Ordningslag (1993:1617)

Svensk författningssamling 1993:1617
t.o.m. SFS 2014:590
SFS nr: 1993:1617
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1993-12-16
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:590
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller särskilda föreskrifter om allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar (2 kap.) samt
föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt dels vid
sammankomster och tillställningar, på offentliga platser och
vid vissa anläggningar och verksamheter (3 kap.), dels i viss
kollektiv persontrafik (4 kap.), dels vid vissa
idrottsarrangemang (5 kap.). Lag (2009:101).

2 § Med offentlig plats enligt denna lag avses
1. allmänna vägar,
2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan
redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn- verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga
för allmänheten, samt
4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande
används för allmän trafik.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får
föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv,
badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana
områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket,
skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är
tillgängliga för allmänheten.

Om ett område eller utrymme som avses i första stycket är
tillgängligt för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig
plats under dessa. Detsamma gäller områden som omfattas av en
föreskrift enligt andra stycket.


2 kap. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Definitioner

1 § Med allmän sammankomst enligt denna lag avses
1. sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars
hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän
eller enskild angelägenhet,
2. föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning eller för att
meddela allmän eller medborgerlig bildning,
3. sammankomster som hålls för religionsutövning,
4. teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra
sammankomster för att framföra konstnärligt verk, samt
5. andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas.

För att en sammankomst skall anses som allmän krävs att den anordnas
för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den eller
att sammankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde
till den bör anses jämställd med en sådan sammankomst.

Bestämmelserna i denna lag om allmänna sammankomster gäller
även om det vid en sammankomst förekommer mindre inslag av
underhållning eller förströelse av annat slag än framförande av
konstnärligt verk.

2 § Vad som sägs i lagen om allmänna sammankomster gäller även
cirkusföreställningar.

3 § Med offentlig tillställning enligt denna lag avses
1. tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning,
2. danstillställningar,
3. tivolinöjen och festtåg,
4. marknader och mässor, samt
5. andra tillställningar som inte är att anse som allmänna
sammankomster eller cirkusföreställningar.

För att en tillställning ska anses som offentlig krävs att
den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har
tillträde till den.

En tillställning till vilken tillträdet är begränsat genom
krav på inbjudan, medlemskap i en viss förening eller annat
villkor är dock att anse som en tillställning som allmänheten
har tillträde till, om tillställningen uppenbarligen är en
del av en rörelse vars verksamhet uteslutande eller
väsentligen består i att anordna tillställningar av detta
slag. Detsamma gäller om tillställningen med hänsyn till
omfattningen av den krets som äger tillträde, de villkor som
gäller för tillträdet eller andra liknande omständigheter är
att jämställa med sådan tillställning. Lag (2010:515).

Krav på tillstånd eller anmälan

4 § Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får
inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser.

Tillstånd att anordna offentlig tillställning krävs även i
annat fall, om det är fråga om offentliga
danstillställningar, tivolinöjen, marknader eller liknande
nöjestillställningar eller tävlingar eller uppvisningar i
motorsport eller flygning. Om det kan ske utan fara för
ordning och säkerhet eller för trafiken, får emellertid
anordnaren befrias från skyldigheten att söka tillstånd
enligt detta stycke för tillställning av visst slag. Ett
beslut om befrielse får förenas med villkor.

En allmän sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 eller
en cirkusföreställning får hållas utan tillstånd, om den med
hänsyn till det väntade deltagarantalet, den utvalda platsen
och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses
förekomma kan antas äga rum utan fara för ordning och
säkerhet eller för trafiken. Lag (2010:515).

5 § Den som avser att inom ett område som redovisas i detaljplan
anordna en sådan allmän sammankomst utomhus eller offentlig
tillställning som det inte krävs tillstånd för enligt 4 § skall
anmäla detta.

Anmälningsskyldighet gäller också för en allmän sammankomst
som anordnas inomhus inom ett område som redovisas i detaljplan
och för en offentlig tillställning som anordnas utomhus utom
detaljplanelagt område, om det på grund av det förväntade antalet
deltagare vid sammankomsten eller tillställningen finns risk för
att ordningen störs eller säkerheten äventyras vid den eller, som
en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att
trafiken störs.

En allmän sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 behöver
inte anmälas, om den med hänsyn till det förväntade antalet
deltagare, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt
de anordningar som avses förekomma kan antas äga rum utan fara
för ordning och säkerhet eller för trafiken.

Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken,
får anordnaren befrias från anmälningsskyldigheten i fråga om
allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar av visst
slag. Ett beslut om befrielse får förenas med villkor.

Hur ansökan om tillstånd och anmälan görs

6 § Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän
sammankomst eller offentlig tillställning ska göras till
Polismyndigheten.

Ansökan ska göras skriftligen i god tid. Om möjligt ska
ansökan ha kommit in senast en vecka före sammankomsten eller
tillställningen.

Anmälan ska göras skriftligen eller muntligen. Om möjligt ska
anmälan ha kommit in senast fem dagar före sammankomsten
eller tillställningen. Lag (2014:590).

Vad ansökan och anmälan skall innehålla

7 § Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän
sammankomst eller offentlig tillställning skall innehålla uppgifter
om anordnaren, tiden för sammankomsten eller tillställningen,
dennas art och huvudsakliga utformning samt de åtgärder i fråga
om ordning och säkerhet som anordnaren avser att vidta.

