Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2015/16
Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2015/16 | |
Beredningsområde
Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslagen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.
Sammansättning
Under riksmötet 2015/16 hade trafikutskottet följande sammansättning:
Ledamöter:
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande
Pia Nilsson (S)
Suzanne Svensson (S)
Edward Riedl (M)
Lars Mejern Larsson (S)
Tony Wiklander (SD)
Sten Bergheden (M)
Leif Pettersson (S)
Anders Åkesson (C)
Boriana Åberg (M)
Jasenko Omanovic (S)
Per Klarberg (SD)
Christina Örnebjär (L) fr.o.m. 2016-01-14
Emma Wallrup (V)
Robert Halef (KD)
Johan Andersson (S)
Said Abdu (L) t.o.m. 2016-01-13
Suppleanter:
Teres Lindberg (S)
Erik Ottoson (M)
Rikard Larsson (S)
Katarina Köhler (S)
Jimmy Ståhl (SD)
Lotta Finstorp (M)
Mattias Jonsson (S)
Anders Schröder (MP) t.o.m. 2016-06-28
Daniel Bäckström (C)
Jörgen Andersson (M)
Maria Andersson Willner (S)
Sara-Lena Bjälkö (SD) fr.o.m. 2016-05-27
Lars Tysklind (L)
Birger Lahti (V)
Tuve Skånberg (KD)
Krister Örnfjäder (S)
Nina Kain (SD)
Adam Marttinen (SD)
Stina Bergström (MP)
Stig Henriksson (V)
Magnus Oscarsson (KD)
Jakop Dalunde (MP) t.o.m. 2016-06-06
Roger Haddad (L)
Said Abdu (L) fr.o.m. 2016-01-14
Monica Green (S)
Göran Lindell fr.o.m. 2015-09-24 t.o.m. 2016-03-31
Kansli:
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Mattias Revelius, kanslichef
Anna Blomdahl, föredragande
Cecilia Forsberg, föredragande
Mathias Henricson, föredragande
Linda Kennemyr, föredragande t.o.m. 2015-12-31
Ulf Andersson, föredragande fr.o.m. 2016-02-01 t.o.m. 2016-06-16
Anders Dahlin, föredragande fr.o.m. 2016-02-01
Sofia Ekstrand, utskottshandläggare fr.o.m. 2016-08-29
Anja Kalkitsas, utskottsassistent t.o.m. 2016-06-30
Anne Mattila Wass, utskottsassistent t.o.m. 2016-06-26
Utskottets verksamhet
Betänkanden som behandlats av utskottet
Utskottet har lämnat sammanlagt 20 betänkanden till kammaren. Nedan redovisas i korthet de frågor som har behandlats, utskottets ställningstaganden samt riksdagens beslut.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2015/16:1) när det gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlades motioner från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om alternativa anslagsberäkningar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna de förslag till anslagsberäkningar inom utgiftsområdet som redovisades i propositionen, inom den ram på 54 122 miljoner kronor för utgiftsområdet som riksdagen beslutade om den 25 november 2015. Utskottet avstyrkte samtidigt de motionsyrkanden som innebar andra anslagsnivåer än de som regeringen hade föreslagit. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Utskottet hade vidare inget att invända mot regeringens förslag till låneramar, ekonomiska förpliktelser, investeringsplaner och ekonomiska mål inom utgiftsområdet och tillstyrkte därmed propositionen i detta avseende.
Trafikutskottet har genomfört en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 Kommunika-tioner. I betänkandet lämnade utskottet vissa kommentarer om hur resultaten för transportpolitiken och politiken för informationssamhället redovisas i budgetpropositionen.
Utskottet angav vidare att Transportstyrelsens avgiftssystem har brister som framför allt drabbar mindre företag. Utskottet efterlyste ett avgiftssystem som är mer effektivt för mindre företag i transportsektorn. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den bör genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter med incitament för att nå ökad effektivitet och tillstyrkte ett motionsförslag om detta. Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fem reservationer (S, M, MP, C, L, KD, SD, V) och fem särskilda yttranden (M, SD, C, L, KD).
Ändring i lagen om flygplatsavgifter (TU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2014/15:126 Ändring i lagen om flygplatsavgifter. I propositionen föreslår regeringen ett antal ändringar i lagen (2011:866) om flygplatsavgifter. Ändringarna syftar till att förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG om flygplatsavgifter.
Förslaget innebär bl.a. krav på beslut efter samråd, tidpunkter för offentliggörande av beslut och motivering av beslut i delar där det råder oenighet mellan flygplatsens ledningsenhet och flygplatsanvändarna (flygbolagen). Vidare tydliggörs genom lagändringarna bl.a. Transportstyrelsens tillsynsansvar och skyldighet att pröva beslut om flygplatsavgifter om parterna inte är överens.
