Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning

Svensk författningssamling 2011:1108
t.o.m. SFS 2016:597
SFS nr: 2011:1108
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-11-03
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:597
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- utbildningen (2 kap.),
- behörighet och urval (3 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
- utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
- betygsrätt för vuxenutbildning (6 kap.), och
- övriga bestämmelser (7 kap.).

2 § Med utbildning avses i förordningen kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, om inte något annat framgår. Förordning (2016:458).

3 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna ska utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa skolformer kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet. Förordning (2016:458).

4 § I de fall kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 2 § skollagen (2010:800) får den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter endast överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § denna förordning för motsvarande utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 § denna förordning får dock inte överlämnas till entreprenören.

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har en kommun eller ett landsting sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9-11 §§ studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2016:458).


2 kap. Utbildningen

Verksamhetspoäng, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng

1 § Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna. Förordning (2016:458).

2 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom särskild utbildning för vuxna motsvarar 800 verksamhetspoäng. Förordning (2016:458).

Kurser

3 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och delkurser samt orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskolearbete avses en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Förordning (2016:458).

4 § Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna får delas upp i delkurser. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser om nationella delkurser saknas. Förordning (2016:458).

5 § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i
ett nytt ämne. Med ny kurs avses en ny nationell kurs.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens
skolverk om en ny kurs på gymnasial nivå inom kommunal
vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

6 § En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av följande syften:
- medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
- ge ökade studietekniska färdigheter,
- vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
- ge tillfälle till validering,
- ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål, och
- ge stöd i form av yrkessvenska.

En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng. Förordning (2015:1046).

7 § En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens
individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan
tillgodoses genom nationella kurser eller orienteringskurser.

8 § Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå
från elevens förutsättningar och behov. En elev som har
genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta
i undervisningen när det gäller den delen av kursen.

9 § Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska
ges.

10 § Rektorn beslutar om
1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
2. vilka individuella kurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta, och
3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser enligt 4 § och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. Förordning (2016:458).

Kursplaner och ämnesplaner

11 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av kursplanen ska följande framgå:
- kursens syfte,
- kursens centrala innehåll,
- antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och
- kunskapskraven för kursen.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, inklusive för nationella delkurser, och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Förordning (2016:458).

12 § För kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas en kursplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av kursplanen ska kunskapskraven för varje kurs framgå.

Ytterligare föreskrifter om kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns i förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Förordning (2016:458).

13 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild
utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Den ska ge utrymme för
läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
- ämnets syfte,
- varje kurs som ingår i ämnet,
- det centrala innehållet för varje kurs,
- antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
kurs omfattar, och
- kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller ämnen som är gymnasiegemensamma enligt
bilaga 3 till skollagen (2010:800) får Statens skolverk

meddela föreskrifter om   ämnesplaner. Sådana föreskrifter får
innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på
vissa utbildningar. Förordning (2012:746).

14 § För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2016:458).

15 § Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana kurser ska inte heller ingå i ämnesplaner, och
gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng ska inte beräknas
för dem. Detsamma gäller för individuella kurser. Förordning (2013:360).

Individuella studieplaner

16 § Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev.

I 20 kap. 8 § och 21 kap. 8 § skollagen (2010:800) anges att den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen. Förordning (2016:458).

17 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen
av individuella studieplaner.

Studiehandledning

17 a § Studiehandledning kan tillhandahållas elever inom kommunal vuxenutbildning på ett språk som eleven behärskar. Förordning (2016:458).

Särskilda bestämmelser om de olika skolformerna

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

18 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i
form av kurser i svenska, svenska som andraspråk, engelska,
matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia,
geografi, fysik, kemi, biologi samt hem- och konsumentkunskap.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

19 § Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bedrivas i
form av kurser inom alla ämnen som finns i gymnasieskolan med
undantag av specialidrott, om inte något annat följer av
föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 § tredje
stycket. Dessutom får det finnas gymnasiearbete.

Därutöver får kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper
och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen
i gymnasieskolan ska ge.

20 § Rektorn ska för varje elev som genomför ett
gymnasiearbete utse en lärare att vara ansvarig för
gymnasiearbetet.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

20 a § Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är 525 timmar. Riktvärdet får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapskrav som anges i kursplanen. I 20 kap. 24 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om minsta antal timmar undervisningstid i veckan. Förordning (2016:458).

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

21 § Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som
motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom
träningsskolan bedrivs i form av kurser i svenska, svenska som
andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap,
religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi,
hem- och konsumentkunskap samt teknik.

22 § Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som
motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom
grundsärskolan bedrivs i form av kurser i språk och
kommunikation, natur och miljö samt individ och samhälle.

