Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Svensk författningssamling 2011:326
t.o.m. SFS 2016:592
SFS nr: 2011:326
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-03-17
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:592
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande föreskrifter

1 § I denna förordning finns det i anslutning till skollagen (2010:800) bestämmelser om vad som krävs för att en lärare
eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss
undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser om
behörighet för lärare.

Förordningen innehåller även bestämmelser om legitimation och
introduktionsperiod för lärare och förskollärare i
skolväsendet och om undantag från vissa krav i skollagen. Förordning (2014:419).

2 § I förordningen (2011:7) om dansarutbildning finns särskilda
bestämmelser om lärare på dansarutbildningen.

I förordningen (2011:398) om särskild utbildning med judiska
studier i grundskolan finns särskilda bestämmelser om lärare i
ämnet judiska studier. Förordning (2011:399).

3 § Med främmande språk enligt 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses engelska.

4 § Med särskild pedagogisk inriktning enligt 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses waldorfpedagogisk inriktning.

5 § Vid tillämpningen av denna förordning jämställs
specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med speciallärarexamen enligt samma bilaga. Detsamma
gäller en äldre examen som motsvarar någon av dessa examina.

Första stycket gäller bara om den examen som ska jämställas med
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning
som påbörjats före utgången av 2008.


2 kap. Behörighetsgrundande utbildning

Förskolan

1 § Behörig att undervisa i förskolan är den som har avlagt
1. förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i förskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

Förskoleklassen

2 § Behörig att undervisa i förskoleklassen är den som har
avlagt
1. förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans
årskurs 1-3,
3. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd
för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av
årskurserna 1-3 i grundskolan, eller
4. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1 eller 2.

Grundskolan

Grundskolans årskurs 1-3

3 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 är den
som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1-3,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 1-3 i grundskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor
som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen
som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i
första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska
som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. Förordning (2013:694).

3 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller
flera ämnen enligt 3 § är även behörig att undervisa i
grundskolans årskurs 1-3 i ytterligare ett eller flera ämnen,
om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt
nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort
ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som
anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning
vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd,
3. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
5. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller
6. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5. Förordning (2013:694).

4 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 i ämnena
bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd
eller moderna språk är, utöver vad som följer av 3 eller 3 a §,
den som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6,
3. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9,
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
5. en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd
för arbete i minst en av årskurserna 4-9 i grundskolan, eller
6. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som
omfattas av lärarens utbildning. Förordning (2011:1596).

4 a § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 i ett
eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott
och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne
eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller
i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097).

5 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 3 är, utöver
vad som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §, den som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i
grundskolans årskurs 4-6,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor
som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens
utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock
endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om
läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller
motsvarande omfattning i ämnet. Förordning (2013:694).

5 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera
ämnen enligt 5 § är även behörig att undervisa i grundskolans
årskurs 3 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren är
behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i grundskolans
årskurs 4-6. Förordning (2011:1596).

Grundskolans årskurs 4-6

6 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 är den
som har avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6,
2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i fritidshem,
3. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9,
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan, eller
5. en äldre examen än som avses i 3 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens
examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom
endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som
omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första
stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som
andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. Förordning (2013:694).

7 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 är,
utöver vad som följer av 6 §, den som har avlagt en examen
som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna
förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin
behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena
svenska, matematik och engelska.

Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning
vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller
4. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
svenska som andraspråk.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena
svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som
avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens utbildning
i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt
respektive punkt. Förordning (2013:694).

7 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller
flera ämnen enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 § är även
behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 i ytterligare
ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin
behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen
i den omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning
vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd,
4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller
5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4. Förordning (2013:694).

7 b § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 i ett
eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott
och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 6, 7 eller 7 a §, den som är behörig att undervisa i samma ämne
eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller
i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097).

Grundskolans årskurs 7-9

8 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7-9 är den som
har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9,
2. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
3. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan, eller
4. en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för
arbete i gymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 3 är dessutom endast
behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av
lärarens examen.

9 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7-9 är,
utöver vad som följer av 8 §, den som har avlagt en examen
som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna
förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin
behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om
1. minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller
2. minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
annat ämne än som anges i 1.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa
i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om
lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs
enligt respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan
anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7-9 i fråga om ämneskunskaper. Förordning (2013:694).

Bredare behörighet i Waldorfskola

10 § En lärare som är behörig att undervisa i grundskolans
årskurs 1-6 enligt bestämmelser i denna förordning är även
behörig att undervisa i årskurserna 7 och 8 i en grundskola med
waldorfpedagogisk inriktning. Detta gäller bara om lärarens
utbildning omfattar waldorfpedagogik.

Behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt första
stycket omfattar bara det eller de ämnen som läraren är behörig
att undervisa i i grundskolans årskurs 4-6.

Grundsärskolan

Grundsärskolans årskurs 1-6

11 § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1-6 är den
som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot
utvecklingsstörning och
1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 1-3 i grundskolan, eller
3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att
bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare
utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens
utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock
endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om
läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller
motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första
stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de
ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att
undervisa i, är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och om-fattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:694).

11 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller
flera ämnen enligt 11 § är även behörig att undervisa i
grundsärskolans årskurs 1-6 i ytterligare ett eller flera
ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet
enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har
fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den
omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två
av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd,
3. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
5. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller
6. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att
undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne,
som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Förordning (2013:694).

12 § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1-6 i
ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet,
motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 eller 11 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med
specialisering mot utvecklingsstörning och
1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i fritidshem,
2. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4-6,
3. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7-9,
4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,
5. en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd
för arbete i minst en av årskurserna 4-9 i grundskolan, eller
6. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att
bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare
utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och
som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom
endast behörig att undervisa i något eller några av de
ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant
ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:693).

12 a § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1-6 i
ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer
av 11, 11 a eller 12 §, den som har avlagt speciallärarexamen
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med
specialisering mot utvecklingsstörning och som är behörig att
undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa
i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i
något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet,
motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne
är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2014:1097).

Grundsärskolans årskurs 7-9

13 § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7-9 är
den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot
utvecklingsstörning och
1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i årskurs 4-6, eller
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens
examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller
de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En
lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att
undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen
har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
ämnet.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:694).

14 § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7-9 är,
utöver vad som följer av 13 §, den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och en
examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning. Därutöver ska läraren genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena
svenska, matematik och engelska och
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning
vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller
4. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
svenska som andraspråk.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det
eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om
lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den
omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är
dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden
för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i,
är relevant.

Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens
behörighetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen eller en motsvarande äldre
examen.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen
som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i
bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning
eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:694).

14 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller
flera ämnen enligt 13 eller 14 § är även behörig att
undervisa i grundsärskolans årskurs 7-9 i ytterligare ett
eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin
behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa
ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta
1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan
dessa ämnen,
2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i
naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade
mellan dessa ämnen,
3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning
vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd,
4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller
5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett
annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att
undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne,
som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Förordning (2013:694).

15 § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7-9 i
ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet,
motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 13, 14 eller 14 a §, den som har avlagt speciallärarexamen
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med
specialisering mot utvecklingsstörning och
1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7-9,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av
ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och
som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom
endast behörig att undervisa i något eller några av de
ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant
ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:693).

15 a § Behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 7-9 i
ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer
av 13, 14, 14 a eller 15 §, den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och som
är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en
av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa
i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i
något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet,
motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne
är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2014:1097).

Träningsskolan

16 § Behörig att undervisa i träningsskolan är, utöver vad
som följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §,
den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot
utvecklingsstörning och
1. förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i förskola, eller
3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att
bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare
utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en
behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan
behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till
högskoleförordningen och omfattar inriktning eller
specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:693).

Specialskolan

17 § Behörig att undervisa i specialskolan är den som har
avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet
eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller
utvecklingsstörning och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolan,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i grundskolan, eller
3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att
bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare
utbildning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan
funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och
i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger
behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i
denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att
undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans
årskurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800).

17 a § Behörig att undervisa i specialskolan i ett eller
flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och
hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 17 §,
den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet
eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller
utvecklingsstörning och som är behörig att undervisa i samma
ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan
eller i gymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan
funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser. Förordning (2014:1097).

17 b § Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse
och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med
specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller
utvecklingsstörning och
1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnet,
2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete
som lärare i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan och
som omfattar ämnet, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att
undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i
huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 7-9 i fråga om ämneskunskaper.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan
funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser. Förordning (2013:830).

17 c § Kravet i 17-17 b §§ på att ha avlagt
speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en
behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan
behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) och omfattar inriktning eller
specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav
språkstörning eller utvecklingsstörning.

Vid tillämpningen av 17 § andra stycket, 17 a § andra stycket
och 17 b § tredje stycket jämställs lärarens examen enligt
första stycket med speciallärarexamen. Förordning (2013:830).