Riksdagen godkände utskottets förslag att bifalla regeringens proposition. I ärendet fanns en reservation (SD).
Ändring i lagen om vägtrafikregister (TU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2014/15:143 Ändring i lagen om vägtrafikregister.
I propositionen föreslås att personuppgifter i vägtrafikregistret vid sidan av redan angivna ändamål också får behandlas för att fullgöra en skyldighet att lämna ut uppgifter som är fastställd i lag eller förordning. Förslaget innebär också bl.a. att den enskilde ska ges möjlighet att få direktåtkomst till egna personuppgifter i registret.
Riksdagen godkände utskottets förslag att bifalla regeringens proposition.
Senarelagt införande av redovisningscentraler (TU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:16 Senarelagt införande av redovisningscentraler för taxi.
I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen om redovisningscentraler för taxitrafik och lagen om ändring i taxitrafiklagen. Enligt förslaget senareläggs det nya systemet med redovisningscentraler för taxitrafik och delas upp så att de regler som ska gälla för redovisningscentraler träder i kraft en tid före de skyldigheter som ska gälla för taxiföretagen. Skälet till detta är att möjliggöra för de blivande redovisningscentralerna att bli godkända och starta sin verksamhet innan skyldigheterna för taxitrafikföretagen inträder.
Riksdagen godkände utskottets förslag att bifalla regeringens proposition.
Godkännande och marknadskontroll av fordon (TU5)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:31 Godkännande och marknadskontroll av fordon. I propositionen föreslås att ändringar görs i lagen om överlast, körkortslagen, lagen om vägtrafikregister, lagen om vägtrafikdefinitioner och fordonslagen.
Den huvudsakliga förändringen är att nya fordonstyper har tillkommit, dels en ny typ av snabbgående traktor, dels ett nytt motoriserat tvåhjuligt fordon. I samma lag ändras också betydelsen av beteckningen cykel, och en effektbegränsning införs för vissa typer av eldrivna fordon i denna kategori. Tillkomsten av nya fordonstyper innebär också bl.a. att bestämmelser i lagstiftningen om körkortsbehörighet och lastgränser måste ses över.
Riksdagen godkände utskottets förslag att bifalla regeringens proposition med några smärre lagtekniska justeringar. I ärendet fanns en reservation (M, C, FP, KD).
Postfrågor och grundläggande betaltjänster (TU6)
I betänkandet behandlade utskottet 14 motionsyrkanden om postfrågor och grundläggande betaltjänster från den allmänna motionstiden 2015. Utskottet avstyrkte samtliga yrkanden med hänvisning till gällande regelverk och pågående arbete som regeringen och de berörda myndigheterna bedriver i de aktuella frågorna för att säkerställa att statsmakternas målsättningar på områdena uppnås.
I betänkandet framhåller utskottet att det är av stor betydelse för hushållen och näringslivet att de har tillgång till en välfungerande postservice liksom att det finns en samhällsomfattande posttjänst av god kvalitet. Även grundläggande betaltjänster är av central betydelse för samhället, och utskottet följer det pågående arbetet med att säkerställa tillgången till dessa.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fem reservationer (M, C, L, KD, SD, V).
Cykelfrågor (TU7)
I betänkandet behandlade utskottet ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015. Yrkandena handlade om bl.a. ett nationellt mål för andelen cykelresor, infrastrukturåtgärder, trafiksäkerhet för cyklister och främjande åtgärder för användning av elcyklar. Utskottet avstyrkte samtliga yrkanden med hänvisning till bl.a. att Näringsdepartementet har initierat ett arbete med att ta fram en nationell cykelstrategi och att intentionen var att en sådan skulle kunna presenteras innan sommaren 2016.
I betänkandet framhöll utskottet att cykeln är ett transportmedel med många fördelar och att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och göra det mer attraktivt att cykla.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fem reservationer (M, C, V, L, KD).
Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar (TU8)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:64 Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar samt en följdmotion. Lagändringarna syftar till att i svensk rätt införliva bestämmelser som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU om fritidsbåtar och vattenskotrar. Den föreslagna lagen syftar till att skydda människors hälsa och säkerhet samt främja miljö- och konsumentskydd. Den innehåller bl.a. bestämmelser om produktkrav, skyldigheter för olika aktörer och marknadskontroll.
