Lag (2009:128) om yrkeshögskolan

Svensk författningssamling 2009:128
t.o.m. SFS 2009:1040
SFS nr: 2009:128
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2009-03-05
Ändrad: t.o.m. SFS 2009:1040
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att inom
yrkeshögskolan - säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar
mot arbetslivets behov kommer till stånd, - säkerställa att statens stöd för eftergymnasiala
yrkesutbildningar fördelas effektivt, - säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar håller hög
kvalitet, och - inom smala yrkesområden tillgodose behov av eftergymnasiala
yrkesutbildningar som avses leda till förvärvsarbete för de
studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke.

2 § I lagen avses med - studerande: den som är antagen till och bedriver studier vid
en utbildning som ingår i yrkeshögskolan, - uppdragsutbildning: utbildningsverksamhet som anordnas mot
ersättning från uppdragsgivare som inte är en fysisk person
och där uppdragsgivaren utser den som ska få delta i
utbildningen, - yrkeshögskolan: samtliga utbildningar som avses i 7 § och
som inte är utbildningar enligt högskolelagen (1992:1434) eller kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina, och - årsplats: en studerandeplats i heltidsutbildning som
omfattar 40 veckor.

3 § Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning
för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga
rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som
verkar inom yrkeshögskolan främja jämställdhet mellan könen
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen

4 § Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga
universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda
fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får
anordna utbildningen i samverkan med andra.

5 § En utbildning inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga
på de kunskaper som eleverna får på nationella program i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Lag (2009:1040).

6 § Utbildningen ska
1. ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen
av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en
hög kvalitet och yrkesrelevans nås,
2. ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade
kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag
kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet,
3. präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk
förankring,
4. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och
utbildningsanordnare, och
5. bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna
utbildnings- och yrkesval.

7 § En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska
ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i
så fall ska omfatta. Regeringen meddelar föreskrifter om
vilken myndighet som prövar dessa frågor.

Bidrag och avgifter

8 § En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan kan efter
ansökan få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som
fördelar bidrag och medel.

9 § Utbildning inom yrkeshögskolan, för vilken
utbildningsanordnaren får statsbidrag eller särskilda medel
enligt 8 §, ska vara avgiftsfri för de studerande. Enstaka
inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för
får dock förekomma.

Utbildningsanordnaren får vad gäller sådan utbildning bestämma
att böcker och andra lärverktyg, som varje studerande har för
eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av de
studerande själva eller erbjudas mot avgifter som högst
motsvarar utbildningsanordnarens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt
tillhandahållas utan kostnad för de studerande.

En myndighet får besluta att utbildningsanordnaren får ta ut
studerandeavgifter för annan utbildning inom yrkeshögskolan än
sådan som avses i första stycket. Avgifterna ska vara skäliga
med hänsyn till de kostnader som anordnaren har, förutsatt att
kostnaderna i sig kan anses rimliga för verksamheten.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som
prövar denna SFS 2009:128 fråga.

Uppdragsutbildning

10 § En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan får efter
anmälan bedriva sådan utbildning även som uppdragsutbildning. Regeringen meddelar föreskrifter om till vilken myndighet
anmälan ska göras.

11 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet
får ta ut avgifter av en sådan utbildningsanordnare som avses
i 10 §.

Organisation

12 § De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för
undervisning eller handledning ska genom utbildning eller
erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva.

13 § Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling
anordnas för de personer som anlitas för undervisning eller
handledning.

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas inom
yrkeshögskolan.

Utbildningsanordnaren får utfärda utbildningsbevis och
examensbevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningsbevis och
examensbevis.

Studerande

15 § En utbildning inom yrkeshögskolan ska vara öppen för alla
som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningen.

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ansökan och antagning till
utbildningarna inom yrkeshögskolan.

17 § Om inte alla behöriga sökande till en utbildning inom
yrkeshögskolan kan tas emot till utbildningen, ska ett urval
göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om
urval.

18 § De studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha
rätt att utöva inflytande över utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska verka för att de studerande tar en
aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

19 § En studerande får tills vidare avskiljas från en
utbildning som anordnas av staten, en kommun eller ett
landsting om han eller hon
1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att
det, till följd av något sådant förhållande som avses i första
stycket, bedöms finnas en påtaglig risk att den studerande kan
komma att skada någon annan person eller värdefull egendom
under utbildningen.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om
avskiljande.

Övriga bestämmelser

20 § Högskolans avskiljandenämnd ska pröva frågor om
avskiljande.

Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol av den studerande och
utbildningsanordnaren. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. Ett beslut om avskiljande ska,
om den som har avskilts begär det, omprövas efter två år.

21 § För prövning av överklagande av vissa andra beslut än de
som avses i20 § svarar Överklagandenämnden för högskolan. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte
överklagas.


Övergångsbestämmelser

2009:128
1. Denna lag träder i kraft den 15 april 2009 och tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2009.
2. Genom lagen upphävs lagen (2001:239) om kvalificerad
yrkesutbildning. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande
för utbildning för vilken det före den 15 april 2009 har
beviljats statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning.
3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
bevilja en utbildningsanordnare som före den 15 april 2009 har
beviljats statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning
fortsatt stöd, dock längst till och med 2013. Den upphävda
lagen gäller även för utbildning för vilken beslut om statligt
stöd har förlängts enligt denna punkt.

2009:1040

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före
ikraftträdandet.