Begäran från parti om en extra kontrollräkning av valsedlar har avslagits. Den omständigheten att ett antal blå landstingsvalsedlar har räknats i valet till kommunfullmäktige (vita valsedlar) har inte ansetts utföra en avvikelse från föreskriven ordning.

Valprövningsnämndens beslut 868-2018

Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde i ett beslut den 22 september 2018 utgången av valet till kommunfullmäktige i Järfälla kommun den 9 september 2018.

Redogörelse för överklagandet

Liberalerna Järfälla har genom AA överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. Fastställandet av valresultatet i Järfälla kommuns kommunalval har visat att det avgjorts med ytterst små marginaler. För att Liberalerna ska få ytterligare ett mandat krävs en av två saker. Det krävs att ytterligare en giltig röst på Liberalerna framkommer eller att tre röster från ett annat parti skulle blir ogiltigförklarade enligt gällande regelverk. Då det förekommer ett flertal olika tveksamheter i rösträkningen anser Liberalerna Järfälla att samtliga röster i kommunalvalet i Järfälla ska räknas om och att ett slutligt valresultat endast kan fastställas när det finns två eller flera identiska och protokollförda rösträkningar. Detta är speciellt viktigt i samband med denna ovanliga men uppkomna situation där enstaka röster kan avgöra mandatfördelningen i kommunen.

Det handlar dels om bristande dokumentation av den extra kontrollräkning av rösterna i Järfälla kommun, som Länsstyrelsen i Stockholms län uppger att den har genomfört. Inga protokoll eller övrig dokumentation har gjorts vid denna extra omräkning. Vidare handlar det om stora variationer i antalet personröster på kandidaterna i valen samt vid kontroll-räkningarna. En del kandidater har plötsligt tappat röster eller fått fler röster. I Järfälla kommun finns det kandidater till kommunfullmäktige som ligger nära spärren för att komma in i fullmäktige. Även detta bör vara orsak för en omräkning av rösterna där två eller flera likadana resultat kan presenteras. Till det ska läggas att en valsedel som saknar partinamn och som har klassats som ogiltig kan och bör tolkas som en röst på Liberalerna då samma namn förekommer vid flera tillfällen i olika valdistrikt men då med partibeteckning. Namnet på personen är dessutom unikt och personen är ensam om det namnet i hela landet. Även den mänskliga faktorn kan ha medfört att röster har räknats fel, eftersom räkningen av 47 299 röster som räknats i kommunvalet i Järfälla och att det till slut endast skiljer en röst gör en omräkning av rösterna extra intressant. Vidare har uppgifter från SVT visat att extra rösträknare har kallats in för att räkna rösterna, men att en del av dessa personer inte blivit korrekt säkerhetsklassade. Detta i kombination med den saknade dokumentationen av den extra kontrollräkningen utgör skäl för en omräkning av rösterna.

Slutligen har tveksamma smeknamn för partierna godkänts. Exempelvis kan en blank röst på "Sossarna" ge en röst till Socialdemokraterna. Liberalerna anser att det ska vara ytterst tydligt vilka regler som gäller och hur ett smeknamn ska behandlas och godkännas. Därför anser Liberalerna att smeknamn på partier inte bör godkännas som en giltig röst och att de eventuella smeknamn som skrivits på valsedlar bör underkännas.

Inom ramen för en komplettering av överklagandet har Liberalerna i Järfälla även anfört i huvudsak följande. Av Valnämnden i Järfällas slutrapport från valrörelsen framgår att 15 landstingsröster har räknats som kommunröster. Detta kan ha stor inverkan på det slutliga resultatet i kommunvalet i Järfälla kommun, eftersom skillnaderna mellan partiernas resultat är ytterst små. Det enda rimliga vore att dessa 15 röster räknas som de var avsedda från den röstberättigade och därmed dras av från valresultatet i kommunvalet och istället läggs till i valresultatet i landstingsvalet. Även om det var ett misstag att placera rösterna i fel låda måste detta kunna justeras i efterhand. Det är tydligt på varje valsedel vilken typ av val den tillhör.

