepa en del saker i svaret. Här sägs att det är oerhört viktigt att Försäkringskassans verksamhet fungerar väl och att medborgarna känner sig trygga, att syftet med omorganisationen är att servicen till medborgarna ska bli bättre och att man ska få väl förberedda personliga möten på myndighetens lokalkontor med mera. För mig känns det som att ministern, trots att hon i den avslutande meningen säger att hon följer arbetet nära, står väldigt långt från verkligheten. Jag har varit på ST-kongress och hört hur försäkringskassepersonal upplever situationen. Jag kan säga, fru talman, att den verklighet som de upplever är en helt annan än den i ministerns svar. Man kan lyfta fram flera saker. Svaret avviker så från verkligheten att jag inte vet var jag ska börja. Om man börjar med hur Försäkringskassan organiseras har man sagt: Okej, vi öppnar fler kontor. Det är några få kontor fler än tidigare. Däremot har man kortare öppettider på dessa kontor. Där det tidigare har varit öppet fem dagar i veckan är det nu öppet max två dagar. Man bygger stora nationella centrum, men det finns faktiskt ingen geografisk spridning eller, på politiskt språk, något regionalpolitiskt perspektiv på detta. Det finns absolut inget sådant perspektiv. Vad gör man? Jo, jobb på dessa nationella centrum som innebär högre kvalificerade arbetsuppgifter lägger man söder om Dalälven. Norr om Dalälven, i Skellefteå, Luleå, Östersund, Sundsvall, lägger man arbetsuppgifter som kanske på sikt, om fem sex år, går att rationalisera bort med hjälp av Internet. Det är en aspekt man kan ta in i debatten. I Försäkringskassans egna papper står en och en halv A 4-sida om huvudsakliga arbetsuppgifter och ansvar för personliga handläggare vid sjukskrivning. Inte med ett enda ord nämns arbetsgivare och den kontakt som man som handläggare ska ha med arbetsgivaren. Detta existerar inte alls. Då är frågan: Är det så att om man blir sjuk så behöver man inte längre kontakt med sin arbetsgivare? Behöver inte längre myndigheten vara i kontakt med den arbetsplats som den sjukskrivne ska rehabiliteras tillbaka till?

Fru talman! Jag blir lite beklämd när jag hör om Jasenko Omanovics bristande förtroende för Försäkringskassans ledning och styrelse. Det är ändå i denna riksdag man har beslutat om omorganisationen av Försäkringskassan till en självständig myndighet med en styrelse med fullt eget ansvar, och där har inte minst Jasenko Omanovics eget parti varit drivande. Nu hör jag Jasenko Omanovic säga att han inte har förtroende för Försäkringskassans omorganisation och därmed inte heller för dess ledning. Interpellanten vet mycket väl att organisationen av verksamheten är en sak för styrelsen, dess ordförande och ledning. Eller menar Jasenko Omanovic att jag ska ringa till Försäkringskassan i morgon och ta tag i deras verksamhet och omorganisationen av deras verksamhet? Är det vad Jasenko Omanovic vill att jag ska göra och därmed frångå riksdagens beslut om att Försäkringskassan är en egen självständig myndighet? Jag beklagar att Jasenko Omanovic inte har förtroende för Försäkringskassans styrelse och dess ledning.

Fru talman! Det lät på statsrådet som om Försäkringskassan är ett fristående bolag och inte har någonting med samhället och politiken att göra. De får, tydligen, i styrelsen ge sig själva order om vad de ska uppnå, hur de ska jobba och allting. Det finns tydligen ingen som kan ge några riktlinjer, utan de ska själva hitta på saker och ting, om de vill sälja möbler eller vad som helst. Det lät faktiskt så. Jag har inte med ett enda ord nämnt att jag saknar förtroende för ledningen eller Försäkringskassan, utan det är just ministerns politik som gör dem tvungna att vidta åtgärder och fatta beslut som en statlig myndighet aldrig skulle behöva göra. Ett exempel på det fick jag höra på ST-kongressen. Försäkringskassan har faktiskt varit tvungen att tejpa igen och stänga brevlådor - en statlig myndighet som har varit tvungna att tejpa igen brevlådor för att få bort onödiga besök! Det är skrämmande, ja, det är mer än skrämmande att en statlig myndighet fått tejpa igen brevlådor för att få bort onödiga besök - eller onödiga medborgare måste man kanske säga. Jag blev väldigt upprörd när jag hörde detta, så jag hoppas att statsrådet tar itu med det. Jag hoppas också att statsrådet ger både Försäkringskassans styrelse och dess ledning de möjligheter som behövs för att kunna göra ett bra jobb. Personalen känner sig pressad i en arbetsmiljö som inte är bra, och det är faktiskt så, när jag nu nämner ST-kongressen, att man vid kongressen redovisade hur tjänstemännen mår på sina arbetsplatser. Försäkringskassan med sina 14 000 anställda är en del av detta. Det är förödande hur statstjänstemän mår i dag, och de ska ge hjälp och vara ett stöd för dem som är allra svagast i samhället, folk som är sjukskrivna och har liten ork när det gäller att ta itu med sin egen situation. Då ska en statstjänsteman som är så pressad på sin arbetsplats ge stöd. Det är där ministern faktiskt har möjlighet att gå in och hjälpa Försäkringskassans styrelse och ledning med mer resurser som innebär ett lugnare tempo, och med färre ogenomtänkta beslut. I morgon kommer vi att fatta ett helt ogenomtänkt beslut här i kammaren. Många har protesterat, inte minst Svenskt Näringsliv och fackföreningsrörelsen - alla har protesterat mot detta beslut som kommer i morgon från regeringen. Då blir det inte bättre på Försäkringskassorna runt om i landet. Ministern kan inte svära sig fri genom att säga att det är en fristående styrelse när man lägger på en börda på Försäkringskassan som inte går att klara av!