Tillstånd att täcka ansiktet

7 a § Den som enligt 4 eller 5 § är skyldig att söka
tillstånd eller anmäla en allmän sammankomst som avses i 1 § första stycket 1 får i samband med att en sådan ansökan eller
anmälan görs begära att deltagare i sammankomsten ska få
tillstånd att helt eller delvis täcka ansiktet.

En begäran ska vara skriftlig och ha kommit in till
Polismyndigheten inom den tid som anges i 6 §. Lag (2014:590).

Prövningen med anledning av ansökan, anmälan eller begäran

8 § Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd att anordna
allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, om
tillstånd enligt 7 a § att helt eller delvis täcka ansiktet
samt om befrielse enligt 4 § andra stycket från skyldigheten
att ansöka om tillstånd att anordna offentliga tillställningar.

Om den offentliga tillställningen avser tävling eller
uppvisning i motorsport eller tävling eller uppvisning på väg
med fordon och det för att genomföra tillställningen krävs
beslut av länsstyrelsen i något annat avseende, prövas dock
frågan om tillstånd av länsstyrelsen efter samråd med
Polismyndigheten.

Anmälan om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning
behandlas av Polismyndigheten som också prövar frågor om
befrielse enligt 5 § fjärde stycket från skyldigheten att göra
anmälan om sammankomster eller tillställningar. Lag (2014:590).

9 § Polismyndigheten får förelägga anordnaren av en allmän
sammankomst eller offentlig tillställning att lämna uppgifter
utöver vad ansökan, anmälan eller begäran enligt 7 a § ska
innehålla. Myndigheten får också själv sörja för den
utredning som behövs. Anordnaren är dock inte skyldig att
redogöra för innehållet i föredrag, tal eller dramatisk eller
annan framställning som är avsedd att förekomma vid
sammankomsten eller tillställningen.

Om det med anledning av en ansökan om tillstånd att anordna
eller en anmälan om en cirkusföreställning eller en offentlig
tillställning behövs en undersökning som kräver särskild
fackkunskap, får Polismyndigheten anlita en sakkunnig på
anordnarens bekostnad. Lag (2014:590).

10 § Tillstånd till en allmän sammankomst får vägras endast om det
är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid
sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara
omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka
epidemi.

Tillstånd till en allmän sammankomst eller offentlig tillställning
skall vägras, om sammankomsten eller tillställningen är avsedd att
hållas i ett samlingstält som inte är godkänt eller inte får användas
enligt vad som sägs i 12 § eller i ett annat tält som inte erbjuder
betryggande säkerhet mot brand och andra olycksfall.

11 § Beslut med anledning av en ansökan eller en anmälan
enligt 6 § ska meddelas skyndsamt. Beslutet ska innehålla de
villkor enligt 16 § andra stycket som Polismyndigheten
meddelar för sammankomsten eller tillställningen. Lag (2014:590).

11 a § Beslut med anledning av en begäran enligt 7 a § skall
meddelas skyndsamt.

Tillstånd skall lämnas om risken för ordningsstörningar är
obetydlig. Lag (2005:901).

Säkerheten hos tält och tivolianordningar

12 § Tält får användas vid allmänna sammankomster eller
offentliga tillställningar endast om det har betryggande
brandtålighet och stabilitet samt i övrigt tältet och dess
inredning erbjuder betryggande säkerhet mot brand eller andra
olycksfall och utrymningsvägarna är tillfredsställande. Ett
tält som är avsett för flera än 150 personer och som får
uppföras utan bygglov (samlingstält) ska vara besiktigat och
godkänt.

Besiktningen ska göras innan tältet första gången tas i bruk
i Sverige och vid regelbundet återkommande tillfällen. Om
tältet har ändrats i något avseende som har väsentlig
betydelse för säkerheten, ska det besiktigas på nytt.

Godkännande av ett samlingstält ska gälla för en tid av minst
tre och högst sju år.

Om ett tält, som är avsett att användas vid allmänna
sammankomster eller offentliga tillställningar, på grund av
skada eller av någon annan orsak inte erbjuder betryggande
säkerhet mot brand och andra olycksfall, får Polismyndigheten
förbjuda att tältet används vid sådana sammankomster eller
tillställningar så länge felet består. Lag (2014:590).

13 § Tivolianordningar, såsom karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor, bilbanor, vattenrutschkanor och liknande
personförande eller personbärande anordningar för nöjesändamål,
får användas vid allmänna sammankomster, offentliga
tillställningar eller i andra fall tillhandahållas allmänheten,
endast om de ger betryggande säkerhet mot olycksfall och om de
är besiktigade.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om provning, besiktning och förbud att
använda en tivolianordning. Lag (2005:68).

Förbud mot sammankomster och tillställningar i vissa fall

14 § Offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning får
inte anordnas.

15 § Regeringen får föreskriva att allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar inte får hållas inom ett visst
område, om förbudet är nödvändigt med hänsyn till att Sverige
är i krig eller krigsfara eller för att motverka epidemi eller
för att förebygga eller bekämpa epizooti enligt epizootilagen (1999:657).