Yttranden

Länsstyrelsen i Stockholms län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Extra kontrollräkning av röster

Länsstyrelsen Stockholm ansvarar för den slutliga sammanräkningen av länets röster efter val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Varje valdistrikt räknas av en grupp om minst två rösträknare. Dessa bokför sitt resultat i en så kallad listtypsförteckning, en blankett som tillhandahålls av Valmyndigheten. När räknegruppen är färdig med ett distrikt lämnas detta för kontroll till så kallade räknegruppsledare. De gör eventuella rättningar och noterar dessa i listtypsförteckningen. Cirka fyra räknegruppsledare ansvarar för tio räknegrupper. Förutom att löpande kontrollera det arbete som räknegrupperna har producerat gör räknegruppsledarna stickprov där de kontrollräknar hela distriktet. Därefter lämnas listtypsförteckningarna till en grupp registratorer, som registrerar resultatet i Valdatasystemet. Systemet gör då en summeringskontroll av de registrerade siffrorna. Slutligen görs en kontroll mot det preliminära resultatet som registrerades på valnatten, där differenser mellan resultaten ska kunna härledas.

Innan länsstyrelsen fastställer det slutliga resultatet för kommun- och landstingsfullmäktige görs en kontroll av hur många röster det skiljer mellan det parti som tog det sista mandatet och det parti som står näst på tur. Är resultatet mycket jämnt sker en kontrollräkning i särskild ordning. Vid detta val skedde bl.a. en extra kontrollräkning av Järfälla kommun med anledning av ett jämnt resultat. För denna kontrollräkning används inte en ny listtypsförteckning, utan eventuella differenser har antecknats i den ursprungliga listtypsförteckningen.

Det finns inga fastställda riktlinjer kring hur extra kontrollräkningar ska göras. Dessa sker på Länsstyrelsens eget initiativ, som en extra kontroll av det redan räknade resultatet. Länsstyrelsen har därför valt att använda det tidigare resultatet som underlag vid kontrollräkningen. Inför framtida val kommer länsstyrelsen att se över tillvägagångsättet och dokumentationsförfarandet för extra kontrollräkningar. Länsstyrelsens uppgift är dock att presentera ett slutgiltigt resultat.

Eventuella ändringar eller flyttar i redovisningen av personkryssen i det preliminära resultatet påverkar inte antalet mandat ett parti får. Det spelar ingen roll hur många personröster en kandidat har fått om partiet inte fått något mandat som kandidaten kan fylla.

Säkerhetsklassning av rösträknare

Det finns inga lagkrav på att den personal som räknar rösterna ska vara säkerhetsklassade. Mot bakgrund av en omvärldsanalys och bedömning före valet valde Länsstyrelsen att säkerhetsklassa alla rösträknare inför den slutliga sammanräkningen av röster 2018. Den 20 september fattades beslut om att vid behov ersätta kravet på säkerhetsklassning med så kallad personlig kännedom, dvs. att respektive chef skulle gå i god för de medarbetare som eventuellt inte var placerade i säkerhetsklass.              

Vedertagna förkortningar

Länsstyrelsen vill inom de ramar som sätts av vallagen tillvarata varje väljares vilja. Därför godkänner länsstyrelsen blanka valsedlar där väljaren skrivit en så kallad vedertagen förkortning. Exempelvis räknas en valsedel märkt FP som en röst på Liberalerna, eftersom det anses vara en vedertagen förkortning för Liberalernas tidigare partinamn, Folkpartiet.

Länsstyrelsen använder under den slutliga sammanräkningen en sammanställning av vedertagna förkortningar. Sammanställningen har tagits fram av samtliga länsstyrelser i landet och baseras bl.a. på de partiförkortningar som finns registrerade hos Valmyndigheten. Länsstyrelsen Stockholm har dessutom tagit fram en likadan lista för de lokala partierna som kandiderar i Stockholms län.