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

23 § Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå får
bedrivas i form av kurser inom alla ämnen som finns i
gymnasiesärskolan med undantag av idrott och hälsa. Dessutom
får det finnas gymnasiesärskolearbete.

Därutöver får särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå
bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper
och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen
i gymnasiesärskolan ska ge.

Rektorn ska för varje elev som genomför ett
gymnasiesärskolearbete utse en lärare att vara ansvarig för
gymnasiesärskolearbetet. Förordning (2013:360).

24 § Har upphävts genom förordning (2016:458).

Kontinuerlig utbildning

25 § Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

Arbetsplatsförlagt lärande

26 § Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning
lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan.

27 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för
arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav
som ställs på utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller
delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser.

28 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska
det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får
bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter
för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.


3 kap. Behörighet och urval

Inledande bestämmelse

1 § I 20 kap. 11, 19, 20 och 31 §§ samt 21 kap. 11 och 16 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om rätt och behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning respektive särskild utbildning för vuxna. I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om behörighet och bestämmelser om urval. Förordning (2016:458).

Behörighet

2 § Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna är också den som är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § första stycket eller 20 § första stycket respektive 21 kap. 11 § första stycket eller 16 § första stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl. Förordning (2016:458).

3 § Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål. Förordning (2016:458).

4 § Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som
andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå är endast
den som har ett annat språk än svenska som modersmål. Förordning (2013:360).

5 § En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan.

En elev i gymnasiesärskolan är inte behörig att tas emot i särskild utbildning för vuxna i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i särskild utbildning för vuxna studerar i gymnasiesärskolan. Förordning (2016:458).

6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda
förkunskapskrav för kurser inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå.

Urval

7 § Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska
ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning
som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare
utbildning och som
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat
enligt en upprättad individuell studieplan,
2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat
program eller för annan behörighetskomplettering, eller
3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller
planerat yrkesval.

Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att
delta i enligt 20 kap. 19 § skollagen (2010:800).

8 § Om samtliga behöriga sökande till särskild utbildning för
vuxna på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning,
ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den
ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort
tidigare utbildning och som

1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,
2. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat
enligt en upprättad individuell studieplan,
3. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom
gymnasiesärskolan, eller
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller
planerat yrkesval.

Första stycket 3 gäller även om den sökande har avslutat
studierna inom gymnasiesärskolan, men utan att få
gymnasiesärskolebevis. Förordning (2013:750).


4 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Beslut om betyg

1 § I 2-5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna.

3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade
lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet
att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:855).

4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning
för vuxna på gymnasial nivå, eller
3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal
vuxenutbildning.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. Förordning (2012:500).

5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses
i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan
enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Betyg

6 § Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna som inte motsvarar träningsskolan.

För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (2016:458).

7 § Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och
individuella kurser.

8 § Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna
E eller F användas. Om en elev har nått målen för
gymnasiearbetet i examensmålen, ska betyget E användas. I
annat fall ska betyget F användas.

Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av läraren efter att en
medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller
yrkesområde som gymnasiearbetet avser, har yttrat sig.

När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som
arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara
medbedömare.

Som betyg på gymnasiesärskolearbetet ska beteckningen E
användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet
i programmålen. Förordning (2013:360).

9 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka
kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för
betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del
för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även
kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Förordning (2012:746).

10 § Lärarna ska inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå använda nationella prov inför betygssättningen i
1. svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kurserna 1-4.

Utöver de nationella prov som ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.

Lärarna ska inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare använda nationella slutprov.

Eleverna ska delta i alla delar av de nationella prov som avses i första stycket. Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elev inte behöver delta i ett sådant prov eller i någon eller några delar av det.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om nationella prov och slutprov. Skolverket beslutar också om utformningen av proven. Förordning (2016:458).

Betygskatalog

11 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 och 21 kap. skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet eller efter prövning, och
2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § eller 21 kap. 20 b § skollagen.

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2016:458).

12 § Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som ska ingå i utdraget.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Förordning (2016:458).

Slutbetyg

13 § Den som har fått lägst betyget E i svenska eller svenska
som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap i
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller särskild
utbildning för vuxna på grundläggande nivå ska få slutbetyg
från sådan utbildning.

Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå eller särskild utbildning för vuxna på
grundläggande nivå än som avses i första stycket får själv
bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I
slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven
har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet. För
den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från
jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det
högre betyget tas in i slutbetyget.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra.

I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in
från sådan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. I slutbetyg från särskild utbildning för vuxna
får betyg tas in från sådan utbildning och motsvarande
utbildning enligt 5 eller 6 kap.

Gymnasieexamen

14 § Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har
betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav
godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5,
3. matematik kursen 1 a, och
4. gymnasiearbetet.