Efter regeringens bemyndigande får en länsstyrelse i fråga om
länet eller del därav föreskriva att allmänna sammankomster
inte får hållas, om förbudet är nödvändigt för att motverka
epidemi eller förebygga eller bekämpa epizooti enligt
epizootilagen (1999:657), och att offentliga tillställningar
inte får hållas, om förbudet är nödvändigt med hänsyn till att
Sverige är i krig eller krigsfara eller för att motverka
epidemi eller förebygga och bekämpa epizooti enligt
epizootilagen (1999:657).

Föreskrifter enligt andra stycket skall, såvitt avser epizooti,
föregås av samråd med Statens jordbruksverk. Lag (2005:103).

Ordningsföreskrifter

16 § Den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig
tillställning skall svara för att det råder god ordning vid
sammankomsten eller tillställningen.

Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätt- hålla ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. Villkoren får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal. Skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter får åläggas endast i fråga om konserter
och offentliga tillställningar. Villkoren får inte medföra att
anordnaren belastas med onödiga kostnader eller att möjligheten att
hålla sammankomsten eller tillställningen onödigtvis försvåras på
något annat sätt.

17 § Den som inte följer de ordningsregler för en allmän
sammankomst eller offentlig tillställning som ska gälla
enligt villkor som Polismyndigheten har meddelat med stöd av 16 § andra stycket är skyldig att på tillsägelse lämna
sammankomsten eller tillställningen. Lag (2014:590).

18 § Vid en offentlig tillställning får spritdrycker, vin,
starköl eller andra jästa alkoholdrycker drickas bara om det
sker vid tillåten servering av sådana drycker. Spritdrycker,
vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som inte får
drickas vid tillställningen får inte heller förvaras i lokalen
eller på platsen.

Polismyndigheten får för särskilda fall medge undantag från
första stycket.

Den som bryter mot förbudet i första stycket är skyldig att på
tillsägelse lämna tillställningen. Lag (2010:1625).

19 § Hypnotiska eller liknande experiment får inte utan Social- styrelsens tillstånd förekomma vid en offentlig tillställning eller
vid en sådan allmän sammankomst som inte utgör ett led i undervis- ningen vid gymnasieskola eller högskola eller någon annan skolform
på motsvarande nivå.

20 § Pyrotekniska varor får inte utan tillstånd av
Polismyndigheten användas vid en allmän sammankomst eller
offentlig tillställning som hålls inomhus. Om det kan ske
utan fara för ordning och säkerhet, får dock Polismyndigheten
befria anordnaren från skyldigheten att söka tillstånd för
sammankomster eller tillställningar av visst slag.

Särskilda bestämmelser om innehav och användning av
pyrotekniska varor vid vissa idrottsarrangemang finns i 5 kap. Lag (2014:590).

21 § De personer som Polismyndigheten har utsett att närvara
ska ha fritt tillträde till allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar. Lag (2014:590).

Polismyndighetens rätt att inställa och upplösa allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar

22 § Polismyndigheten får inställa eller upplösa en allmän samman- komst eller offentlig tillställning som hålls i strid med ett beslut
som innebär avslag på en ansökan enligt 6 § eller i strid med en
föreskrift enligt 15 § eller ett förbud enligt 25 §.

23 § Polismyndigheten får utöver vad som sägs i 22 § upplösa
1. en allmän sammankomst, om det uppkommer svårare oordning
vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den,
i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten medför
avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av
trafiken,
2. en offentlig tillställning, om det vid den förekommer något som
strider mot lag eller om den medför oordning, fara för de närvarande
eller allvarlig störning av trafiken.

En allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller en
offentlig tillställning får också upplösas, om sammankomsten eller
tillställningen genom ljud eller på något annat sätt medför allvarlig
störning av ordningen i dess omedelbara omgivning. Detta gäller dock
inte när sammankomsten eller tillställningen äger rum i enlighet med
meddelat tillstånd.

En allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller en
offentlig tillställning får vidare upplösas, om villkor om tiden
för sammankomsten eller tillställningen som meddelats med stöd av 16 § andra stycket inte följs.

24 § En allmän sammankomst eller offentlig tillställning får upplösas
enligt 22 eller 23 § endast om mindre ingripande åtgärder har visat
sig vara otillräckliga för att hindra fortsatt lagstridigt handlande,
återställa ordningen, skydda de närvarande eller begränsa störningen
av trafiken.

Polismyndighetens rätt att förbjuda allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar

25 § Polismyndigheten får förbjuda att det hålls
1. en allmän sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst
av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva
sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess
omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha
medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning
av trafiken,
2. en offentlig tillställning, om det vid en tidigare tillställning av
samma slag har förekommit något som stred mot lag eller den har
medfört oordning, fara för de närvarande eller allvarlig störning av
trafiken, eller 3. en allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller
en offentlig tillställning, om det vid en tidigare sammankomst eller
tillställning av samma slag genom ljud eller på något annat sätt har
uppkommit allvarlig störning av ordningen i sammankomstens
eller tillställningens omedelbara omgivning och den sammankomsten
eller tillställningen inte ägt rum i enlighet med meddelat tillstånd.

Förbud enligt första stycket att hålla en sammankomst eller till- ställning får meddelas endast om det kan befaras förekomma lagstridigt
handlande, oordning, fara för de närvarande eller störning av trafiken
och mindre ingripande åtgärder till förebyggande härav inte är
tillräckliga.