För att värna hälsa, miljö, säkerhet och konsumentskydd ansåg utskottet att det var motiverat med en hög ambitionsnivå för denna typ av produkter, vilket säkerställs genom gemensamma konstruktions- och tillverkningskrav. Gemensamma regler är också bra eftersom fritidsbåtar och vattenskotrar i hög grad är produkter som har en internationell marknad. Mot denna bakgrund valde utskottet att ställa sig bakom regeringens förslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns en reservation (V).
En fossiloberoende transportsektor (TU9)
I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2015. Yrkandena handlar om bl.a. målet om en fossiloberoende fordonsflotta, elvägar, EU:s infrastrukturdirektiv samt forskning och utveckling.
Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att den bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten. Därmed tillstyrkte utskottet motionsförslag om detta. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden om åtgärder för att främja en fossiloberoende transportsektor, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten. I betänkandet framhöll utskottet att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som transportpolitiken står inför. Utskottet konstaterade även med tillfredsställelse att frågan om en fossiloberoende fordonsflotta har hög prioritet för regeringen.
I betänkandet finns även en sammanställning från trafikutskottets öppna seminarium den 2 december 2015 om en fossiloberoende transportsektor.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns åtta reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Yrkestrafik och taxi (TU10)
I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 och 2015. Yrkandena handlar om bl.a. villkoren inom åkerinäringen, beställaransvaret, krav på taxameter och kontroller samt indragning av taxiförarlegitimationer. Utskottet avstyrkte samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till den utredning som tillsattes i oktober 2015 med uppdraget att följa upp genomförda reformer och utreda vissa aktuella frågor inom yrkestrafiken och till den pågående utredningen om anpassning till nya förutsättningar för taxi. I betänkandet framhöll utskottet bl.a. att trafiksäkra yrkesmässiga godstransporter på väg som kan utföras på ett konkurrensneutralt sätt ska vara en högt prioriterad fråga.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns nio reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Fordons- och vägtrafikfrågor (TU11)
I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015. Yrkandena handlar om bl.a. självstyrande fordon, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, fordonsbesiktningar, historiska fordon och vinterdäck. Utskottet avstyrkte samtliga yrkanden främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I betänkandet framhöll utskottet bl.a. att regeringen i november 2015 tillsatte en utredning om självkörande fordon. Utskottet pekade vidare på vikten av att regeringen införlivar EU:s s.k. besiktningspaket på ett sätt som gör att Sveriges höga ambitioner vad gäller trafiksäkerhet och miljöhänsyn kvarstår.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns elva reservationer (M, SD, C, V, KD).
Tillsynsbestämmelser till följd av TSM-förordningen (TU12)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:92 Tillsynsbestämmelser till följd av TSM-förordningen. I propositionen föreslås en ändring i lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som innebär att Post- och telestyrelsen (PTS) ska få meddela de förelägganden och förbud som följer av de skyldigheter som anges i EU:s s.k. TSM-förordning (telecom single market). De ändrade befogenheterna ska göra det möjligt för myndigheten att säkerställa en öppen internetanslutning, t.ex. i fråga om trafikstyrning, och vidta de åtgärder som krävs för att på sikt avskaffa tilläggsavgifter för roaming inom EU.
Utskottet ställde sig bakom propositionen med hänvisning till att förordningen tar fasta på två frågor som är angelägna ur ett slutanvändarperspektiv. Utskottet ansåg det därför lämpligt att PTS får de befogenheter på tillsynsområdet som behövs för att kunna värna ett viktigt konsumentintresse.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Trafiksäkerhet (TU13)
I betänkandet behandlade utskottet ett antal trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken med utgångspunkt i ca 70 yrkanden i motioner från den allmänna mo-tionstiden 2015. Motionerna rör bl.a. hastighetsbegränsningar, körkortsutbildning och insatser mot alkohol vid bilkörning.
Utskottet ansåg att det långsiktiga målet, nollvisionen, om att ingen ska dödas eller skadas i trafiken ska bestå. Utskottet såg också positivt på det pågående arbetet med en översyn av etappmålen om antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken till 2020. Utskottet välkomnade också den nystart av arbetet med att uppnå nollvisionen som regeringen lanserat under våren 2016. Med i första hand hänvisning till pågående utredningar och arbeten avstyrkte utskottet motionsförslagen.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns 16 reservationer (M, SD, C, L, KD).
Luftfartsfrågor (TU14)
I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2015 om olika åtgärder inom luftfarten.
Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att den bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Därmed tillstyrkte utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns 13 reservationer (S, M, MP, C, V, L, KD).