Sameskolan

18 § Behörig att undervisa i sameskolan är den som har avlagt
1. en examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som ger behörighet att undervisa i grundskolans
årskurs 1-3 eller 4-6,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i minst en av årskurserna 1-6 i grundskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har blivit behörig att undervisa i minst en av
årskurserna 1-6 i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i motsvarande årskurser och ämnen i sameskolan som
lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i
grundskolan.

18 a § Behörig att undervisa i sameskolan i ett eller flera
av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa,
musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 18 §, den som
är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en
av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097).

Fritidshemmet

19 § Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har
avlagt
1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i fritidshem och minst en skolform i skolväsendet, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller
motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för
arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller
förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har
kompletterat sin utbildning.

20 § Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet
finnas fritidspedagoger eller motsvarande. Därutöver får det
finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att
elevernas utveckling och lärande främjas.

Gymnasieskolan

21 § Behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än
yrkesämnen är den som har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,
2. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen
med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9,
3. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i gymnasieskolan,
4. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd
för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av
ämnena svenska, samhällskunskap eller musik eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne,
dock inte ett yrkesämne, 5. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena
svenska, samhällskunskap eller musik, eller 6. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng
eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 5,
dock inte ett yrkesämne. Förordning (2011:1596).

22 § En lärare som avses i 21 § 1 eller 3 är behörig att
undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens
examen och i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är
relevant.

En lärare som avses i 21 § 2 är behörig att undervisa i det
eller de ämnen som omfattas av lärarens examen, om den
omfattar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller
motsvarande omfattning i ämnet. Läraren är även behörig att
undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är
relevant. Behörighet enligt detta stycke kan dock inte avse
ämnena svenska, samhällskunskap och musik.

En lärare som avses i 21 § 4, 5 eller 6 är behörig att
undervisa i det eller de ämnen som anges i respektive punkt
om lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs
enligt respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan
anses motsvara kraven i ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan i fråga om ämneskunskaper. Läraren är även
behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens
kompetens är relevant. Förordning (2013:694).

23 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs
för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett ämne
enligt 22 §.

Ett ämne som avses i första stycket får inte vara ett ämne som
anges i bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100).

24 § Behörig att undervisa på gymnasieskolans
introduktionsprogram i grundskolans ämnen är, utöver vad som
följer av 21 §, den som har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i grundskolans årskurs 7-9,
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena
svenska, samhällskunskap eller musik, eller
4. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat av
grundskolans ämnen än som anges i 3.

En lärare som avses i första stycket 1 eller 2 är endast
behörig att undervisa i det eller de av grundskolans ämnen
som omfattas av lärarens examen.

En lärare som avses i första stycket 3 eller 4 är endast
behörig att undervisa i något eller några av de av
grundskolans ämnen som anges i respektive punkt. För
behörighet krävs att lärarens utbildning i ämnet har den
omfattning som anges i respektive punkt och ämnesstudierna i
huvudsak kan anses motsvara kraven i ämneslärarexamen enligt
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning
mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i fråga om
ämneskunskaper. Förordning (2013:694).

25 § Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den
som har avlagt
1. yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
arbete i gymnasieskolan i ett sådant ämne, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin
behörighet att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper
som är relevanta för ett yrkesämne.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens
yrkeskunskaper är relevanta.

26 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett
yrkesämne enligt 25 §.

Gymnasiesärskolan

27 § Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen
än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i
grundsärskolan enligt 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens
utbildning ger behörighet att undervisa i i grundsärskolan. Läraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen
eller ämnesområden för vilka lärarens kompetens är relevant. Förordning (2013:693).

27 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som
krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett
ämne eller ämnesområde enligt 27 § andra stycket.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får
inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i
grundsärskolan. Förordning (2013:693).

27 b § Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i ämnena
dans eller teater är, utöver vad som följer av 27 §, den som
har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot
utvecklingsstörning och
1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot
arbete i gymnasieskolan,
2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete
som lärare i gymnasieskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning
enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha
kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med
ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de ämnen som anges där, om ämnet eller
ämnena omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom
behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket
ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är
relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen
gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande
examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som
anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar
inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning. Förordning (2013:830).

28 § Behörig att undervisa i gymnasiesärskolan i yrkesämnen är
den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen
enligt 25 §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att
undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens
yrkeskunskaper är relevanta.

29 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett
yrkesämne enligt 28 §.