Kostnader för ordningshållning

26 § Har upphävts genom lag (2013:939).

27 § Om anordnaren av en allmän sammankomst som anordnas i
vinstsyfte eller av en offentlig tillställning inte har gjort
ansökan eller anmälan som krävs enligt 4 eller 5 § eller inte
har fullgjort ansöknings- eller anmälningsskyldigheten i
sådan tid att beslut enligt 11 § har kunnat meddelas före
sammankomsten eller tillställningen, ska Polismyndigheten
ålägga anordnaren att ersätta myndighetens kostnader för att
hålla ordning vid sammankomsten eller tillställningen, i den
mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse. Detsamma
gäller om anordnaren inte har följt de föreskrifter och
villkor om ordning och säkerhet som har gällt för
sammankomsten eller tillställningen.

Om de kostnader som beror på anordnarens försummelse inte kan
beräknas med tillräcklig säkerhet, ska Polismyndigheten
uppskatta dem till ett skäligt belopp.

Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det
finns särskilda skäl.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur Polismyndighetens
kostnader för ordningshållning ska beräknas. Lag (2014:590).

Överklagande

28 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut enligt 15 § andra stycket och
Socialstyrelsens beslut enligt 19 § får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om inte något annat har beslutats gäller Polismyndighetens
beslut omedelbart utom när det är fråga om
ersättningsskyldighet enligt 27 §. Lag (2014:590).

Straff m. m.

29 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. i egenskap av anordnare bryter mot kravet på tillstånd
eller anmälan i 4 eller 5 § eller mot ett villkor eller ett
förbud som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 5 § fjärde
stycket, 15 §, 16 § andra stycket eller 25 §,
2. lämnar oriktig uppgift om något förhållande som han eller
hon enligt tilllämpliga föreskrifter är skyldig att upplysa
om i en ansökan eller en anmälan eller om sådana
omständigheter som Polismyndigheten kan begära uppgift om med
stöd av 9 § första stycket,
3. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig
tillställning i ett tält som saknar föreskrivet godkännande
eller bryter mot ett användningsförbud eller mot ett villkor
som har meddelats för användandet,
4. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig
tillställning och då tilllåter användning av en
tivolianordning som saknar föreskrivet godkännande eller
bryter mot ett användningsförbud eller mot ett villkor som
har meddelats för användandet,
5. anordnar en offentlig tillställning i strid med 14 §,
6. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig
tillställning utan tillstånd enligt 19 eller 20 § i fall då
sådant tillstånd behövs, eller
7. anordnar eller fortsätter en allmän sammankomst eller
offentlig tillställning trots att sammankomsten eller
tillställningen har inställts eller upplösts enligt 22 eller 23 §.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet i 18 § första stycket mot förtäring eller förvaring av
alkoholdrycker döms till penningböter, om inte gärningen är
belagd med straff i någon annan författning.

Har flera medverkat till en gärning som avses i första
stycket ska 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas. Lag (2014:590).

30 § Försummelse av anmälningsskyldighet eller uppgiftsskyldighet
beträffande sådana allmänna sammankomster eller offentliga
tillställningar som får hållas utan tillstånd skall inte leda till
ansvar, om försummelsen med hänsyn till omständigheterna kan anses
ursäktlig och den inte har vållat någon olägenhet. Försummelsen
skall inte heller leda till ansvar, om sammankomsten eller
tillställningen inte har kommit till stånd.

Förverkande m. m.

31 § Om en anordnare av en allmän sammankomst eller offentlig
tillställning har gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 29 §, får vad som har uppburits i avgifter eller i någon annan
ersättning för att bevista sammankomsten eller tillställningen
förklaras förverkat efter vad som kan anses skäligt. Om ersättningen
har utgått i något annat än pengar och om den inte finns i behåll,
får i stället värdet förklaras förverkat.

Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt
första stycket, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken. Lag (1994:1427).

32 § I fråga om beslag och förverkande av spritdrycker, vin,
starköl eller andra jästa alkoholdrycker hos den som förtär
eller förvarar sådana drycker i strid med 18 § eller med
villkor enligt 16 § andra stycket första meningen finns
bestämmelser i lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m.m.

En polisman får vid tillträdet till en offentlig tillställning
liksom i lokalen eller på platsen för tillställningen företa
kroppsvisitation för att söka efter spritdrycker, vin, starköl
eller andra jästa alkoholdrycker, om Polismyndigheten inte har
meddelat sådant undantag som sägs i 18 § andra stycket. Kroppsvisitation får vidtas endast om det finns anledning att
anta att den som ska visiteras medför sådana drycker till
tillställningen. Detsamma gäller i fråga om en allmän
sammankomst, om Polismyndigheten enligt 16 § andra stycket
första meningen har meddelat villkor som innebär förbud mot
förtäring och förvaring av sådana drycker som sägs i 18 §. Lag (2010:1625).

Särskilda bemyndiganden om motorsport

33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
i fråga om motorsport meddela föreskrifter som gäller utförande
och besiktning av en anläggning eller olycksberedskap vid en sådan
anläggning eller som i övrigt behövs från säkerhetssynpunkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att andra bestämmelser än som anges i detta kapitel skall
gälla i fråga om tid för ingivande av och innehållet i ansökan eller
anmälan om tävling eller uppvisning i motorsport.