Genomförande av radioutrustningsdirektivet (TU15)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:93 Genomförande av radioutrustningsdirektivet. I propositionen föreslogs en ny lag om radioutrustning som skulle ersätta den befintliga lagstiftningen samt en smärre ändring i lagen om elektronisk kommunikation. Med den föreslagna lagen skulle EU:s direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande av radioutrustning på marknaden införlivas i svensk rätt. I propositionen angavs bestämmelser för att tillhandahålla radioutrustning på marknaden och vilka väsentliga krav som gäller för sådan utrustning. I lagförslaget regleras även skyldigheter för ekonomiska aktörer och marknadskontroll av radioutrustning.
Utskottet ställde sig bakom regeringens proposition och betonade att det är viktigt att det svenska regelverket för radioutrustning motsvarar de gemensamma bestämmelserna inom EU för att säkerställa att den tekniska utrustningen uppfyller de krav som ställs på säkerhet, hälsa och konsumentskydd.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU16)
I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal motionsförslag från den allmänna motionstiden 2015. Yrkandena handlade om bl.a. järnvägsmarknaden, drift och underhåll, kapacitetstilldelning, ökad kollektivtrafik, färdtjänst och tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning samt Gotlandstrafiken. Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag med hänvisning till bl.a. pågående utredningar och arbeten.
Utskottet framhöll att järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet och att väl fungerande transporttjänster med tåg är viktigt för att uppnå flera mål om bl.a. hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet och minskad klimat- och miljöpåverkan. Vidare framhöll utskottet vikten av att kollektivtrafikmarknaden utvecklas så att den svarar mot de transportpolitiska principer som riksdagen har antagit. Utskottet underströk också bl.a. att kollektivtrafiken ska vara attraktiv och anpassad efter de förutsättningar som råder i landets olika delar.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet fanns 16 reserva-tioner (M, SD, C, V, L, KD).
Sjöfartsfrågor (TU17)
Utskottet behandlade proposition 2015/16:158 Genomförande av det nya direktivet om marin utrustning. Den föreslagna lagen syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU om marin utrustning. Lagen innehåller bestämmelser om krav på marin utrustning och skyldigheter för tillverkare och andra ekonomiska aktörer som tillhandahåller sådan utrustning på marknaden. Vidare finns bestämmelser om marknadskontroll för att se till att marin utrustning uppfyller föreskrivna krav och om sanktionsavgifter om kraven inte följs.
I betänkandet behandlade utskottet även ett trettiotal motionsförslag från den allmänna motionstiden 2015. Yrkandena handlade om bl.a. sjöfartens konkurrenskraft, sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet och vissa miljöfrågor. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att den bör se över utformningen av sanktionssystemet för efterlevnad av svaveldirektivet. Därmed tillstyrkte utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden om åtgärder inom sjöfarten, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns åtta reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering (TU18)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:72 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. Propositionen innebar att den svenska lagstiftningen anpassades till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (EU:s förordning om elektronisk identifiering). Med anledning av den nya lagstiftningen upphävdes den tidigare gällande signaturlagen.
Riksdagen godkände utskottets förslag att bifalla regeringens proposition.
It-politiska frågor (TU19)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:73 Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Propositionen syftade till att i svensk rätt införliva bestämmelser som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (utbyggnadsdirektivet).
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät och till de ändringar som krävs i väglagen, ledningsrättslagen, lagen om elektronisk kommunikation samt plan- och bygglagen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om bl.a. tillträde till fysisk infrastruktur, samordning av bygg- och anläggningsprojekt och bestämmelser om information och öppenhet i syfte att underlätta och påskynda utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Utskottets bedömning var att lagförslaget underlättar den fortsatta bredbandsutbyggnaden och dessutom gör utbyggnaden mer kostnadseffektiv, inte minst på landsbygden. Ett väl utbyggt bredband ökar användningen av it och internet, vilket gynnar tillväxten, konkurrenskraften och innovationsförmågan i landet men även utvecklingen av ett hållbart samhälle.
I betänkandet behandlade utskottet även ett femtiotal motionsyrkanden om it-politiska frågor från den allmänna motionstiden 2015. Det handlade om frågor om delaktighet i informationssamhället, tillgång till bredband, stöd till utbyggnad av it-infrastruktur, telefoni och mobiltäckning, bredbandskoordinatorer och regleringsfrågor på området m.m. Utskottet avstyrkte samtliga mo-tionsförslag, bl.a. med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
Riksdagen godkände utskottets förslag med undantag för punkten Tillgång till bredband (res. 1). Riksdagen biföll därmed reservation 1 (M, C, L, KD) och riktade samtidigt ett tillkännagivande till regeringen om att ytterligare ansträngningar måste göras för att alla invånare, såväl på landsbygden som i ytterstadsområden, ska få ännu bättre tillgång till bredband.