Valsedlars giltighet

Liberalerna anför i sitt överklagande att en blank valsedel med ett tillskrivet namn på en av partiets kandidater bör räknas som en röst på partiet samt att de 15 landstingsröster som lagts i urnan för kommunfullmäktigevalet bör flyttas och istället räknas in i resultatet för landstingsfullmäktigevalet.

Av 13 kap. 2 § vallagen (2005:837) framgår att länsstyrelsen vid den slutliga sammanräkningen av röster ska pröva valsedlarnas giltighet. Av 7 § samma kapitel framgår sedan de grunder på vilka en valsedel ska bedömas vara ogiltig, bl.a. att valsedlar som saknar partibeteckning eller har fler än en partibeteckning ska bedömas som ogiltiga. Den valsedel som Liberalerna hänvisar till i sitt överklagande är en blank valsedel och det enda som skrivits till är en kandidats namn. Eftersom valsedeln saknar partibeteckning ska den bedömas som ogiltig.

Eftersom fel färg på valsedlarna inte är en ogiltighetsgrund har länsstyrelsen ingen möjlighet att flytta tex. landstingvalsedlar (blå) trots att de använts vid en annan valtyp, i detta fall kommunfullmäktigevalet (vita).

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen Stockholm har utförligt yttrat sig i ärendet och Valmyndighetens yttrande omfattar därför endast de delar där ytterligare förtydliganden eller ställningstaganden bedöms nödvändiga. 

Extra kontrollräkning av röster

Såsom länsstyrelsen har påpekat är det länsstyrelsen som ska genomföra den slutliga rösträkningen (13 kap. 1 § vallagen). Rösträkningen pågår till dess länsstyrelsen avslutar förrättningen (9 §). Syftet med den slutliga rösträkningen får anses vara att ett så rättvisande och rättssäkert resultat som möjligt ska uppnås. Utöver vissa bestämmelser i 13 kapitlet vallagen samt 13 § valförordningen är denna process inte närmare reglerad. De krav på dokumentation som framgår av förvaltningslagen (2017:900) får anses tillgodosedda i sin helhet genom de löpande noteringar som görs i listtypsförteckning och resultatbilaga, på omslag och valsedlar, samt i det slutliga protokollet. Det ankommer således på respektive länsstyrelse att därutöver vidta de åtgärder vad avser exempelvis räkning och kontroller som bedöms nödvändiga. En sådan åtgärd kan vara att kontrollräkna ett eller flera valdistrikt flera gånger. Detta är också en normalt förekommande åtgärd, exempelvis i de fall där det framräknade slutliga resultatet avviker från det preliminära resultatet. Valmyndigheten publicerar vägledning i form av handbok och olika manualer. I Valmyndighetens vägledning rekommenderas kontrollräkning i flera sammanhang. Det är dock länsstyrelsen som avgör hur den slutliga rösträkningen ska genomföras. 

Valmyndigheten delar länsstyrelsens uppfattning att det i vissa fall kan finnas skäl att se över hur specifika omräkningar bör dokumenteras. Det är dock, som länsstyrelsen påtalar, ett slutligt resultat som ska presenteras. Eventuella omräkningar, vilket förekommer vid varje räknebord på varje länsstyrelse, bör  endast betraktas som en del av framtagandet av ett så rättvisande och rättssäkert resultat som möjligt. Att länsstyrelsen genomfört en extra kontrollräkning utan annan dokumentation än den som normalt används vid val utgör således inte ett avsteg från föreskriven ordning. 

Säkerhetsklassning av rösträknare

Det finns inga krav på att rösträknare ska vara säkerhetsklassade. Att rösträknare inte varit säkerhetsklassade är således inte en avvikelse från föreskriven ordning. 