30 § Behörig att undervisa på gymnasiesärskolans individuella
program är, utöver vad som följer av 27, 27 b eller 28 §, den
som är behörig att undervisa i grundsärskolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a eller 16 §.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är
endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller
ämnesområden som lärarens eller förskollärarens utbildning
ger behörighet att undervisa i i grundsärskolan. Läraren
eller förskolläraren är dock även behörig att undervisa i
andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens eller
förskollärarens kompetens är relevant. Förordning (2013:830).

30 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som
krävs för att en lärares eller förskollärares kompetens ska
vara relevant för ett ämne eller ämnesområde enligt 30 § andra stycket.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får
inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i
grundsärskolan. Ett ämne som avses i första stycket får inte
heller vara ett yrkesämne. Förordning (2013:693).

Kommunal vuxenutbildning

31 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning är den
som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i
motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan enligt
bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte
behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

31 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §. Förordning (2016:450).

31 a §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för undervisning i ämnet svenska som andraspråk, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk. Förordning (2016:450).

Särskild utbildning för vuxna

32 § Behörig att undervisa i särskild utbildning för vuxna är
den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i
motsvarande ämne i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan.

/Rubriken upphör att gälla U:2016-07-01/

Utbildning i svenska för invandrare

33 § /Ny beteckning 2 kap. 31 a § U:2016-07-01 genom förordning (2016:450)./ Behörig att undervisa i utbildning i svenska för
invandrare är den som har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen
omfattar ämnet svenska som andraspråk,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
undervisning i ämnet svenska som andraspråk, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng
eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk.

Modersmålsundervisning

34 § Behörig att undervisa i modersmål är den som har avlagt
1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen
omfattar modersmålet som ett ämne,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för
undervisning i modersmålet, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare
utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng
eller motsvarande omfattning i modersmålet.

Fritidspedagoger

35 § En fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en
examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig
att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om
han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått
kunskaper och förmågor som motsvarar en utbildning som ger
sådan behörighet.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara den eller de
skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som den
motsvarande utbildningen ger behörighet att undervisa i.

Speciallärare

Förskoleklass

36 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i förskoleklassen är den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och
1. förskollärar- eller grundlärarexamen enligt samma bilaga som
ger behörighet att undervisa i förskoleklassen,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i förskoleklassen, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är
endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning
som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan

37 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i årskurs 1-3 i grundskolan, sameskolan,
specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som
speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen
är specialiserad mot.

38 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i årskurs 4-6 i grundskolan, sameskolan,
specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som
speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen
är specialiserad mot.

39 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i årskurs 7-9 i grundskolan samt i årskurs 7-10 och sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800) i specialskolan är den som
har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som
speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen
är specialiserad mot.

40 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i årskurs 7-9 i grundsärskolan är den som
har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som
speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen
är specialiserad mot.

41 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i träningsskolan är, utöver vad som följer
av 37, 38 eller 40 §, den som har avlagt speciallärarexamen
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och
1. förskollärarexamen enligt samma bilaga,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i förskolan,
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är
endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning
som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

42 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är
den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) och
1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9 eller i
gymnasieskolan,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9 eller i
gymnasieskolan, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som
speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen
är specialiserad mot. Förordning (2011:1596).

43 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som
avser särskilt stöd i gymnasiesärskolans individuella program
är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt
speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och
1. förskollärar- eller grundlärarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen,
2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att
undervisa i förskolan, förskoleklassen eller grundskolans
årskurs 1-3 eller 4-6, eller
3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt
denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat
sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar
kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är
endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning
som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Ytterligare behörighet

44 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa
som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, om han eller hon har
1. kompletterat sin behörighetsgivande examen med
högskoleutbildning som var avsedd att ge behörighet att
undervisa i detta eller dessa ämnen i skolväsendet, och
2. fullgjort högskoleutbildningen före den 1 december 2013.

En lärare som avses i första stycket är behörig att
undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i
den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som
den högskoleutbildning som avses i samma stycke 1 var avsedd
för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan
i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att
undervisa i detta eller dessa ämnen i gymnasiesärskolan. Förordning (2013:693).

45 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 44 § ska
vid tillämpningen av 11, 13, 33 och 34 §§ anses ha avlagt en
lärarexamen som
1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de
årskurser som högskoleutbildningen var avsedd att ge
behörighet att undervisa i, och
3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att
undervisa i enligt 44 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses
i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2013:693).

45 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 44 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som
1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i


bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),

2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de årskurser som högskoleutbildningen var avsedd att ge behörighet att undervisa i, och
3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i enligt 44 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450).