3 kap. Allmän ordning och säkerhet

Användningen av offentlig plats

1 § En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte
utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som
inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits
för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock
inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i
obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans
tillstånd.

I fråga om allmänna vägar gäller kravet på Polismyndighetens
tillstånd endast sådana åtgärder som inte är reglerade i
väglagen (1971:948). Lag (2014:590).

2 § Polismyndigheten skall inhämta yttrande från kommunen innan
tillstånd ges för att ta i anspråk en offentlig plats. Om kommunen
avstyrker ansökan, får tillstånd inte meddelas. Om kommunen för
tillstyrkan uppställer villkor enligt 15 §, får tillstånd meddelas
endast om det förenas med dessa villkor.

Kommunen skall inte höras i tillståndsärendet, om detta avser
1. mark som förvaltas av någon annan än kommunen, eller
2. annan kvartersmark än som avses i 1 kap. 2 § första stycket 3, om
den är avsedd att tas i anspråk enligt nyttjanderättsavtal med
kommunen.

Åtgärder till skydd för personer och egendom

3 § Brister på byggnader, ställningar, skyltar och liknande
anordningar som medför risk för skada på personer eller egendom
på offentlig plats, skall avhjälpas utan oskäligt dröjsmål.

Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på
offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak,
rännor och liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt
att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller
egendom kommer att skadas.

Ansvaret för att åtgärderna i första och andra styckena vidtas vilar
på ägaren eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på
någon annan grund är i ägarens ställe.

4 § Den som tar upp en isränna eller vak, gräver, schaktar eller
utför liknande arbete skall vidta de åtgärder som med hänsyn till
platsen för arbetet och övriga omständigheter behövs för att
förhindra att personer eller egendom kommer till skada.

5 § Brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara
försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till
anläggningarnas belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att
säkerhetsanordningen ger ett tillräckligt skydd mot olyckor med
barn skall särskilt beaktas. Anläggningens ägare eller den som till
följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens
ställe ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga
säkerhetsanordningar.

Polismyndigheten får i fråga om en särskild anläggning besluta om
de säkerhetsåtgärder som skall vidtas.

6 § Sprängning och skjutning med eldvapen får inte utan tillstånd
av Polismyndigheten äga rum inom område som omfattas av
detaljplan.

Den som är under 18 år får inte utan tillstånd av Polismyndigheten
inom område som omfattas av detaljplan utomhus använda luft- eller fjädervapen med vilka kulor, hagel eller andra projektiler kan
skjutas ut. Detsamma gäller utanför sådant område, om inte vapnet
används under uppsikt av någon som har fyllt 20 år.

Skjutbanor som inte hör till försvarsmakten får användas endast
efter tillstånd av Polismyndigheten. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
utförande och besiktning av skjutbana. Lag (2014:590).

7 § Pyrotekniska varor får inte användas utan tillstånd av
Polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten,
platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk
för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person
eller egendom.

Särskilda bestämmelser om innehav och användning av
pyrotekniska varor vid vissa idrottsarrangemang finns i 5 kap. Lag (2009:101).

Lokala föreskrifter m. m.

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun
får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av
denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på
offentlig plats.

9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun
får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av
denna som behövs för att förhindra att människors hälsa eller
egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor.

10 § Regeringen får meddela de föreskrifter om ordningen och
säkerheten i en hamn som behövs med hänsyn till den
verksamhet som bedrivs i hamnen. Regeringen får överlämna åt
en kommun att meddela sådana föreskrifter i fråga om hamnar
som ägs eller förvaltas av kommunen eller av ett av kommunen
helägt företag. I fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av
någon annan får regeringen överlämna åt länsstyrelsen att
meddela sådana föreskrifter.

Föreskrifter enligt första stycket ska ange det område i
vatten och på land inom vilket föreskrifterna ska gälla.

Vissa bestämmelser om ordningen och säkerheten på fartyg och
i hamnanläggningar finns i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
inom hamnar i lagen (2006:1209) om hamnskydd, och på
flygplatser i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd och
luftfartslagen (2010:500). Lag (2010:515).

11 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en
länsstyrelse får, om det på grund av särskilda förhållanden behövs
för att skydda människor mot fara för liv eller hälsa, meddela
föreskrifter för viss tid eller tills vidare om förbud mot att vistas
inom skade- eller riskområden, rasområden, gruvområden, skjutfält
eller skjutbanor eller liknande områden.

12 § Föreskrifter enligt 8--11 §§ får inte angå förhållanden som är
reglerade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen
eller annan författning kan regleras på något annat sätt. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller
annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.

13 § Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva föreskrifter
som avses i 1 kap. 2 § andra stycket eller i 8 eller 9 § eller 10 § första stycket andra meningen i detta kapitel skall omedelbart anmälas
till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall upphäva en föreskrift som strider mot denna
lag. Länsstyrelsens beslut om upphävande skall fattas inom tre
veckor från den dag kommunens beslut anmälts till länsstyrelsen. Om det behövs längre tid för prövningen, får tiden förlängas till
högst två månader. Om tiden förlängs skall länsstyrelsen inom
treveckorstiden besluta om tillfälligt upphävande för den tid som
prövningen pågår.

Tillstånd och villkor m. m.