Vedertagna förkortningar

Det ankommer på respektive länsstyrelse att bedöma varje enskild valsedel. När det gäller länsstyrelsens sammanräkning av valsedlar finns en etablerad ordning, som innebär att länsstyrelsen ska tolka vad väljaren avsett och inte fästa avseende vid felstavningar, felskrivningar och liknande, se bl.a. VPN 1995:1. Av detta följer också att vedertagna förkortningar och gamla partibeteckningar normalt kan godtas. Denna tillämpning bör vara av särskilt intresse för partier som nyligen bytt partibeteckning, såsom Liberalerna. 

Valsedlars giltighet

Det framgår uttryckligen av vallagen att en valsedel som saknar partibeteckning ska anses som ogiltig (13 kap. 7 § vallagen). Den valsedel som är försedd med tillskrivet namn men saknar partibeteckning kan således inte anses giltig. Vad klaganden anfört påverkar inte bedömningen. 

En valsedels färg eller valtillhörighet är dock inte en ogiltighetsgrund. Den omständigheten att 15 blåa landstingsvalsedlar har räknats i valet till kommunfullmäktige (vita valsedlar) är således inte en avvikelse från föreskriven ordning. 

Den omständigheten att landstingsvalsedlar har hamnat bland valsedlarna för kommunfullmäktigevalet kan tyda på att avvikelser från föreskriven ordning förekommit i något led inom valadministrationen. Det har i ärendet dock inte framkommit några andra uppgifter om när eller på vilket sätt en avvikelse ska ha skett (jfr. VPN 1988:5).  

Sammanfattning

Vad som framkommit i ärendet utgör enligt Valmyndighetens bedömning inte skäl att anse att avvikelse från föreskriven ordning förekommit eller att någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Känslighetsanalys

Valmyndigheten anser att det saknas stöd för att ogiltigförklara, eller på annat sätt bortse från, de 15 landstingsvalsedlar som räknats i valet till kommunfullmäktige. Endast den omständigheten att valsedlarna är avsedda för ett annat val bör inte vara tillräckligt i det fall det i övrigt saknas uppgifter om faktiska avvikelser från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden har dock uttryckligen begärt att Valmyndigheten ska göra en känslighetsanalys i denna del. Valmyndigheten vill dock påtala att den genomförda känslighetsanalysen är hypotetisk och utgår från att valsedlarnas partibeteckningar är okända.  

Vid en eventuell omräkning av rösterna och under förutsättning att Socialdemokraterna inte får ytterligare giltiga röster, behöver Liberalerna ytterligare en (1) giltig röst för ta det sista mandatet från Socialdemokraterna. 

Vad gäller de 15 valsedlar till landstingsfullmäktige som har lagts i urnan för valet till kommunfullmäktige kan resultatet i valet till kommunfullmäktige påverkas om dessa röster betraktas som ogiltiga eller på annat sätt bortses från. Dock under följande förutsättningar: 

att Liberalerna inte får någon röst som bortses från och Socialdemokraterna får minst 3 röster som bortses från

att Liberalerna får 1 röst bortsedd från och Socialdemokraterna får minst 6 röster bortsedda från

att Liberalerna får 2 röster bortsedda från och Socialdemokraterna får minst 9 röster bortsedda från

att Liberalerna får 3 röster bortsedda från och Socialdemokraterna får 12 röster bortsedda från.

Om Liberalerna får minst 4 röster bortsedda från behöver minst 12 röster för Socialdemokraterna bortses från, vilket inte är möjligt eftersom det totala antalet är 15 valsedlar. 

I valet till landstingsfullmäktige togs det sista mandatet av Socialdemokraterna. Miljöpartiet behövde ytterligare 154 röster för att ta mandatet från Socialdemokraterna. Sannolikheten att 15 röster skulle påverka valresultatet i landstingsfullmäktige är 0.