46 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa
som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, om
1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat
sin behörighetsgivande examen med fullgjord
högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen, och
2. högskoleutbildningen motsvarar de krav för behörighet i
ämnet eller ämnena som Skolöverstyrelsen eller Statens
skolverk vid tiden för utbildningen hade meddelat
föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande om.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa
i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller
de skolformer eller i den eller de årskurser som
högskoleutbildningen skulle ge behörighet att undervisa i
enligt Skolöverstyrelsens föreskrifter, riktlinjer eller
motsvarande. En lärare som är behörig att undervisa i
gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även
behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i
gymnasiesärskolan. Förordning (2013:693).

47 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 46 § ska
vid tillämpningen av 11, 13, 33 och 34 §§ anses ha avlagt en
lärarexamen som
1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i
bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),
2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de
årskurser som högskoleutbildningen ger behörighet att
undervisa i enligt 46 §, och
3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att
undervisa i enligt 46 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses
i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2013:693).

47 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 46 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som
1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i


bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100),

2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de årskurser som högskoleutbildningen ger behörighet att undervisa i enligt 46 §, och
3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i enligt 46 §.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450).

48 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa
som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, om
1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat
sin behörighetsgivande examen med fullgjord
högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen,
2. högskoleutbildningen hade en omfattning i varje ämne som
minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts
för ämnet i någon av de lärarexamina som är äldre än en sådan
behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en
behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968,
och
3. han eller hon genom högskoleutbildningen har fått sådana
ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som
i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses
i 2.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa
i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller
de skolformer eller i den eller de årskurser som den
lärarexamen som avses i samma stycke 2 var avsedd för. En
lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett
eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i
detta eller dessa ämnen i gymnasiesärskolan. Förordning (2013:693).

49 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 48 § ska
vid tillämpningen av 11, 13, 33 och 34 §§ anses ha avlagt en
lärarexamen som avses i 48 § första stycket 2. Vid
tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en sådan lärare dock
inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2013:693).

49 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 48 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som avses i 48 § första stycket 2. Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en sådan lärare dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450).

50 § Behörig att som lärare undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6 och fritidshemmet är, utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, den som
1. har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första
stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem och som
omfattar studier i minst ett av grundskolans ämnen,
2. har fullgjort ämnesstudier i en omfattning i varje ämne
som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha
krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är avsedda
för undervisning i årskurserna 1-3 eller 4-6 och som är äldre
än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en
behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968,
och
3. genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart
och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses
ha krävts för den lärarexamen som avses i 2.

Behörighet att undervisa i årskurs 1-3 eller 4-6 enligt
första stycket omfattar bara det eller de ämnen och de
årskurser för vilka den omfattning och de ämneskunskaper som
krävs enligt första stycket 2 och 3 har uppnåtts. Förordning (2013:693).

51 § Behörig att som lärare undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6 och fritidshemmet är, utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, den som
1. har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första
stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem,
2. har kompletterat sin examen med högskoleutbildning i minst
ett av grundskolans ämnen före den 1 december 2013,
3. genom högskoleutbildningen fullgjort ämnesstudier i en
omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta
omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de
lärarexamina som är avsedda för undervisning i årskurserna 1-3 eller 4-6 och som är äldre än en sådan behörighetsgivande
examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen
som kunde avläggas den 1 juli 1968, och
4. genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart
och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses
ha krävts för den lärarexamen som avses i 3.

Behörighet att undervisa i årskurs 1-3 eller 4-6 enligt
första stycket omfattar bara det eller de ämnen och de
årskurser för vilka den omfattning och de kunskaper som krävs
enligt första stycket 3 och 4 har uppnåtts. Förordning (2013:693).

52 § Den som uppfyller kraven för behörighet enligt 50 eller 51 § ska anses ha en behörighetsgivande examen. Den som har
en sådan examen är endast behörig att bedriva undervisning
utöver vad som följer av 50 eller 51 §, om han eller hon
genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper
och förmågor som motsvarar en utbildning som ger sådan
behörighet.

Behörighet enligt första stycket omfattar bara den eller de
skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som den
motsvarande utbildningen ger behörighet att undervisa i. Förordning (2013:693).

53 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 50 eller 51 §§ ska vid tilllämpning av 11, 13, 17, 18, 33 och 34 §§ anses ha avlagt en examen som avses i 50 § första stycket 2 och 51 § första stycket 3.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses
i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §§. Förordning (2013:693).

53 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ En lärare som är behörig att undervisa enligt 50 eller 51 § ska vid tillämpning av 11, 13, 17, 18, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en examen som avses i 50 § första stycket 2 och 51 § första stycket 3.

Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450).