En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även
innefatta betyg
1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap,
religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i
ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med
sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng.

15 § Gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den
som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng,
varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg

1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6,
3. matematik kursen 1 b eller 1 c, och
4. gymnasiearbetet.

En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även,
utöver det som framgår av första stycket 1-4, innefatta betyg
på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap,
religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall
matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till
skollagen (2010:800) när det gäller det högskoleförberedande
program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen
motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med
betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som
ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på
andra kurser som får ingå i ett och samma nationella
högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Förordning (2012:107).

16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en
inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta
betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första
stycket 3 eller 15 § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande
kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn
besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en
annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som
bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två
sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal
gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. På samma sätt får ett
godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller
naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma
ämne. Förordning (2014:855).

17 § Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i
gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som
avses i 14 och 15 §§ för döva eller hörselskadade elever med
undantag av kurser i svenska.

Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får
ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk
respektive engelska enligt 14 eller 15 § för döva elever.

Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn.

18 §/Upphör att gälla U:2017-01-01/ I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller
motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det
får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå.

I gymnasieexamen får dock inte betyg på en delkurs ingå. Förordning (2015:627).

18 §/Träder i kraft I:2017-01-01/ I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå, med undantag av betyg på kursen idrott och hälsa 1.

I gymnasieexamen får dock inte betyg på en delkurs ingå. Förordning (2015:1046).

19 § För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en
sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll
som den tidigare examen inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan
högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte
utfärdas.

Examensbevis

20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven
för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det
framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande
examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen
huvudsakligen motsvarar,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår
i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver
det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje
kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs,
och
5. att ett godkänt gymnasiearbete har genomförts och vad det
har innehållit.

Gymnasiesärskolebevis

20 a § Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har
avslutat särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Av
gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt
program i gymnasiesärskolan och vilket program som
utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många
gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket
betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har
kunnat sättas enligt 21 kap. 20 b § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och
3. om personen har genomfört ett gymnasiesärskolearbete med
betyget E och vad det i så fall har innehållit och, om
personen begär det, hur han eller hon har genomfört
arbetsuppgifterna inom ramen för gymnasiesärskolearbetet.

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska
omfattningen av lärandet också framgå av
gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det framgå vilken eller
vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka
arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen
begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han
eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det
arbetsplatsförlagda lärandet. Förordning (2013:360).

Flera betyg

21 § För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg
från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska
det högre betyget tas med i examensbeviset eller
gymnasiesärskolebeviset.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
är jämförbara eller alternativa eller som överlappar
varandra. Förordning (2013:360).

Utfärdande av betygsdokument

22 § Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska
utfärdas av rektorn.

En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg,
examensbevis eller gymnasiesärskolebevis har utfärdats och om
betygets eller bevisets innehåll. Förordning (2013:360).

23 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § eller 21 kap. 20 b § skollagen (2010:800) ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2016:458).

Prövning

24 § Betygssättning efter en validering sker inom kommunal vuxenutbildning genom prövning.

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning. Förordning (2016:458).

Intyg och validering

25 § Den som har genomgått en orienteringskurs eller en
individuell kurs ska få ett intyg. Även den som har genomgått
en validering ska kunna få ett intyg.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
validering.

Utformning av dokument

26 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska
Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt
Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:746).


5 kap. Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

Inledande bestämmelse

1 § I 24 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna för intagna i kriminalvårdsanstalt. Förordning (2016:458).

Ledning och personal

2 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta
kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska
hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska
förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor
får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har
pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

3 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare
i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet
att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

4 § Kriminalvården ska se till att rektorerna går en sådan
särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan
personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola
och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en
utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska
påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt
sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter
tillträdesdagen.

Kriminalvårdens skyldighet enligt första stycket gäller inte i
fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre
statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat
kunskaper som av ett universitet eller en högskola som
anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan
utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

5 § Kriminalvården ska för undervisningen använda lärare som
har en utbildning som är avsedd för den undervisning som
läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med
sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det med hänsyn
till eleverna finns något annat särskilt skäl.

Utbildningen

6 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel. Förordning (2016:458).

7 § Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser och, utom i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska det även finnas individuella kurser och sådant gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 § andra stycket. Inom utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå ska det även finnas sådant gymnasiesärskolearbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4 och 6-10 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17-20 och 21-23 §§ om kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för respektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §. Förordning (2016:458).

8 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2016:458).

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning

9 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med
det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar
sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå.

10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och
med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

10 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).