Valnämnden i Järfälla kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande

Den händelse som Valprövningsnämnden önskar en detaljerad redogörelse av skedde i valdistrikt 1, Norra Barkarby. Ordföranden i det aktuella valdistriktet beskriver att en mindre bunt valkuvert för valet till kommunfullmäktige som inkommit till vallokalen som förtidsröster av misstag placerats i urnan för valet till landstingsfullmäktige av en av valdistriktets röstmottagare. Detta skedde i samband med att samtliga förtidsröster skulle placeras i valurnorna för respektive val innan sammanräkningen av röster påbörjades. Den ansvarige röstmottagaren uppmärksammande ordföranden på vad som skett direkt varpå ordföranden tog kontakt med valnämndens kansli. Kansliet tog i sin tur kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm, som efter att ha konsulterat Valmyndigheten återkom med besked att en valsedel som har placerats i fel urna i en vallokal ska räknas tillsammans med övriga valsedlar i den urna den blivit placerad i. Denna information förmedlade valnämndens kansli till ordföranden, som följde instruktionerna. När respektive urna öppnades i samband med att rösträkningen skulle inledas konstaterade ordföranden att det fanns 14 valsedlar för valet till landstingsfullmäktige i urnan för valet till kommunfullmäktige. Utifrån detta drog ordföranden slutsatsen att den mindre bunt valkuvert som placerats i fel urna hade bestått av 14 valkuvert. Det är därmed inte möjligt att fastställa att samtliga av de 14 valsedlar som tillhörde valet till landstingsfullmäktige placerades där i samband med ovan beskrivna händelse.

Enligt resultatbilagan för valet till kommunfullmäktige från det aktuella distriktet framgår att det fanns 1068 markeringar i röstlängden och 1078 valkuvert, vilket är en differens på 10 valkuvert. I resultatbilagan för valet till landstingsfullmäktige framgår att det fanns 1064 markeringar i röstlängden och 1043 valkuvert, vilket är en differens på 21 valkuvert. För att differensen endast skulle bero på denna isolerade händelse skulle det ha behövt vara 1082 valkuvert i urnan för valet till kommunfullmäktige och 1050 i urnan för valet till landstingsfullmäktige vilket inte var fallet enligt resultatbilagorna. Den återstående differensen kan endast förklaras med den mänskliga faktorn.

Valnämndens kansli har även kontrollräknat markeringarna i röstlängden för det aktuella distriktet och konstaterat att markeringarna stämmer överens med det antal markeringar som röstmottagarna i valdistriktet noterade på valnatten.

Enligt 3 kap. 5 § vallagen (2005:837) får endast den som fått sådan utbildning som behövs för uppdraget förordnas som röstmottagare. Utifrån detta har valnämnden i Järfälla säkerställt att samtliga röstmottagare genomgått en två timmar lång obligatorisk utbildning samt den webbutbildning som Valmyndigheten har erbjudit på sin webbplats. Utöver detta har samtliga ordföranden och vice ordföranden i valdistrikt genomgått en timmes utbildning om det särskilda uppdrag som en sådan roll innebär. Under samtliga utbildningar har vikten av att placera rätt valkuvert i urnan för rätt val särskilt lyfts.

Kompletterande yttranden

Länsstyrelsen i Stockholms län har i ett kompletterande yttrande anfört i huvudsak följande.

Valsedlars giltighet

Valprövningsnämnden önskar få information om partibeteckningen på de 15 landstingsvalsedlar som har lagts i urnan för kommunfullmäktigevalet. De fördelar sig enligt följande: 

Kristdemokraterna           2 röster

Moderaterna                    2 röster

Enhet                                1 röst

Liberalerna                       1 röst

Sverigedemokraterna       4 röster

Socialdemokraterna         4 röster

Vänsterpartiet                   1 röst

Enligt den uträkning som Valmyndigheten presenterade i sitt yttrande påverkas inte resultatet i valet till kommunfullmäktige om dessa röster betraktas som ogiltiga eller på annat sätt bortses ifrån.

Valmyndigheten har i ett kompletterande yttrande anfört i huvudsak följande.