3 kap. Utländsk lärar- eller förskollärarutbildning

1 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Ett bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning
som ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet eller
kompletterande insatser motsvarar sådan svensk utbildning som
anges i 2 kap. ger samma behörighet som den svenska
utbildningen.

Om läraren eller förskolläraren har ett annat modersmål än
svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ger den
utländska utbildningen behörighet enligt första stycket endast
om läraren eller förskolläraren har de kunskaper i svenska som
behövs.

1 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Ett bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som inte omfattas av de bestämmelser som avses i 2 § men som ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet eller kompletterande insatser motsvarar sådan svensk utbildning som anges i 2 kap. ger samma behörighet som den svenska utbildningen.

Om läraren eller förskolläraren har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ger den utländska utbildningen behörighet enligt första stycket endast om läraren eller förskolläraren har de kunskaper i svenska som behövs.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om villkoren för behörighet för lärare eller förskollärare som har bevis över sådan utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som avses i första stycket. Förordning (2016:183).

2 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
villkoren för behörighet enligt 1 § för lärare eller
förskollärare som har
1. ett sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis
över behörighetsgivande utbildning som följer av
- EU-rätten,
- avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
eller
- avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater
å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för
personer, och
2. bevis över annan utländsk lärar- eller
förskollärarutbildning än sådan som avses i 1.

2 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Förordning (2016:183).


4 kap. Legitimation

Förfarandet i ärenden om legitimation

1 § En ansökan om legitimation eller komplettering av
legitimation får överföras elektroniskt till Statens
skolverk. Förordning (2014:419).

2 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Ligger ett bevis över utländsk lärar- eller
förskollärarutbildning till grund för ansökan om legitimation
ska Statens skolverk inhämta ett yttrande från Universitets- och högskolerådet innan ärendet avgörs. Förordning (2014:419).

2 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Ligger ett sådant bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som avses i 3 kap. 1 § första stycket till grund för ansökan om legitimation ska Statens skolverk inhämta ett yttrande från Universitets- och högskolerådet innan ärendet avgörs. Förordning (2016:183).

3 § Statens skolverk ska meddela beslut i ärenden om
legitimation senast fyra månader efter det att alla handlingar
som gäller den sökande har kommit in till myndigheten. Förordning (2014:419).

4 § På legitimationen ska det anges i vilken eller vilka
skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande,
ämnen eller ämnesområden som läraren eller förskolläraren är
behörig att undervisa i. Förordning (2014:419).

Avgifter och bemyndiganden

5 § Statens skolverk ska ta ut en avgift för ansökan om
legitimation eller komplettering av legitimation. Avgiften är
- 1 500 kronor för ansökan om legitimation, och
- 750 kronor för ansökan om komplettering av legitimation.

För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Förordning (2014:419).

6 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Statens skolverk får meddela föreskrifter om
1. elektronisk överföring av en ansökan som avses i 1 § och
om elektronisk signatur, och
2. ansökningsförfarandet i övrigt när det gäller legitimation
och komplettering av legitimation. Förordning (2014:419).

6 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Statens skolverk får meddela föreskrifter om
1. elektronisk överföring av en ansökan som avses i 1 § och om elektronisk underskrift, och
2. ansökningsförfarandet i övrigt när det gäller legitimation och komplettering av legitimation. Förordning (2016:592).

11 § Har upphävts genom förordning (2013:532).


5 kap. Introduktionsperiod

Mentor och plan för genomförande av introduktionsperioden

1 § En lärare eller förskollärare som genomför en
introduktionsperiod enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) ska få stöd av en mentor under introduktionsperioden.

Mentorn ska vara legitimerad lärare eller legitimerad
förskollärare. Han eller hon ska ha tillräcklig erfarenhet av
arbete som lärare eller förskollärare för uppgiften som
mentor. Förordning (2014:419).

2 § Rektorn eller förskolechefen ska se till att det finns en
plan för introduktionsperioden. Förordning (2014:419).

Introduktionsperiodens längd

3 § En introduktionsperiod ska vara minst ett läsår eller
motsvarande på heltid.

Introduktionsperioden får genomföras under en eller flera
anställningar. En huvudman som har anställt en lärare eller
förskollärare som under en tidigare anställning genomfört en
del av introduktionsperioden ska se till att läraren eller
förskolläraren genomför så stor del av återstoden av
introduktionsperioden som ryms inom anställningstiden. Förordning (2014:419).

Undantag från introduktionsperioden

4 § Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte
1. när en lärare eller förskollärare anställs för högst
trettio dagar, eller
2. en lärare eller förskollärare som anses behörig på grund
av utländsk lärar- eller förskollärarutbildning.

