Protokoll utskottssammanträde 2014/15:42

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2014/15:42

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2014/15:42
DATUM	2015-09-08
TID	11.00–11.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Beslut om närvaro Utskottet beslutade att Frida Änghede, M-kansliet, och Linn Norrbäck, C-kansliet, får närvara under punkten 2 och 3.
§ 2	Extra miljöråd 18 september 2015 Utskottet beslutade enligt RO 7:12 att överlägga med klimat- och miljöminister Åsa Romson, Miljö- och energidepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen inför det extra Miljörådet den 18 september 2015: Rådets dagordningspunkt 3. Förberedelser inför den 21:e sessionen i partskonferensen (COP 21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 11) (Paris, Frankrike, 30 november - 11december 2015) Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning, inkommen 2015-09-07 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar och stödjer förslaget till rådsslutsatser där EU åter bekräftar vikten av ett ambitiöst hållbart rättsligt bindande avtal under UNFCCC. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna om det klimatavtal som ska antas i Paris 2015 och gälla för perioden efter 2020. Regeringen välkomnar att förslaget till rådsslutsatser understryker vikten av att ge EU mandat att ha en ledande och pådrivande roll i förhandlingsprocessen. Regeringen stödjer EU:s strävan efter ett klimatavtal som gäller för alla länder och som omfattar tänkta nationellt beslutade bidrag (INDCs). Regeringen stödjer att förslaget till rådsslutsatser anger att det nya klimatavtalet ska vara långsiktigt och bidra till att över tid hålla den globala uppvärmningen under två grader. Regeringen anser vidare att det är viktigt att rådsslutsatserna redogör för EUs syn på andra centrala förhandlingsfrågor såsom anpassning till klimatförändringarnas effekter och finansiering. Regeringen har fått gehör för att lyfta fram och förstärka skrivningar om anpassning och kommer att fortsätta verka för tydligare skrivningar om finansiering. - rådspromemoria, inkommen 2015-09-07 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige välkomnar och stödjer förslaget till rådsslutsatser som ska ge EU mandat att ha en ledande och pådrivande roll i förhandlingarna om det klimatavtal som ska antas i Paris 2015 och gälla för perioden efter 2020. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna ett nytt klimatavtal. Det nu liggande förslaget ligger i huvudsak i linje med svensk ståndpunkt och EUs aktuella handlingslinje. Regeringen strävar efter att EU ska kunna vara en konstruktiv part i arbetet för ett framgångsrikt partsmöte i Paris som resulterar i ett ambitiöst långsiktigt rättsligt bindande avtal under FNs ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Regeringen anser att EU och andra höginkomstländer har ett särskilt ansvar för att gå före och visa ledarskap genom ambitiösa åtaganden för utsläppsminskningar som omfattar hela ekonomin. Regeringen anser att det är centralt att synliggöra och lyfta fram de vetenskapliga slutsatserna från FNs klimatpanels (IPCCs) arbete. Regeringen har under förhandlingarna om rådsslutsatserna betonat att EU tydligare bör framhålla de vetenskapliga bevisen, exempelvis från IPCC, om de globala utsläppsminskningar som krävs på längre sikt, fram till 2050 och slutet av århundradet. Regeringen verkar för att EU i förslaget till rådsslutsatser välkomnar G7s uttalande från mötet vid Schloss Elmau som skickar en viktig signal om global ambition till de internationella förhandlingarna. Regeringen stödjer att EU i förslaget till rådsslutsatserna föreslår att avtalet i Paris ska vara rättsligt bindande och företrädelsevis i form av ett protokoll. Regeringen anser att skrivningen om att avtalet ska träda ikraft först efter att en anseenlig del av parter som står för en ansenlig del av utsläppen är förenligt med regeringens syn att avtalet ska ha ett brett deltagande och hög ambition. En prioriterad fråga för regeringen är att så många länder som möjligt lämnar in sina tänkta nationellt beslutade bidrag (INDCs) till FN inför eller vid partsmötet i Paris. Regeringen har verkat och fått gehör för att rådsslutsatserna ska välkomna de bidrag som inkommit hittills och uppmana dem som ännu inte lämnat sina bidrag att göra det så snart som möjligt. Regeringen har också verkat och fått gehör för att avtalet ska vara dynamiskt för att över tid hålla den globala temperaturökningen under två grader. Det är därför positivt att EU i förslaget till rådsslutsatser tydligt förespråkar en ambitionsmekanism där länder vart femte år ser över och förnyar sina befintliga åtaganden. Ett robust regelverk för mätning, rapportering och verifiering samt ett effektivt efterlevnadssystem är en nödvändig grund för avtalet. Regeringen har verkat, men inte fått gehör för, en paragraf som öppnar för höjd ambitionsnivå inom EU, särskilt genom användning av internationella mekanismer. Regeringen har också betonat och fått stöd för vikten av robusta och gemensamma regelverk för användning av marknadsmekanismer som säkerställer att miljöintegriteten bevaras. Regeringen har särskilt framfört att anpassning är en central del av den nya överenskommelsen och att rådsslutsatserna tydligt bör redogöra för EUs position i frågan. Regeringen har drivit och fått gehör för att avtalet ska innehålla ett långsiktigt, kvalitativt mål om resiliens mot klimatförändringarnas effekter för att signalera politisk balans mellan utsläppsbegränsningar och klimatanpassning. I förhandlingarna har det visat sig svårt att få gehör för stärkta skrivningar om att EU fortsatt avser stödja de fattigaste och mest utsatta ländernas anpassningsåtgärder men regeringen kommer fortsätta verka för detta. Regeringen anser att klimatfinansiering bör vara ett centralt element i ett nytt avtal och betonar vikten av att EU agerar konstruktivt. Regeringen verkar för att rådsslutsatserna ska synliggöra detta. Regeringen driver också att rådsslutsatserna ska betona att höginkomstländer och alla som har möjlighet ska bidra till ökad klimatfinansiering till utvecklingsländer. Regeringen stödjer skrivningarna om att EU och medlemsländerna ska uppfylla sina åtaganden gemensamt och välkomnar att Norge och Island också uttryckt intresse för att delta i EUs gemensamma fullgörande. Regeringen har varit pådrivande och fått gehör för att rådsslutsatserna på ett tydligare sätt synliggör att jämställdhet bör genomsyra klimatarbetet. Regeringen har betonat vikten av att EU ratificerar Dohaändringen av Kyotoprotokollet i god tid innan Paris. Rådsslutsatserna anger att EU och dess medlemsländer redan tillämpar Dohaändringen av Kyotoprotokollet. Regeringen anser att det är positivt att rådsslutsatserna uppmanar alla länder att vidta åtgärder i perioden innan 2020 och att den s.k. Lima Paris Action Agenda (LPAA) lyfts fram. LPAA syftar till att stärka kompletterande åtgärder såsom åtgärder för att hantera kortlivade klimatpåverkande gaser, samt civilsamhällets och näringslivets roll i klimatarbetet. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser inte att Sveriges linje ska vara att ännu mer tydligt framhålla IPCC:s nuvarande slutsatser. Istället borde Sverige verka för att framhålla att forskningsläget är att betrakta som osäkert. Sverigedemokraterna vill även hålla öppet för att förändra EU:s åtaganden så väl upp som ned mot bakgrund av forskningsläge och utgången av de internationella förhandlingarna. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vänsterpartiet vill att EU ska resa till Paris med ett högre klimatmål, med mål om minskade utsläpp på minst 60 procent till 2030. Detta ska göras med inhemska åtgärder. Sverige borde driva på för en ambitiös politik avseende andra viktiga områden för klimatförhandlingarna, inte endast minskade utsläpp. Detta innebär att Sverige borde driva på för att de industrialiserade länderna avsätter nya och additionella klimatmedel, utöver ländernas biståndsbudgetar. Sverige borde driva på för att modern och verkningsfull teknik på miljö- och klimatområdet förs över till utvecklingsländerna utan kostnader för mottagarländerna. En reform av patent och immaterialrättslig lagstiftning skulle underlätta denna överföring. Sverige borde driva på för detta inom UNFCCC och andra relevanta sammanhang. Vi motsätter oss regeringens positiva formuleringar kring användandet av internationella krediter som ett sätt att uppnå Sveriges och EUs inhemska klimatmål. Uppköp av krediter är ett osäkert sätt att uppnå klimatmål. Uppköp av krediter ställer om vare sig EU eller Sverige och låter utvecklingsländerna göra det omställningsarbete som vi borde göra. Däremot borde Sverige spela in konkreta förslag på hur utvecklingsländerna kan få hjälp att minska sina utsläpp och anpassa sina samhällen. Vi välkomnar att regeringen, enligt uppgift från ministern, vill driva anpassningsfrågor och ha ett särskilt resiliensmål. Vi förväntar oss konkreta förslag innan toppmötet i Paris från regeringen. Vi ställer oss frågande till regeringens resonemang kring markanvändning, LULUCF och förutsätter att det endast handlar om att synliggöra markanvändningens roll i klimatarbetet och inte att LULUCF ska kunna räknas in som ett sätt att nå våra klimatåtaganden. Vi vill också att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag, INDC, inför Paris. Sverige måste driva på för ambitiösare klimatpolitik inom alla tänkbara sammanhang, både EU och inom FN. En självklar position för Sverige borde därför vara att komplettera EUs INDC med åtgärder utöver det EU föreskriver. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, klimatfinansiering, kapacitetsbyggande och anpassning skulle kunna vara några av de frågor som Sverige borde kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FNs klimatkonvention. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Information om avslutat lettiskt och nytt luxemburgskt ordförandeskap Klimat- och miljöminister Åsa Romson med medarbetare lämnade information om det avslutade lettiska och det nya luxemburgska ordförandeskapet.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2014/15:41
§ 5	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 6	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser anmäldes och lades till handlingarna.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 17 september 2015 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 17 september 2015 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2014/15:42