Känslighetsanalys

Valmyndigheten har testräknat igen baserat på de nya uppgifterna från länsstyrelsen. Känslighetsanalysen i ärendet kvarstår oförändrad. Det krävs att Socialdemokraterna får minst 6 röster bortsedda från om Liberalerna får 1 röst bortsedd från. Resultatet i valet till kommunfullmäktige påverkas således inte om samtliga landstingsvalsedlar bortses från. 

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

I 3 kap. 4 § vallagen föreskrivs att det för varje valdistrikt ska utses minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare för ordföranden.

Av 5 § samma kapitel framgår vidare att röstmottagare förordnas av valnämnden. Som röstmottagare får endast den förordnas som har fått sådan utbildning som behövs för uppdraget.

I 9 kap. 7 § vallagen föreskrivs att röstmottagarna ska, om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden.

När röstmottagningen avslutats ska röstmottagarna, i enlighet med 9 kap. 12 § vallagen lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 9 och 10 §§ i valurnan för det val valsedeln gäller.

I 11 kap. 1 § vallagen föreskrivs att röstmottagarna, omedelbart efter att röstmottagningen i vallokalen har avslutats och samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan lagts ner i den, ska ta ur kuverten och räkna rösterna.

Av 12 kap. 1 § vallagen framgår bl.a. att valnämnden på onsdagen efter valdagen ska sammanträda för att granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna.

I 13 kap. 1 § anges att länsstyrelsen ska göra den slutliga rösträkningen. Vidare stadgas i 2 § samma kapitel att länsstyrelsen vid förrättningen ska pröva om valsedlarna är giltiga enligt 6 och 7 §§ och om något namn på en valsedel ska anses vara obefintligt enligt 8 § samt meddela de beslut som denna prövning kan föranleda.

I 13 kap. 5 § vallagen föreskrivs att länsstyrelsen ska föra protokoll över förrättningen.

I  7 § samma kapitel föreskrivs vidare att en valsedel är ogiltig om den

1. saknar partibeteckning,

2. har mer än en partibeteckning,

3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap., eller

4. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

I 27 § förvaltningslagen (2017:900) föreskrivs att en myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

I 10 § valförordningen (2005:874) stadgas att röstmottagarna vid den preliminära rösträkningen för varje val i protokollet ska anteckna

1. antalet valkuvert som tas ur valurnan och antalet röstande enligt röstlängden och om antalet inte stämmer den sannolika orsaken till skillnaden,
2. antalet godkända valsedlar uppdelade efter partibeteckning,
3. antalet valsedlar som inte har godkänts därför att de saknar partibeteckning,
4. antalet valsedlar som inte har godkänts därför att de har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap. vallagen (2005:837), och
5. antalet valkuvert som innehåller valsedlar som av andra skäl inte har godkänts eller som är tomma.

Vidare stadgas i 12 § samma förordning att valnämnden i samband med nämndens preliminära rösträkning för varje val i protokollet ska anteckna

1. hur många kuvert enligt 12 kap. 1 § andra stycket vallagen som föreligger vid rösträkningen, och

2. de uppgifter som anges i 10 § när det gäller resultatet av valnämndens rösträkning.

Slutligen framgår av 13 § valförordningen att länsstyrelsen vid sin slutliga rösträkning i protokollet ska anteckna

1. antalet godkända valsedlar för varje partibeteckning och lista som har fått mandat samt antalet godkända personröster och fördelningen av dessa,
2. antalet godkända valsedlar för övriga partibeteckningar,
3. antalet ogiltiga valsedlar,
4. antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de saknar partibeteckning, och
5. antalet valsedlar som är ogiltiga därför att de har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet enligt 2 kap. vallagen.

