Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen

Svensk författningssamling 2011:689
t.o.m. SFS 2013:831
SFS nr: 2011:689
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-05-26
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:831
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § I denna förordning finns det bestämmelser om
1. utfärdande av vissa examina som kan vara
behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och
2. högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och
som syftar till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och
förskollärare så att de uppnår en examen som kan vara
behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen. Förordning (2013:831).

Definitioner

2 § Med huvudman avses i denna förordning den som enligt
skollagen (2010:800) är huvudman inom skolväsendet.

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

Tillämpliga bestämmelser

3 § I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande
bestämmelser om högskoleutbildning.

Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något
annat följer av denna förordning.

Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som
leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat
följer av denna förordning. Förordning (2013:831).

Utfärdande av vissa examina

Ansökan om examen

4 § Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre
föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en
sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare
eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen.

Prövning av ansökan

5 § Ansökan enligt 4 § prövas av en högskola som anordnar
utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande
examen som avses i 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).

Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som
har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller
verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla
kraven.

Utbildningar av lärare och förskollärare som saknar behörighetsgivande examen

Var utbildningarna anordnas

6 § Utbildningarna enligt 1 § 2 ska anordnas vid de högskolor
som regeringen beslutar.

Vad utbildningarna syftar till

7 § Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och
förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som
kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800). Förordning (2013:831).

Behörighet

8 § För behörighet till utbildning enligt denna förordning
gäller 9-11 §§ i stället för bestämmelserna om grundläggande
och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8-11, 25 och 28-31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § samma
kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några
behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller
även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.

Första och andra styckena och 9-11 §§ gäller inte behörighet
till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om
tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

9 § Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska
leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för
legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller
hon
1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare
motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare
har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen
för legitimation som lärare enligt denna förordning, och
2. är verksam som lärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §. Förordning (2013:831).

10 § Behörighet för utbildning enligt denna förordning som
ska leda till förskollärarexamen enligt 19 § har den som
saknar en examen som kan vara behörighetsgivande för
legitimation som förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), om han eller hon
1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare
motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som
förskollärare har förutsättningar enligt denna förordning att
uppnå en förskollärarexamen enligt 19 §, och
2. är verksam som förskollärare hos en sådan huvudman som
avses i 2 §. Förordning (2013:831).

11 § Utöver det som följer av 9 eller 10 § gäller att den
sökande ska ha gått igenom högskoleutbildning eller på något
annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper i sådan
omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgivande för
legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), kan
uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna
förordning. Förordning (2013:831).

Urval

12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13-19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100) är urvalsgrunderna
1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 § högskoleförordningen,
2. tidigare utbildning, och
3. arbetslivserfarenhet.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder
enligt första stycket som ska användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt
vad som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket
högskoleförordningen.

Första-tredje styckena gäller inte urval till utbildning som
avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning
som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

Antagning

13 § Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna
förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som
högskolan bestämmer.

Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2017. Förordning (2013:831).

Utbildningarnas genomförande

14 § Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en
examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som
lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) får för en
student sammanlagt omfatta högst 120 högskolepoäng.

Utbildning enligt denna förordning som ska leda till
förskollärarexamen enligt 19 § ska för en student sammanlagt
omfatta 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga
kärnan.

Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid. Om utbildningen
ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för
legitimation som lärare, får den dock för en student pågå
under högst fyra år. Förordning (2013:831).

15 § Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje
students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete (examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt
äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får
understigas vid utbildning enligt denna förordning. Förordning (2013:831).

16 § Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen (1993:100) ska inte gälla för utbildningarna. Förordning (2013:831).

Särskilda krav för examen för studenter med viss
yrkeserfarenhet

Vilka studenter omfattas?

17 § I 19-22 och 25-29 §§ anges särskilda krav för att
avlägga förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller
yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som
1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar
som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta
läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl
den 1 juli 2015 som den dag utbildningen ska vara slutförd,
2. var anställda som lärare eller förskollärare i
skolväsendet den 1 december 2013, och
3. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har
fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. Förordning (2013:831).

18 § I 23, 24, 27 och 28 §§ anges särskilda krav för att
avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för
studenter som
1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd
att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i
skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans,
teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk
examen,
2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen
avser det eller de ämnen som avses i 1,
3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i
en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller
med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom
skolväsendet,
4. var anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
5. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har
fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. Förordning (2013:831).

Förskollärarexamen

19 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de
kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs
enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

Grundlärarexamen

20 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om
studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska
området och de ämneskunskaper i det eller de
undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan
examen. Förordning (2013:831).

21 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de
ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma
bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831).

22 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4-6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de
undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan
examen. Förordning (2013:831).

Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena
dans, teater eller rörelse och drama

23 § En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven
för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100).

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den
förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller
teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa
ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit
avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i
ämnet. Förordning (2013:831).

24 § En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha
inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, om den
omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen
omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller
teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i
gymnasieskolan. Förordning (2013:831).

Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen

25 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 7-9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs
enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska
avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans
årskurs 7-9.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den
förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt
första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2013:831).

26 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs
enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska
avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta
eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne.

För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den
förordningen inte tillämpliga.

En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses
omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt
första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2013:831).

Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen

27 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta
kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på
grundnivå,
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller
musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses
i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 225 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta
kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad
nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i
det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av
att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och
om 45 högskolepoäng för varje övrigt undervisningsämne. Om
studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller
lika stor omfattning av ämnesstudier i varje
undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena
som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. När examen ska anses
omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap
eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i
båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes
erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska
beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska
det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje
undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).

28 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i
gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta
1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta
kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på
grundnivå, eller
2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller
musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses
i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.

Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng
i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av
att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i
och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor
erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av
ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon
välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av
undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska
den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av
att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.

Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska
det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje
undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831).

Yrkeslärarexamen

29 § En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven
för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana
kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som
leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831).

Redovisning av studier

30 § Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna. Förordning (2013:831).

Överklagande

31 § Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för
vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100),
följande beslut av en högskola överklagas:
1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses
i denna förordning,
2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i
fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen
högskoleförordningen,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet
enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,
4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett
obligatoriskt utbildningsmoment, och
5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller
kursbevis. Förordning (2013:831).


Övergångsbestämmelser

2011:689
1. Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 och gäller
till och med den 30 juni 2018.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:224) om
högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar
lärarexamen.
3. Den som har påbörjat en utbildning till en lärarexamen
enligt den upphävda förordningen har rätt att slutföra sin
utbildning till en sådan examen enligt bestämmelserna i den
upphävda förordningen, dock senast den 31 december 2014.