I betänkandet fanns tio reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
En luftfartsstrategi för Europa (TU20)
I utlåtandet granskade utskottet kommissionens meddelande om en luftfartsstrategi för Europa (KOM(2015) 598). I meddelandet presenterade kommis-sionen ett antal förslag som syftar till att göra EU:s luftfartssektor mer konkurrenskraftig.
Utskottet ställde sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet ansåg att det är positivt att kommis-sionen prioriterar ett fullbordande av det gemensamma europeiska luftrummet och att EU:s höga standarder för säkerhet, trygghet, miljö, arbetsvillkor och passagerarrättigheter upprätthålls.
Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna. I ärendet fanns två motivreservationer (S, MP, V).
Yttranden till andra utskott
Utskottet har under riksmötet lämnat följande yttranden till andra utskott:
2015/16:TU1y till finansutskottet över budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1)
2015/16:TU2y till justitieutskottet om id-kontroll på buss- och tågtrans porter till Sverige (prop. 2015/16:67)
2015/16:TU3y till konstitutionsutskottet om regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2015/16:75)
2015/16:TU4y till utrikesutskottet om regeringens skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 (skr. 2015/16:115)
2015/16:TU5y till miljö- och jordbruksutskottet om regeringens skrivelse Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning (skr. 2015/16:87).
EU-frågor
En stor del av trafikutskottets beredningsområde är antingen direkt hänförlig till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.
Beredningsområden
Inom kommissionen bereds frågor om transporter inom DG move (transporter och rörlighet) och om telekommunikationer inom DG cnect (kommunikationsnät, underhåll och teknik). Postfrågor bereds inom DG grow (inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag). Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.
Transporter:
övergripande och intermodala frågor (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet)
vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser)
järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet)
sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart)
luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).
Telekommunikation:
informations- och kommunikationsteknikfrågor (t.ex. EU:s digitala agenda och lagstiftning om elektronisk kommunikation).
EU-dokument
Under riksmötet har kammarkansliet remitterat drygt 200 EU-dokument från kommissionen till trafikutskottet. Av särskilt intresse är s.k. KOM-dokument och K-dokument som kansliet sammanfattar. Dessa sammanfattningar sammanställs i promemorior som – i likhet med de remitterade faktapromemoriorna – regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Vid utskottssammanträden redovisas även de faktapromemorior som Regeringskansliet har sammanställt med anledning av olika initiativ från kommissionen. Under riksmötet 2015/16 mottog utskottet sammanlagt tolv faktapromemorior, huvudsakligen från Näringsdepartementet. EU-frågor är normalt en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden.
Utskottet noterade en ökning av antalet EU-relaterade ärenden under riksmötet 2015/16 jämfört med antalet ärenden som utskottet hanterade under föregående riksmöte. Det bör påpekas att under våren 2014 genomfördes val till Europaparlamentet och under hösten inleddes processen med att tillsätta en ny EU-kommission. Dessa förändringar har troligtvis påverkat institutionernas arbete och därmed antalet handlingar som producerats.
Information från företrädare för regeringen m.m.
Utskottet har haft möten med företrädare för regeringen vid flera tillfällen (se vidare under avsnittet Studieresor, studiebesök, information m.m.). Ett syfte med dessa möten är att utskottet ska få en orientering om innevarande och nästföljande ordförandeskaps arbetsprogram på trafikutskottets beredningsområde och om vilka regeringens prioriteringar är. Utskottet har regelbundna möten inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet får här information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som har presenterats av kommissionen.
Vid några tillfällen under riksmötet har utskottet även begärt överläggningar med regeringen med anledning av olika EU-initiativ. Utskottet överlade följaktligen med infrastrukturministern om delar av det s.k. fjärde järnvägspaketet (KOM(2013) 28 och 29), kommissionens vitbok inom transportområdet (KOM(2011) 144) och ett förslag till förordning om typgodkännande av fordon (KOM(2016) 31).