5 § En lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 35 § och
som har tjänstgjort i huvudsak som fritidspedagog eller inom
ramen för sin nya behörighet under minst ett läsår eller
motsvarande på heltid ska genom denna tjänstgöring anses ha
genomfört en introduktionsperiod. Förordning (2014:419).

Bemyndigande

6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
introduktionsperioden. Förordning (2014:419).


Övergångsbestämmelser

2011:326
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Förordningen (1999:1421) om behörighetsbevis för lärare med
utländsk utbildning ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2012. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
handläggning av ärenden om behörighetsbevis där ansökan om
behörighetsbeviset har kommit in till Högskoleverket före den 1 juli 2011. Av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (2011:189) om ändring i skollagen (2010:800) framgår att
sådana ärenden efter den 31 december 2012 handläggs av
Universitets- och högskolerådet. Förordning (2012:915).
3. Bestämmelserna i 1 kap. 4 § ska tillämpas först från och med
den 1 juli 2012.
4. Har upphävts genom förordning (2014:419).
5. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § gäller inte för ansökan om
legitimation av en lärare eller förskollärare som avses i 34 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). Förordning (2014:419).
6. Har upphävts genom förordning (2014:419).
7. En lärare eller förskollärare som efter den 30 juni 2011 men före den 1 juli 2018 har avlagt behörighetsgivande examen
eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket eller
Universitets- och högskolerådet ska anses ha genomfört en
introduktionsperiod, om han eller hon har arbetat sammanlagt
minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera
anställningar som lärare eller förskollärare före den 31 mars 2012. Förordning (2014:419).
8. Trots 5 kap. 1 § andra stycket får en lärare eller
förskollärare som saknar legitimation vara mentor, om han
eller hon har avlagt behörighetsgivande examen eller har fått
ett behörighetsbevis av Högskoleverket eller Universitets- och högskolerådet. Detta gäller dock bara mentorskap som
läraren eller förskolläraren har påbörjat före den 1 juli 2014. Förordning (2014:419).
9. En lärare eller förskollärare ska efter ansökan enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelas behörighet utöver
sådan som följer av 2 eller 3 kap., om

a) läraren eller förskolläraren har legitimation eller
meddelas en sådan samtidigt som han eller hon meddelas
behörigheten,
b) läraren eller förskolläraren har undervisat som lärare
eller förskollärare i skolväsendet under sammanlagt minst
åtta läsår eller motsvarande i ämnet eller ämnesområdet eller
i förskolan under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 eller, om han eller hon är född senast den 1 juli 1958, under
sammanlagt minst fyra läsår eller motsvarande i ämnet eller
ämnesområdet eller i förskolan under samma period,
c) undervisningen enligt b inte har börjat bedrivas tidigare
än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk,
d) undervisningen, om den avsett ett ämne eller ämnesområde,
har haft en omfattning i ämnet eller ämnesområdet som
motsvarar undervisning för elever som bedriver
heltidsstudier,
e) undervisningen, om den avsett förskolan, har haft en
omfattning som sammanlagt motsvarar heltid,
f) undervisningen har följt de föreskrifter som gäller för
denna, och

g) läraren eller förskolläraren är lämplig att bedriva sådan
undervisning som han eller hon har bedrivit enligt b.

En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon
uppfyller kraven i första stycket är behörig att undervisa i
den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden
som undervisningen enligt första stycket b avsett. Förordning (2013:830).
10. Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det
fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller
förskollärarens undervisning enligt 9 första stycket b-f och
över hans eller hennes lämplighet att bedriva sådan
undervisning. Yttrandet eller intyget ska ha utfärdats av
huvudmannen eller av rektorn eller förskolechefen vid den
eller de skolor eller förskolor där läraren eller
förskolläraren har bedrivit undervisningen.

Om ett yttrande eller intyg enligt första stycket inte kan
ges in, ska läraren eller förskollärare i stället ge in en
utredning som visar att han eller hon uppfyller kraven i 9 första stycket b-g. Förordning (2013:830).
11. Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte lärare som är anställda som lärare i
skolväsendet den 1 december 2013 och som undervisar
huvudsakligen i ämnet eller ämnena dans, teater eller rörelse
och drama och som

a) har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd
att i det eller de ämnena ge kompetens för yrkesverksamhet
som pedagog i skolväsendet eller en motsvarande utländsk
examen,
b) har avlagt ämneslärarexamen enligt 23 och 24 §§ samt 27 eller 28 § förordningen (2011:689) om vissa
behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och
förskollärare och om högskoleutbildningar för
vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar
lärar- eller förskollärarexamen, och