14 § Vid prövningen av en ansökan om tillstånd som avses i
detta kapitel eller i en lokal föreskrift ska
Polismyndigheten beakta vad som krävs av hänsyn till trafiken
samt till allmän ordning och säkerhet. Om ansökan avser
tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats för visst
ändamål, ska särskild hänsyn tas till gångtrafikens
intresse.

Ett beslut av Polismyndigheten om tillstånd får förenas med
de villkor som behövs av hänsyn till trafiken samt till
allmän ordning och säkerhet. Villkoren får inte lägga onödigt
tvång på allmänheten eller på annat sätt göra obefogade
inskränkningar i den enskildes frihet. Lag (2014:590).

15 § När kommunen yttrar sig enligt 2 § får den ange villkor som
behövs för att tillgodose de intressen som kommunen har att
bevaka i fråga om skötseln av den offentliga platsen,
markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. I fråga om ersättning
för användningen av en offentlig plats gäller särskilda bestämmelser.

16 § Beslut enligt 14 § gäller för viss tid eller tills
vidare. Beslutet ska innehålla de villkor som
Polismyndigheten har meddelat enligt 14 § andra stycket och
de villkor som kommunen har ställt upp med stöd av 15 §. Beslut i fråga om mark som inte står under kommunens
förvaltning ska också innehålla en upplysning om att
medgivande av markägare eller nyttjanderättshavare kan
behövas.

Om kommunen har yttrat sig enligt 2 § ska beslutet innehålla
en upplysning om möjligheten att överklaga kommunens beslut
enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Lag (2014:590).

17 § Om det behövs för att förebygga oordning eller för att
förhindra att människors hälsa eller egendom skadas får
Polismyndigheten i ett särskilt fall ge anvisningar eller
tillsägelser till innehavaren och besökande för användningen
av sådana bad- eller campingplatser och lokaler eller platser
för idrott, friluftsliv, spel, lek, förströelse eller
liknande som allmänheten har tillträde till. Om det är
nödvändigt får Polismyndigheten förbjuda fortsatt
användning.

Om det behövs föreskrifter om allmän ordning och säkerhet för
verksamhet som avses i första stycket, ska Polismyndigheten
anmäla förhållandet till kommunen. Lag (2014:590).

Återkallelse av tillstånd

18 § Polismyndigheten får återkalla ett tillstånd,
1. om villkor som enligt 14 § andra stycket eller 15 § gäller för
tillståndet har åsidosatts i inte ringa mån och tillståndshavaren inte
vidtar rättelse genast efter tillsägelse eller inte kan anträffas efter
rimlig efterforskning,
2. om tillstånd har meddelats enligt 1 § och det är av särskild vikt
för kommunen att det återkallas,
3. om tillståndet gäller tills vidare och återkallelse är påkallad av
hänsyn till trafiken eller till allmän ordning och säkerhet,
4. om tillståndet gäller för bestämd tid och det är av väsentlig
betydelse för trafiken eller för allmän ordning och säkerhet att det
återkallas, eller
5. om tillstånd har meddelats enligt 1 § och tillståndshavaren
åsidosatt sin skyldighet att betala avgift enligt lagen (1957:259) om
rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig
plats, m. m. och han inte betalar genast efter uppmaning.

Ett tillstånd enligt 1 § skall återkallas, om kommunens beslut om
yttrande upphävts efter överklagande.

Förelägganden

19 § Om någon inte vidtar en åtgärd som han eller hon är
skyldig att utföra enligt detta kapitel, lokala föreskrifter
eller beslut eller villkor som har meddelats med stöd av 5 §, 14 § andra stycket eller 15 §, får Polismyndigheten förelägga
honom eller henne att inom viss tid vidta åtgärden. Detta
gäller endast om han eller hon inte vidtar rättelse genast
efter tillsägelse eller inte kan anträffas efter rimlig
efterforskning.

Även om det inte följer av första stycket får föreläggande,
utan föregående tillsägelse, avse skyldighet att ta bort
upplag, försäljningsstånd, ställningar, skyltar, containrar
och andra anordningar som har placerats på en offentlig plats
utan nödvändigt tillstånd enligt 1 § eller i strid med
villkor som gäller för tillståndet. Detsamma gäller i fråga
om anordningar som inte har tagits bort efter utgången av
giltighetstiden för tillståndet.

Ett föreläggande enligt andra stycket får, om det avser en
container eller något annat skrymmande föremål som ställts
upp på offentlig plats, riktas också mot föremålets ägare
eller den som är i ägarens ställe, även om föremålet ställts
upp för någon annans räkning. Det sagda gäller inte om det är
uppenbart att någon annan än föremålets ägare eller den som
är i hans eller hennes ställe har bestämt platsen för
uppställningen. Lag (2014:590).

20 § I ett föreläggande får vite sättas ut eller, som påföljd
om föreläggandet inte följs, anges att rättelse kan komma att
vidtas på den försumliges bekostnad genom Polismyndighetens
försorg. Lag (2014:590).

21 § Polismyndigheten får vidta en åtgärd som avses i 19 § på den
försumliges bekostnad,
1. om den försumlige inte följer ett föreläggande i vilket sådan
påföljd har satts ut,
2. om han inte kan anträffas med ett föreläggande efter rimlig
efterforskning, eller
3. om det av hänsyn till trafiken eller till allmän ordning och
säkerhet är nödvändigt att åtgärden vidtas omedelbart.