Genomförande av EU-lagstiftning
Ett antal betänkanden som utskottet inlämnade under riksmötet motiverades av ändringar i EU-rätten som påverkar lagstiftningen inom utskottets beredningsområde, nämligen:
2015/16:TU2 Ändring i lagen om flygplatsavgifter (direktiv 2009/12/EG)
2015/16:TU5 Godkännande och marknadskontroll av fordon (förordning (EU) nr 167/2013 och förordning (EU) nr 168/2013)
2015/16:TU8 Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar (direktiv 2013/53/EU och direktiv 94/25/EG)
2015/16:TU12 Tillsynsbestämmelser till följd av TSM-förordningen (förordning (EU) nr 2015/2120)
2015/16:TU15 Genomförande av radioutrustningsdirektivet (direktiv 2014/53/EU)
2015/16:TU17 Sjöfartsfrågor (direktiv 2014/90/EU)
2015/16:TU18 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering (förordning (EU) nr 910/2014)
2015/16:TU19 It-politiska frågor (direktiv 2014/61/EU).
Subsidiaritetsprövning
Av Lissabonfördraget följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetskontroll av förslag till EU-lagstiftning. Trafikutskottet har under riksmötet 2015/16 genomfört elva subsidiaritetsprövningar av olika förslag till direktiv och förordningar som kommissionen lagt fram inom utskottets beredningsområde. Några exempel är förslag till rättsakter om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart (KOM(2016) 82), gränsöverskridande paketleveranser (KOM(2016) 285) samt säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (KOM(2016) 369). I samtliga fall har utskottet bedömt att subsidiariteten har respekterats, och följaktligen har inte något utlåtande överlämnats till kammaren.
Uppföljning och utvärdering
I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 §) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som reger-ingen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Arbetet med utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.
För det fördjupade arbetet med uppföljning och utvärdering inom trafikutskottet har en ledamotssammansatt uppföljningsgrupp utsetts med följande sammansättning:
Lars Mejern Larsson (S), ordförande
Erik Ottoson (M)
Jimmy Ståhl (SD)
Karin Svensson Smith (MP)
Anders Åkesson (C)
Emma Wallrup (V)
Lars Tysklind (L)
Robert Halef (KD)
Utskottet fortsatte under 2015/16 att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 för utgiftsområde 22. Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att det av den genomförda uppföljningen framgår att det pågående arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen har tagit ytterligare steg framåt när det gäller att förbättra regeringens resultatredovisning till riksdagen. Utskottet konstaterade vidare att detta är positivt och välkomnade detta samtidigt som utskottet pekade på ett antal områden som det anser är särskilt viktiga att fokusera på i det fortsatta utvecklingsarbetet (bet. 2015/16:TU1).
Som en del i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet i november 2015 att genomföra en uppföljning av lagen om kollektivtrafik (2010:1065) som trädde i kraft den 1 januari 2012 och som bl.a. innebar att kollektivtrafikföretag fritt fick etablera kommersiell kollektivtrafik inom alla geografiska marknadssegment. Viktiga utgångspunkter för uppföljningen var riksdagens transportpolitiska mål om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning och om att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik förbättras. Viktiga aspekter som uppföljningen inriktades på var resenärernas rättigheter, kollektivtrafikföretagens marknadstillträde och de regionala och centrala myndigheternas agerande. Mot bakgrund av vad som framkom i uppföljningen bedömde uppföljningsgruppen sammanfattningsvis att en allmän översyn bör göras av kollektivtrafiklagen där följande punkter särskilt bör uppmärksammas:
Mot bakgrund av den transportpolitiska målbilden bör det förtydligas hur den framtida regionala kollektivtrafiken och den långväga persontrafiken på järnväg ska se ut och samspela. Avvägningen mellan subventionerad och kommersiell trafik samt mellan kontinuitet, flexibilitet och innovation bör klargöras.
Behovet av en nationell trafikförsörjningsplan för järnvägen som även anger vad järnvägen och dess olika delsträckor ska användas till behöver utredas. Dagens system utan övergripande styrning leder till en tågplan som kan vara långt ifrån den optimala med givna resurser i form av bankapacitet.
Tillgången till och villkoren för gemensam infrastruktur, inklusive infor-mationssystem och samordnade biljettsystem, kan behöva regleras.
De regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) måste tillsammans med branschen arbeta för utveckling av och uppföljning av avtal för den subventionerade trafiken.
Branschens aktörer bör tillsammans analysera vad som är kostnadsdrivande i den regionala kollektivtrafiken och se hur kostnaderna kan kontrolleras bättre.
I det fall man vill fortsätta på den inslagna vägen bör behovet av en na-tionell myndighet för stöd till RKM övervägas.
Uppföljningen publicerades i april 2016 i rapporten Kollektivtrafiklagen – en uppföljning (2015/16:RFR14). Uppföljningsrapporten behandlades i betänkande 2015/16:TU16.
Utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen hjälpte i likhet med tidigare år utskottet med uppföljning och utvärdering.