c) har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i
en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller
med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom
skolväsendet. Förordning (2014:419).
12. Har upphävts genom förordning (2014:419).
13. Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte lärare och förskollärare som är
anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 december 2013 och som

a) har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar
som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta
läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl
den 1 juli 2015 som den dag då ansökan om legitimation kom in
till Statens skolverk, och

b) har avlagt lärar- eller förskollärarexamen enligt 19, 20, 21, 22, 25, 26, 27, 28 eller 29 § förordningen (2011:689) om
vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare
och förskollärare och om högskoleutbildningar för
vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar
lärar- eller förskollärarexamen. Förordning (2014:419).
14. Har upphävts genom förordning (2014:419).
15. För lärare som genom behörighetsförklaring enligt
skolförordningen (1971:235) har förklarats behöriga för visst
slag av anställning ska kravet i 2 kap. 16 § första stycket
skollagen (2010:800) anses uppfyllt genom
behörighetsförklaringen.

Om en lärare som avses i första stycket har arbetat i
skolväsendet sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i
en eller flera anställningar som lärare, gäller inte
huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen. Förordning (2014:419).
16. Har upphävts genom förordning (2014:419).
17. En lärare som avses i 15 är behörig att bedriva sådan
undervisning som behörighetsförklaringen kan anses avse. Förordning (2013:830).
18. Sådana speciallärare och specialpedagoger med
specialisering mot utvecklingsstörning som inte har en
behörighetsgivande examen och som den 1 december 2013 är
anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan,
gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna får,
trots att de inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), bedriva undervisning som lärare

a) i den särskilda inriktningen träningsskola inom
grundsärskolan,
b) i specialskolan om undervisningen motsvarar den särskilda
inriktningen träningsskola inom grundsärskolan,
c) på gymnasiesärskolans individuella program, och

d) i särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå på
en nivå som motsvarar träningsskolan.

En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning
som anges där även om han eller hon tillträder en ny
anställning som lärare efter den 1 december 2013.

Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket
lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är
tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog
avslutar en sådan anställning som avses i 33 § första stycket
samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade
anställningen anses vara en sådan anställning som avses i
första stycket. Förordning (2013:830).
19. Sådana speciallärare och specialpedagoger med
specialisering mot utvecklingsstörning som har legitimation
och en examen som ger behörighet att undervisa i minst en av
årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan och som
den 1 december 2013 är anställda som lärare i grundsärskolan,
gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna får,
trots att de inte är behöriga att bedriva undervisning i ett
ämne eller ämnesområde, bedriva undervisning i ämnet eller
ämnesområdet i

a) grundsärskolans årskurs 7-9,
b) gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen, och

c) särskild utbildning för vuxna på motsvarande nivåer som
avses i a och b.

En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning
som anges där även om han eller hon tillträder en ny
anställning som lärare efter den 1 december 2013.

Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket
lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är
tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog
avslutar en sådan anställning som avses i 33 § första stycket
samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade
anställningen anses vara en sådan anställning som avses i
första stycket. Förordning (2013:830).
20. En lärare som bedriver undervisning med stöd av 18 är
trots vad som anges i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) behörig att besluta om betyg.

Första stycket gäller inte lärare som är anställd utan
tidsbegränsning för att bedriva sådan undervisning som avses
i 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket skollagen. Förordning (2013:830).
21. Specialpedagoger omfattas av 18-20 endast om de har en

a) specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100),
b) motsvarande äldre examen, eller

c) utländsk examen som motsvarar en examen som avses i a
eller b.

En examen som anges i första stycket ska ha utfärdats senast
den 30 juni 2015 och avse utbildning som påbörjats före
utgången av 2008. Förordning (2013:830).

2012:497

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2012. De nya
bestämmelserna i punkt 8 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och
med den 1 juli 2011.

2013:532
1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2013.
2. Den upphävda bestämmelsen i 4 kap. 11 § andra stycket
gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till
Statens skolverk före ikraftträdandet.
3. Bestämmelsen i 4 kap. 12 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens
skolverk före ikraftträdandet.

2013:694
1. Denna förordning träder i kraft den 2 december 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas på studier som har fullgjorts den 2 december 2013 eller senare. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för studier som har fullgjorts före den 2 december 2013.

2013:830

Denna förordning träder i kraft den 2 december 2013 i fråga
om 2 kap. 17 b, 17 c, 27 b och 30 §§ samt punkt 20 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och i övrigt den 1 december 2013.