Straff

22 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter
mot 1, 3, 4 eller 6 § eller mot villkor enligt 14 § andra stycket eller 15 § eller mot förbud enligt 17 § första stycket.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 7 § eller mot föreskrifter enligt någon av 8--11 §§.

23 § Om ett barn som inte har fyllt 15 år begår en sådan handling
som är otillåten enligt 6 § första eller andra stycket, skall den
som har vårdnaden om barnet straffas enligt 22 § första stycket.

Om ett barn som inte har fyllt 15 år begår en sådan handling som är
otillåten enligt 7 §, skall den som har vårdnaden om barnet straffas
enligt 22 § andra stycket.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte, om vårdnads- havaren gjort vad som ankommer på honom för att förhindra handlingen.

24 § Den som åsidosätter ett vitesföreläggande som avses i 20 § döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av
föreläggandet.

Förverkande

25 § Har en offentlig plats tagits i anspråk för varor eller
någon annan egendom i strid med bestämmelserna i 1 §, får
egendomen förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga
fortsatt överträdelse och förverkandet inte är oskäligt.

Vapen som har använts i strid med 6 § första eller andra
stycket och ammunition som är avsedd för vapnet, får förklaras
förverkade efter vad som kan anses skäligt.

Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt
första eller andra stycket, gäller bestämmelserna om beslag i
rättegångsbalken.

I fråga om beslag och förverkande av spritdrycker, vin, starköl
eller andra jästa alkoholdrycker hos den som förtär sådana
drycker i strid med lokala föreskrifter finns bestämmelser i
lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Lag (2010:1625).

Överklagande

26 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av detta kapitel får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Dock får
Polismyndighetens beslut att avslå en ansökan om att få ta i
anspråk offentlig plats inte överklagas, om beslutet föranleds
av ett avstyrkande från kommunen enligt 2 § första stycket.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I fråga om överklagande av kommunens beslut i fall som avses i 1 kap. 2 § eller i 2 § eller någon av 8-10 §§ i detta kapitel
gäller bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900). Lag (2005:68).

27 § Länsstyrelsens beslut att upphäva lokala föreskrifter
enligt 13 § andra stycket får överklagas av kommunen hos allmän
förvaltningsdomstol.

I övrigt får länsstyrelsens beslut enligt detta kapitel inte
överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2005:68).

28 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av detta kapitel samt
länsstyrelsens beslut enligt 11 § eller 13 § andra stycket gäller
omedelbart, om inte annat beslutats.


4 kap. Ordning och säkerhet i viss kollektiv persontrafik

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller trafik med
tunnelbana och spårväg, taxitrafik, samt sådan yrkesmässig
trafik för persontransporter som avses i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas
av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande
av rådets direktiv 96/26/EG. Lag (2012:214).

2 § Med trafiktjänsteman förstås förare samt den som annars, på
grund av anställning eller uppdrag hos ett trafikföretag som driver
sådan trafik som avses i 1 §, har uppgifter som avser ordningen och
säkerheten i trafiken. Bestämmelserna i detta kapitel om
trafiktjänstemän gäller endast den som genom att bära uniform
eller märke eller på något annat sätt tydligt visar att han är
trafiktjänsteman.

Hur ordning och säkerhet upprätthålls

3 § En trafiktjänsteman får ge trafikanter och andra anvisningar
eller tillsägelser som behövs för att ordningen eller säkerheten i
trafiken skall upprätthållas.

4 § Alkoholdrycker får inte förtäras inom ett trafikföretags
område eller på dess färdmedel. Detta gäller inte i fråga om
förtäring av drycker vid tillåten servering och inte heller om
trafikföretaget för särskilt fall har medgett förtäringen.

Med alkoholdrycker förstås sådana drycker som avses i 1 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622). Lag (2010:1625).

5 § Utan spårinnehavarens eller trafikföretagets tillstånd får
inte någon
1. beträda spårområde för tunnelbana eller sådan del av
spårvägs spårområde för vilken det genom stängsel eller skyltar
eller på annat liknande sätt klart framgår att allmänheten inte
har tillträde,
2. beträda spårfordons utsida,
3. vidröra manöver- och signalanordningar eller liknande
anordningar eller på annat sätt hindra trafikens behöriga gång. Lag (2005:68).

6 § Det är förbjudet att
1. utan tillstånd av trafikföretaget inom dess område eller på dess
färdmedel medföra egendom som är av farlig beskaffenhet eller
som kan orsaka avsevärd olägenhet,
2. röka inom ett trafikföretags område som är beläget inomhus eller
under jord och på andra färdmedel än som ingår i taxitrafik,
3. förorena eller skräpa ned på färdmedel eller inom trafikföretagets
område, eller
4. skaffa sig tillträde till område innanför ingångsspärren till
tunnelbana utan att kunna uppvisa giltigt färdbevis.

7 § Tillträde till ett trafikföretags område eller färdmedel får
vägras den som
1. är berusad,
2. medför egendom som avses i 6 § 1, eller
3. annars uppträder på ett sådant sätt att det finns anledning att
befara att han kommer att störa ordningen eller äventyra
säkerheten i trafiken.