Behörighet till utbildning som motsvarar särskild utbildning
för vuxna

11 § En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta i
utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på
grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som
utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge och har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar särskild utbildning för
vuxna på grundläggande nivå.

12 § En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta
i utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på
gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan
eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga
behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar särskild utbildning
för vuxna på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

13 § Har upphävts genom förordning (2016:458).

Betyg

14 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver
undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett
betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och
dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

15 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15, 17-21 §§, 20 kap. 35-45 §§ och 21 kap. 18-24 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 6-26 §§ denna förordning när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10, 13, 21 och 24-26 §§ denna förordning. Förordning (2016:458).

Bemyndiganden

16 § Kriminalvården får meddela föreskrifter om urval och de
föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av
bestämmelserna i detta kapitel.


6 kap. Betygsrätt för vuxenutbildning

Inledande bestämmelser

1 § Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för skolväsendet får enligt föreskrifterna i detta kapitel ges till
1. en enskild utbildningsanordnare för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna som på uppdrag av juridiska personer anordnas för uppdragsgivarnas räkning och för de personer som uppdragsgivarna utser, och
2. en folkhögskola för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg. Förordning (2016:458).

2 § Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en
enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

Det som sägs om en enskild utbildningsanordnare gäller även en
folkhögskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting.

Allmänna bestämmelser

Ledning och personal

3 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta
kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska
hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska
förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor
får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har
pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

4 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare
i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet
att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

5 § Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna går en
sådan särskild befattningsutbildning som regleras i
förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer
och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola,
förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller
en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska
påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt
sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter
tillträdesdagen.

Skyldigheten för en utbildningsanordnare enligt första stycket
gäller inte i fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre
statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat
kunskaper som av ett universitet eller en högskola som
anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan
utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

6 § Utbildningsanordnaren ska för undervisningen använda
lärare som har en utbildning som är avsedd för den
undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras
endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå
eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till
eleverna.

Utbildningen

7 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel. Förordning (2016:458).

8 § Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2 och 8 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17-19 och 21-23 §§ om kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för respektive motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §. Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller om det är fråga om särskild utbildning för vuxna som anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 2 § skollagen (2010:800). Förordning (2016:458).

9 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever. Förordning (2016:458).

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning

10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från
och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt
uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

11 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och
med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år,
om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2-4 §§ och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

11 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).

Behörighet till utbildning som motsvarar särskild utbildning
för vuxna

12 § En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta
i utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på
grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år
han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana
kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att
ge och har förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Förordning (2013:360).

13 § En sökande med utvecklingsstörning är behörig att delta
i utbildning som motsvarar särskild utbildning för vuxna på
gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han
eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan
eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga
behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2-4 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

14 § Har upphävts genom förordning (2016:458).

Betyg

15 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver
undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett
betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och
dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

16 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17-21 §§, 20 kap. 35-45 §§ och 21 kap. 18-24 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 9-12 och 22-26 §§ denna förordning när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete, gymnasiesärskolearbete, delkurser, examensbevis, gymnasiesärskolebevis, orienteringskurser och individuella kurser. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10 och 24-26 §§ denna förordning. Förordning (2016:458).

Särskilda bestämmelser

17 § Utbildningsanordnaren ska lämna betygshandlingar och
intyg när det gäller utbildningen till elevernas respektive
hemkommuner.

18 § En folkhögskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800) anordnar utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven börjar utbildningen och när elevens utbildning upphör, eleven frivilligt avbryter eller på annat sätt avslutar utbildningen. Förordning (2016:458).

Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2016:458).

Ansökan

19 § Tillstånd enligt 1 § lämnas efter ansökan.

Ansökan om tillstånd ges in till Statens skolinspektion. Ansökan får överföras elektroniskt till Skolinspektionen.

Skolinspektionen får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).

Beslut om tillstånd

20 § Statens skolinspektion beslutar om tillstånd enligt 1 §.

Tillstånd ska lämnas om utbildningsanordnaren har
förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för
utbildningen enligt detta kapitel och om utbildningen även i
övrigt bedöms vara av god kvalitet.

Ersättning för utbildning i svenska för invandrare i
folkhögskola

21 § Om inte kommunen och folkhögskolan kommer överens om
något annat, ska ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) lämnas för den tid som eleven deltar i
folkhögskolans utbildning i svenska för invandrare och för ett
kalenderhalvår i sänder med en sjättedel per månad.

Ersättningen ska avse sådant som
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesvägledning.

22 § Ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska
inte längre lämnas om
1. elevens utbildning har upphört eller eleven frivilligt har
avbrutit utbildningen,
2. eleven på annat sätt har avslutat utbildningen, eller
3. tillstånd enligt detta kapitel för elevens utbildning har
återkallats.