Fru talman! Jag tar det som Jasenko Omanovic säger om att tejpa igen brevlådor på stort allvar. Jag kommer att gå till botten med detta och ber att få reda på var detta var någonstans. Detta är verkligen en sak för Försäkringskassans ledning att ta itu med, och jag hoppas att det redan är rapporterat så att det liksom inte kommer bakvägen. Detta kommer jag att ta itu med, och jag kommer att fråga Försäkringskassans generaldirektör hur denna historia har gått till, så att det inte ånyo är en skröna som, märker jag, förekommer för att oroa väldigt många människor i denna debatt. Jag lovar att styra våra myndigheter med riktlinjer och med uppdrag på ett självklart sätt, och vi följer upp dem. Detta görs redan. När det gäller organisationsförändringen säger vi: Öka kvaliteten! Öka tillgängligheten! Ha ett bra bemötande! Ha kortare handläggningstider! Sedan är det upp till Försäkringskassan att åtgärda detta, och jag har förtroende för att Försäkringskassan och dess personal också kommer att göra det. Men att gå in och styra i detaljer tror jag varken att Jasenko Omanovic eller jag skulle vara bra på. Jasenko Omanovic skakar på huvudet. Detta gör att vi lämnar över till exempel till Försäkringskassans generaldirektör och dess styrelse att åtgärda det vi säger att vi vill. Jag har förtroende för att Försäkringskassan sköter detta arbete, och jag hoppas att det går bra. Den politik jag kan bidra med är att ge mer resurser, och när jag tittar på de resurser och den budgetplan som Socialdemokraterna lade fram 2006, 2007 och 2008 ser jag att denna regering ger mer resurser och mer pengar än vad Socialdemokraterna hade planerat i sin budget. Dessutom gav vi för att ge ytterligare stimulans och resursförstärkning i omorganisationen 700 miljoner kronor extra för innevarande år utöver budgeten. När det gäller antalet anställda låg redan på mitt bord under Jasenko Omanovics förra regerings ledning när jag tillträdde ett brev från Försäkringskassan där man talade om hur man ville förändra personalbemanningen. Det var ju ni som i er budget skar ned på pengarna i förhållande till vår budget. Ni gav inte några 700 miljoner extra. Dessutom förklarade ni att nu var man inne i förändringsprocess 2, vilket är detta. Jag har inte hört ett ord om att ni vill gå ifrån det beslut ni har fattat. Avslutningsvis, fru talman, ska jag läsa högt ur Jasenko Omanovics fråga. Han skriver att en del av landet löper risk att så småningom få en B-representation av Försäkringskassan. Menar Jasenko Omanovic att det finns personal som tillhör något slags B-kollektiv på Försäkringskassan? Jag anser för min del att Försäkringskassans personal är kvalificerad, välutbildad och mycket professionell. Jag har inte upplevt att det finns någon B-representation av Försäkringskassan ute i landet.

Fru talman! Jag ska bara kort säga att vi också hade de där 700 miljonerna i budgeten. Det är inte resurser det är fråga om, utan det är fråga om vilken arbetsbörda man lägger på försäkringskassepersonalen med de politiska beslut man fattar. Det är där problemet ligger. Man fattar beslut efter beslut. Man ska nu tvinga försäkringskassepersonalen att för hand registrera tillfällig föräldrapenning. Det är att gå 20-25 år tillbaka i tiden. Det är den politiken som socialförsäkringsministern för, och det är den politiken som den borgerliga regeringen för. När det gäller försäkringskassepersonalens A- och B-lag syftade jag inte på själva personalen, utan på den organisation man gör och vilka möjligheter den ger för personalen att utvecklas. Det är det som är problemet. Regeringen vill inte se att hela landet borde kunna vara med på lika villkor. När man gör en omorganisation kunde man ha haft ett nationellt centrum för Försäkringskassan i Sundsvall där det krävs lite större kunskaper i att hantera ärenden än för den som hamnar någonstans söderöver eller i Luleå eller något annat nationellt centrum. Jag tycker att det är alldeles för mycket retorik i debatten och alldeles för få svar från ministern till försäkringskassepersonalen. Man borde faktiskt komma med lite mer konkreta förslag. Hur ska man underlätta för personalen?

Fru talman! Jag kan bara konstatera att interpellanten nu säger att det inte är resurser det är fråga om. Jag antecknade vad han sade. I den tidigare frågan handlade det om att ge mer resurser. Vi ger 700 miljoner kronor extra i år utöver det som fanns i budgeten. Vi ger mer än vad Socialdemokraterna gav i sin långsiktiga budget. Det tycker jag är viktigt. Personalen är sjuk och mår dåligt över alla beslut som har fattats, sägs det här. Problemet är att det inte har fattats några beslut. Jag önskar att vi hade kunnat gå fortare fram, men det är den socialdemokratiska sjukförsäkringsmodellen som vi tyvärr ännu så länge måste arbeta med. Jag kan förstå att det är jobbigt för kassans personal. Slutligen säger Jasenko Omanovic så här - jag kan bara läsa innantill - om Sundsvall: Sundsvall får dessutom ett av kassans nationella centrum, och i Sundsvall ökar antalet anställda från dagens 120 till 200. Jag tycker att det är svar nog.