Valprövningsnämndens bedömning

Extra kontrollräkning av röster

Valprövningsnämnden konstaterar, i likhet med länsstyrelsen och Valmyndigheten, att det inte finns några specifika lagkrav eller andra fastställda riktlinjer kring hur extra kontrollräkningar av röster ska göras. De krav på dokumentation som framgår av förvaltningslagen respektive valförordningen får anses tillgodosedda genom noteringar som har gjorts i listtypsförteckning och resultatbilaga, på omslag och valsedlar, samt i det slutliga protokollet.

När det gäller antalet personkryss olika kandidater har fått och förändringar av dessa konstaterar Valprövningsnämnden att eventuella revideringar av personkryssen i det preliminära resultatet inte påverkar det antal mandat ett parti får. Avlagda röster ska räknas tre gånger: Först av röstmottagarna i varje vallokal, därefter av valnämnden och slutligen av länsstyrelserna. Att det sker förändringar mellan resultaten av de olika räkningarna är i sig inte konstigt, eftersom röster som inledningsvis har bedömts som giltiga kan bli ogiltigförklarade och vice versa. Det kan även finnas andra orsaker till att bl.a. personkryssen förändras, t.ex. att personkryss har missats vid den första räkningen, men sedan korrigerats i någon av de följande omräkningarna osv.   

Valprövningsnämnden finner att utredningen inte ger stöd för att vad som har förekommit avseende länsstyrelsens dokumentation av den extra kontrollräkningen av rösterna i Järfälla kommun eller förändringar i antalet personkryss för vissa kandidater innebär en avvikelse från föreskriven ordning. Inte heller har det framkommit att någon på annat sätt otillbörligen har verkat vid valet i detta avseende. Överklagandet ska därför avslås i den delen.

Säkerhetsklassning av rösträknare

Som både Länsstyrelsen i Stockholms län och Valmyndigheten har konstaterat finns det varken i lag eller i annan författning något krav på att rösträknare ska vara säkerhetsklassade. Att vissa av rösträknarna vid Länsstyrelsen i Stockholms län inte var säkerhetsklassade är således inte att betrakta som en avvikelse från föreskriven ordning eller otillbörligen verkande vid valet på annat sätt. Överklagandet ska följaktligen avslås i den delen.

Vedertagna förkortningar

Valprövningsnämnden finner att utredningen inte ger stöd för att någon avvikelse från föreskriven ordning i vallagens mening har förekommit när det gäller vedertagna förkortningar av partinamn. Överklagandet ska därför avslås i den delen.

Valsedlars giltighet

Av 13 kap. 7 § framgår att fel färg inte är en ogiltighetsgrund. Den omständigheten att 15 blå landstingsvalsedlar har räknats i valet till kommunfullmäktige (vita valsedlar) är således i sig inte en avvikelse från föreskriven ordning.

Det faktum att rösträknare har lagt landstingsvalsedlar, som av väljarna var avsedda för valet till landstingsfullmäktige, i urnan för valet till kommunfullmäktige är enligt Valprövningsnämndens bedömning emellertid en avvikelse från bestämmelserna i 9 kap. vallagen.

Frågan är då om avvikelsen med fog kan antas ha påverkat valutgången. Av utredningen framgår att det krävs att Socialdemokraterna får minst 6 röster bortsedda från om Liberalerna får 1 röst bortsedd från. Avvikelsen kan således inte med fog antas ha påverkat valutgången i valet till kommunfullmäktige om de landstingsvalsedlar som felaktigt har lagts i urnan för kommunfullmäktigevalet skulle bortses från. Detta eftersom partibeteckningen på dessa 15 landstingsvalsedlar visar 1 röst på Liberalerna och 4 röster på Socialdemokraterna. Överklagandet ska därför avslås även i den delen.

Valprövningsnämnden noterar att sannolikheten att 15 röster skulle påverka resultatet i valet till landstingsfullmäktige enligt Valmyndighetens känslighetsanalys är 0.

Enligt Valprövningsnämndens bedömning har det inom ramen för utredningen i övrigt inte framkommit någon omständighet som kan föranleda omval eller någon annan rättelse enligt vallagen.  

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.