8 § Den som är berusad eller stör ordningen eller äventyrar
säkerheten i trafiken är skyldig att på uppmaning av en
trafiktjänsteman lämna trafikföretagets område eller färdmedel. Detsamma gäller den som har brutit mot någon av 4--6 §§ eller som
underlåtit att följa en anvisning eller tillsägelse av en
trafiktjänsteman enligt 3 §, om överträdelsen eller underlåtelsen har
väsentlig betydelse för ordningen eller säkerheten i trafiken.

9 § Om den som har vägrats tillträde enligt 7 § eller som uppmanats
enligt 8 § att lämna trafikföretagets område eller färdmedel inte gör
som han blir tillsagd, får en polisman eller ordningsvakt avvisa eller
avlägsna honom.

Straff och förverkande

10 § Den som bryter mot någon av 4--6 §§ döms till penningböter,
om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken eller
någon annan författning.

11 § I fråga om beslag och förverkande av alkoholdrycker hos den
som förtär sådana drycker i strid med 4 § finns bestämmelser i
lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.


5 kap. Särskilda bestämmelser vid vissa idrottsarrangemang

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid
idrottsarrangemang som anordnas för allmänheten på en
idrottsanläggning. Lag (2009:101).

2 § Med idrottsanläggning förstås inhägnad plats
huvudsakligen avsedd för idrottsutövning. Lag (2009:101).

3 § Pyrotekniska varor får inte utan tillstånd av
Polismyndigheten innehas eller användas på en
idrottsanläggning när idrottsarrangemang anordnas där.

Vid Polismyndighetens handläggning av frågor enligt första
stycket tilllämpas 3 kap. 14 §, 16 § första stycket, 18 § första stycket 1, 3 och 4, 19 § första stycket samt 20, 21, 24, 26 och 28 §§. Lag (2014:590).

4 § När idrottsarrangemang anordnas på en idrottsanläggning
får inte någon
1. obehörigen beträda spelplanen eller annat motsvarande
område som är avsett för idrottsutövningen, eller
2. kasta in föremål på spelplanen eller annat motsvarande
område som är avsett för idrottsutövningen, om inte en sådan
åtgärd är befogad med hänsyn till idrottsarrangemangets
genomförande.

Förbuden i första stycket gäller även för plats som gränsar
till de där avsedda områdena, om det genom stängsel, skyltar
eller på annat sätt framgår att allmänheten inte har
tillträde dit. Lag (2009:101).

5 § Den som uppsåtligen bryter mot 3 § första stycket eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I
ringa fall ska inte dömas till ansvar.

Ansvar enligt första stycket ska inte dömas ut, om gärningen
är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken
eller i annan författning. Lag (2009:101).

6 § Egendom som varit föremål för brott enligt detta kapitel
ska förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (2009:101).


Övergångsbestämmelser

1993:1617
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

Vid ikraftträdandet skall följande författningar upphöra att gälla,
nämligen

a) lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,
b) allmänna ordningsstadgan (1956:617),
c) förordningen (1874 nr 26 s.11) angående hamnordningar och
andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket, samt

d) kungörelsen (1950:153) med vissa tillämpningsföreskrifter till
förordningen (1874 nr 26 s. 11) angående hamnordningar och
andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket.

Vid ikraftträdandet skall också punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion upphöra
att gälla.

Vid ikraftträdandet skall taxor och reglementen som har beslutats
med stöd av 23 § ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22) eller med stöd av 25 § allmänna ordningsstadgan
upphöra att gälla.

Den 1 januari 1996 skall lokala ordningsföreskrifter,
hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för hamnar som har
utfärdats före ordningslagens ikraftträdande upphöra att gälla.

Föreskrifter som har beslutats med stöd av 10 § länsstyrelsein- struktionen (1971:460) skall upphöra att gälla den 1 januari 1995.
2. I ett ärende som gäller en ansökan eller anmälan enligt en
författning som avses i punkt 1 andra stycket tillämpas
ordningslagen vid prövning efter ikraftträdandet, om inte något
annat sägs i det följande.
3. Ett godkännande enligt 6 § tredje stycket allmänna
ordningsstadgan gäller till den 1 januari 1995 som ett tillstånd
enligt 3 kap. 6 § tredje stycket ordningslagen.
4. Utan hinder av bestämmelserna om besiktning i 2 kap. 12 och 13 §§ ordningslagen får ett samlingstält eller en tivolianordning
användas för sitt ändamål till dess första besiktning sker. Rätten
till användning utan föregående besiktning upphör dock den 30 september 1994, om inte skriftlig ansökan om besiktning har gjorts
dessförinnan. 5. I fråga om överklagande av ett beslut som har meddelats före
ordningslagens ikraftträdande enligt en författning som avses i
punkt 1 andra--fjärde styckena gäller äldre bestämmelser.
6. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna lag tillämpas i stället den nya föreskriften.

1999:1282

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före
ikraftträdandet.

2005:68
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
2. Ärenden enligt 2 kap. 8 § andra stycket som kommit in till
polismyndigheten före den 1 april 2005 men som ännu inte har
avgjorts, handläggs av länsstyrelsen enligt 2 kap. 8 § andra
stycket i dess nya lydelse.
3. Prövningstillstånd krävs inte i fråga om domar och beslut
som har meddelats av länsrätt före ikraftträdandet.

2013:939

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för allmänna sammankomster
och offentliga tillställningar som ägt rum före
ikraftträdandet.