§ 1

§ 2-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf

X

X

Ulf Berg (M)

-

-

Isak From (S)

X

X

Johan Hultberg (M)

X

X

Maria Strömkvist (S)

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Anders Forsberg (SD)

X

X

Lars Tysklind (FP)

-

-

Jens Holm (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

-

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

O

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

X

O

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Vakant

Emma Nohrén (MP)

O

O

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Said Abdu (FP)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

X

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		2015-09-08	Bilaga 2 till protokoll 2014/15:42
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 20 augusti – 31 augusti 2015
Beteckning	Rubrik
KOM- dokument
KOM(2015) 409	Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar
K-dokument
K(2015) 4833	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 28.7.2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden vad gäller kriterier för fastställandet av nivån på finansiella korrigeringar och för tillämpningen av schablonmässiga finansiella korrigeringar, och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 665/2008
K(2015) 5896	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 17.8.2015 om godkännande av det operativa programmet Europeiska havs- och fiskerifonden - operativt program för Sverige 2014–2020 för stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden i Sverige
K(2015) 5912	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 18.8.2015 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater vad gäller posterna för Estland, Lettland och Litauen
K(2015) 5991	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 20.8.2015 om månatliga utbetalningar från EGFJ för utgifter som verkställts av utbetalningsställen i medlemsstaterna i juli 2015
K(2015) 6031	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 25.8.2015 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater vad gäller posterna för Estland och Litauen