Forsknings- och framtidsfrågor
För forsknings- och framtidsfrågor finns det i utskottet en forsknings- och framtidsgrupp. Den består av en utskottsledamot från varje parti och har under verksamhetsåret 2015/16 haft följande sammansättning:
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jasenko Omanovic (S)
Boriana Åberg (M)
Per Klarberg (SD)
Anders Åkesson (C)
Said Abdu (L)/Christina Örnebjär (L)
Emma Wallrup (V)
Robert Halef (KD)
Forsknings- och framtidsgruppen fortsatte under hösten 2015 arbetet med framtidens it-infrastruktur som gruppen påbörjat under verksamhetsåret 2014/15. Gruppen hade ett flertal möten och gav i uppdrag åt utvärderings- och forskningssekretariatet att arbeta fram en rapport om framtidens it-infrastruktur. Rapporten fick arbetsnamnet It-infrastruktur i dag och i framtiden. Vidare gav gruppen den externa forskaren professor Erik Bohlin vid Chalmers tekniska högskola i uppdrag att tillsammans med sin forskningsgrupp bidra med en forskningsförankrad fördjupning om konsekvenser av en god respektive bristfällig it-infrastruktur och olika utvecklingsalternativ för den svenska it-infrastrukturen.
Arbetet med att ta fram en rapport pågår fortfarande, och gruppen kommer att avsluta arbetet under hösten 2016.
Utfrågningar och seminarier
Under riksmötet anordnade utskottet ett seminarium och en offentlig utfrågning.
Den 2 december 2015: Seminarium om en fossiloberoende transportsektor. En sammanställning från seminariet finns i betänkande 2015/16:TU9.
Den 12 april 2016: Utfrågning om alternativ finansiering av transportinfrastruktur. En sammanställning från utfrågningen finns i 2015/16:RFR26.
Studieresor, studiebesök, information m.m.
2015
Den 22 september – tjänstemän från Näringsdepartementet informerade om arbetet inom EU med it-politiska frågor under innevarande ordförandeskap.
Den 29 september – statsrådet Anna Johansson överlade med utskottet om EU-kommissionens förslag om marknadsöppning i fjärde järnvägspaketet (KOM(2013) 28 och KOM(2013) 29) och om kommissionens vitbok om transporter (KOM(2011) 144) samt informerade om övriga frågor inför transportrådsmötet den 8 oktober 2015.
Den 2–12 oktober – delegationsresa till Japan.
Den 13 oktober – ordförande Karin Svensson Smith (MP) och ledamöterna Erik Ottoson (M) och Rikard Larsson (S) deltog i ett interparlamentariskt EU-möte om TEN-T i Bryssel.
Den 5 november – departementsråd Jonas Ragell och kansliråd Susanna Broms, båda från Näringsdepartementet, lämnade kompletterande information om proposition 2015/16:31 Godkännande och marknadskontroll av fordon.
Den 10 november – infrastrukturminister Anna Johansson från Näringsdepartementet, generaldirektör Lena Erixon samt underhållschef Anna Lundman, båda från Trafikverket, informerade bl.a. om åtgärder i fråga om järnvägens vinterberedskap.
Den 19 november – branschchef och vice vd Anna Grönlund från Sveriges Bussföretag, centrumföreståndare Johan Hultén från K2 – Nationellt kunskapscentrum, vice vd Ulf Magnusson från Volvo Bussar AB och chef för public affairs och kommunikation Maryam Yazdanfar från Nobina Sverige AB informerade om aktuella frågor.
Den 19 november – företrädare för utskottet tog emot en kurdisk parlamentarikerdelegation.
Den 23–24 november – företrädare för utskottet deltog i en inrikesresa till Östergötland.
Den 25 november – företrädare för utskottet tog emot en delegation från kinesiska transportministeriet.
Den 26 november – generaldirektör Göran Marby från Post- och telestyrelsen informerade om aktuella it- och postfrågor.
Den 1 december – infrastrukturminister Anna Johansson från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 10 december 2015.
Den 1 december – bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telerådsmötet den 11 december 2015.
Den 8 december – ordförande Per Bondemark, kanslichef Guy Ehrling och styrelseledamot Karolina Boholm från Näringslivets Transportråd och vd Björn Westerberg från Branschföreningen Tågoperatörerna informerade om framtidsfrågor för näringslivets transporter.
