Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen

Svensk författningssamling 2011:689

t.o.m. SFS 2017:895
SFS nr: 2011:689
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-05-26
Ändrad: t.o.m. SFS 2017:895
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § I denna förordning finns det bestämmelser om
1. utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och
2. högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och förskollärare så att de uppnår en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen. Förordning (2013:831).

Definitioner

2 § Med huvudman avses i denna förordning den som enligt skollagen (2010:800) är huvudman inom skolväsendet.

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

Tillämpliga bestämmelser

3 § I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning.

Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.

Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning. Förordning (2013:831).

Utfärdande av vissa examina

Ansökan om examen

4 § Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen.

Prövning av ansökan

5 § Ansökan enligt 4 § prövas av en högskola som anordnar utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande examen som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla kraven.

Utbildningar av lärare och förskollärare som saknar behörighetsgivande examen

Var utbildningarna anordnas

6 § Utbildningarna enligt 1 § 2 ska anordnas vid de högskolor som regeringen beslutar.

Vad utbildningarna syftar till

7 § Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800). Förordning (2013:831).

Behörighet

8 § För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9-11 §§ i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8-11, 25 och 28-31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § samma kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.

Första och andra styckena och 9-11 §§ gäller inte behörighet till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

9 § Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller hon
1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för legitimation som lärare enligt denna förordning, och
2. är verksam som lärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §. Förordning (2013:831).

10 § Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 § har den som saknar en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), om han eller hon
1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som förskollärare har förutsättningar enligt denna förordning att uppnå en förskollärarexamen enligt 19 §, och
2. är verksam som förskollärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §. Förordning (2013:831).

11 § Utöver det som följer av 9 eller 10 § gäller att den sökande ska ha gått igenom högskoleutbildning eller på något annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper i sådan omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning. Förordning (2013:831).

Urval

12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13-19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100) är urvalsgrunderna
1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 § högskoleförordningen,
2. tidigare utbildning, och
3. arbetslivserfarenhet.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder enligt första stycket som ska användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket högskoleförordningen.

Första-tredje styckena gäller inte urval till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

Antagning

13 § Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer.

Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2026. Förordning (2016:959).

Utbildningarnas genomförande

14 § Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst 120 högskolepoäng.

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 § ska för en student sammanlagt omfatta 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid. Om utbildningen ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare, får den dock för en student pågå under högst fyra år. Förordning (2013:831).

15 § Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete (examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får understigas vid utbildning enligt denna förordning. Förordning (2013:831).

16 § Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen (1993:100) ska inte gälla för utbildningarna. Förordning (2013:831).

Särskilda krav för examen för studenter med viss yrkeserfarenhet

Vilka studenter omfattas?

17 § I 19-22 och 25-29 §§ anges särskilda krav för att avlägga förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som
1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl den 1 juli 2015 som den dag utbildningen ska vara slutförd,
2. var anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
3. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. Förordning (2013:831).

18 § I 23, 24, 27 och 28 §§ anges särskilda krav för att avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som
1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk examen,
2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller de ämnen som avses i 1,
3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet,
4. var anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
5. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. Förordning (2013:831).

Förskollärarexamen

19 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

Grundlärarexamen

20 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

21 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

22 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater eller rörelse och drama

23 § En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet. Förordning (2013:831).

24 § En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förordning (2013:831).

Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen

25 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7-9.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2013:831).

26 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2013:831).

Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen

27 §/Upphör att gälla U:2018-07-02/ Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 225 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och om 45 högskolepoäng för varje övrigt undervisningsämne. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).

27 §/Träder i kraft I:2018-07-02/ Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2017:895).

28 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).

Yrkeslärarexamen

29 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

Redovisning av studier

30 § Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna. Förordning (2013:831).

Överklagande

31 § Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100), följande beslut av en högskola överklagas:
1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning,
2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,
4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, och
5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller kursbevis. Förordning (2013:831).


Övergångsbestämmelser

2011:689
1. Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 och gäller till och med den 30 juni 2018.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen.
3. Den som har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt den upphävda förordningen har rätt att slutföra sin utbildning till en sådan examen enligt bestämmelserna i den upphävda förordningen, dock senast den 31 december 2014.

2017:895
1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2018.
2. Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en ämneslärarutbildning enligt 23 §, 24 § första meningen, 25 eller 27 § har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med utgången av december 2024. Hänvisningarna i 23 och 25 §§ till bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska då avse bilaga 2 i lydelsen före den 2 juli 2018.