Den 10 december – expeditionschef Fredrik Ahlén från Näringsdepartementet, trafikdirektör Linus Eriksson från Skånetrafiken, vd Crister Fritzson från SJ AB, ombudsman Per-Ola Fällman från Seko, vd Caroline Ullman-Hammer från Öresundsbrokonsortiet, branschchef Anna Grönlund från Sveriges Bussföretag, och avdelningschef Catrine Carlsson från Trafikverket informerade med anledning av regeringens aviserade proposition om bl.a. id-kontroll på bussar och tåg till Sverige.
2016
Den 12–13 januari – företrädare för utskottet deltog i Transportforum i Linköping.
Den 19 januari – utredare Gunnar Alexandersson och sekreterare Åsa Tysklind informerade om järnvägsutredningens slutbetänkande.
Den 21 januari– utskottet diskuterade aktuella frågor med företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beredning för tillväxt och regional utveckling och delegation i den europeiska regionkommittén.
Den 25 februari – Peter Georén, föreståndare KTH-ITRL, Hanna Zetterberg, kommunikationsansvarig KTH-ITRL, Björn Hasselgren, senior forskare Trafikverket/KTH, Sofia Lundberg, biträdande forskningsdirektör Väg- och trafikforskningsinstitutet (VTI) och Jan Nylander, projektledare Elväg Gävle, informerade om elvägar för hållbara transporter.
Den 1 mars – Ulric Långberg, branschansvarig och Erika Svanström, kommunikationschef från Sveriges Åkeriföretag samt Magnus Falk, internationell politisk sekreterare från Svenska Transportarbetareförbundet informerade om aktuella frågor.
Den 8 mars – Maria Backlund, teknisk samordnare och Ulf Svensson, teknisk samordnare båda från Bil Sweden och Jakob Lagerkrantz från 2030-sekretariatet informerade med anledning av EU-kommissionens förslag om godkännande och marknadstillsyn över motorfordon m.m. (KOM(2016) 31).
Den 7 april – generalsekreterare Anna Wilson och Ann-Sofie Hörlin från Svenskt Flyg informerade om aktuella frågor.
Den 19 april – utskottet överlade med infrastrukturminister Anna Johansson om EU-kommissionens förslag till förordning om typgodkännande av motorfordon m.m. (KOM(2016) 31).
Den 21 april – vd Peter Larsson från Svenska regionala flygplatser (SRF) informerade om aktuella frågor.
Den 26 april – Anders Åkeson, projektchef ERTMS Trafikverket Stora Projekt och Johan Holmér, Trafikverket Planering, vd Björn Westerberg från Branschföreningen Tågoperatörerna och Justus Stern, ordförande i Tågoperatörernas fokusgrupp ERTMS samt forskningsingenjörerna Gustaf Lindström och Anders Lindahl från KTH järnvägsgruppen informerade om ERTMS.
Den 26 april – tf. generaldirektör Catarina Wretman och avdelningschef Jonas Wessel från Post- och telestyrelsen, informerade om tilldelningen av spektrum i 700 MHz-bandet.
Den 28 april – vd Pia Berglund och miljöchef Fredrik Larsson från Föreningen Svensk Sjöfart informerade om aktuella frågor.
Den 10 maj – forskare Jonas Åkerman från KTH informerade om luftfarten och klimatutmaningen.
Den 12 maj – vd Anna Risfelt Hammargren från Sjöfartsforum, regionchef Johan Axiö från Sjöfartsverket och vd Johan Lantz från Avatar Logistics AB informerade om inlandssjöfarten.
Den 17 maj – statssekreterare Eva Lindström med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telerådsmötet den 26 maj 2016.
Den 17 maj – företrädare för utskottet besökte Citybanan och fick därefter kompletterande information från Jernhusen.
Den 26 maj – statsrådet Anna Johansson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 7 juni 2016.
Den 9 juni – Stefan Engdahl, chef verksamhetsområde planering, Peter Uneklint, programchef för utbyggnaden av en svensk höghastighetsjärnväg från Trafikverket och Catharina Håkansson Boman, Sven-Åke Eriksson och Niklas Lundin från Sverigeförhandlingen informerade i frågan om nya stambanor.
Den 13–14 juni – företrädare för utskottet deltog i en studieresa till Göteborg.
Den 16 juni – departementssekreterarna Helena Hånell McKelvey och Sofia Kropp och ämneskunnig Katarina Holmqvist från Näringsdepartementet informerade om kommissionens förslag om gränsöverskridande paketleveranser (KOM(2016) 285).
Den 30–31 augusti – företrädare för utskottet deltog i ett trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Under riksmötet höll utskottet 43 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 45 timmar. Utskottet lämnade 19 betänkanden, 1 utlåtande och 5 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 11 propositioner och 3 skrivelser samt 405 motionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2015/16 till 19 timmar och 38 minuter.