Kommunen får även under en pågående ersättningsperiod i de
fall som avses i första stycket 1-3 omedelbart sluta att
betala ut ersättning.

23 § Om en kommun som ska lämna ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) inte anordnar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, ska ersättningen bestämmas med ledning av Statistiska centralbyråns officiella statistik över kommunernas kostnader för utbildning i svenska för invandrare. Förordning (2016:458).

Uppföljning och utvärdering

24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och
utvärdera utbildning som tillstånd har lämnats för enligt
detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 25 och 26 §§ skollagen (2010:800) ska gälla för sådan uppföljning och utvärdering.

Tillsyn

25 § Statens skolinspektion har tillsyn över utbildning som
tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna
i 26 kap. 6-13, 15, 16 och

18-23 §§ skollagen (2010:800) ska tillämpas för sådan
utbildning. Föreskrifterna i 26 kap. 10-13, 15, 16 och 18 §§ skollagen ska även tillämpas i fråga om en entreprenör med
tillstånd enligt detta kapitel. Det som i de bestämmelserna
sägs om enskild huvudman ska även gälla entreprenören och det
som sägs om godkännande och beslut om rätt till bidrag ska
gälla tillstånd enligt detta kapitel.

Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en
sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas
samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de
elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.

Bemyndiganden

26 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
handlingar som ska anses vara sådana betygshandlingar som
avses i 17 § och när handlingarna och intygen ska lämnas till
kommunerna samt de ytterligare föreskrifter om handlingarna
och intygen som behövs.

Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som i
övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta
kapitel.


7 kap. Övriga bestämmelser

Avbrott

1 § Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och
därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd,
utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet,
ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Rektorn
får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl.

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

2 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte
kan delta i utbildningen, ska det snarast anmälas till
rektorn.

Ledighet

3 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för
enskilda angelägenheter.

Utredning vid avstängning

4 § Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om
avstängning finns en utredning som allsidigt klarlägger de
omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt
som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av
betydelse ska höras under utredningen.

Nordiska sökande

5 § Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med
självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som
genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana
förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk
grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning (nordiska sökande), ska i fråga om kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den
sökta utbildningen anordnas.

Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt
Åland.

6 § En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår vuxenutbildning i något annat nordiskt land, har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Förordning (2016:458).

7 § Ett landsting som i sin kommunala vuxenutbildning har
tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning.

8 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 §§ beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast möjligt.

Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).

Överklagande

9 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
enligt denna förordning än beslut i fråga om tillstånd enligt 6 kap. 20 § samt återkallelse av sådant tillstånd och
tillfälligt verksamhetsförbud enligt 6 kap. 25 § första
stycket får dock inte överklagas.


Övergångsbestämmelser

2011:1108
1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2011. Genom
förordningen upphävs

a) förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning,
b) förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för
utvecklingsstörda,
c) förordningen (1994:895) om svenskundervisning för
invandrare,
d) förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i
anstalt, och

e) förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning.
2. Förordningen ska tillämpas på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012. Bestämmelserna i 4 kap. 1-5 §§ ska dock tillämpas första
gången i fråga om betyg som ska beslutas efter utgången av
november 2013. De upphävda förordningarna gäller fortfarande
för kurser, delkurser eller projektarbeten som har påbörjats
före den 1 juli 2012. Denna punkt ska inte gälla om annat
följer av dessa ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Förordning (2012:500).
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 4 kap. 2 och 3 §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som
betyget avser.
4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller
projektarbeten enligt någon av de förordningar som avses i 1 a-d före den 1 juli 2012 eller gymnasieförordningen (1992:394) före den 1 juli 2011, och som vill fortsätta eller
återuppta studierna inom vuxenutbildningen efter utgången av
juni 2012 och vilkas påbörjade utbildning inte erbjuds enligt
denna förordning, ska fullfölja utbildningen enligt de
föreskrifter som gäller för utbildning som påbörjas efter
utgången av juni 2012. För dessa elever får gymnasieexamen
utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i denna
förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat föreskrifter om
det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas
enligt följande.
- Mycket väl godkänt ska motsvara A,
- Väl godkänt ska motsvara C,
- Godkänt ska motsvara E, och
- Icke godkänt ska motsvara F.

I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med
betygsstegen A-F och kurser anges enligt ämnesplaner.

Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas
omvandling skulle innebära en nackdel för eleven, får rektorn
besluta att slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning får
utfärdas om eleven uppfyller de villkor för sådant slutbetyg
som ställs i förordningen (2002:1012) om kommunal
vuxenutbildning. I slutbetyget får då betyg satta på kurser
enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning får utfärdas senast den 1 januari 2017. Förordning (2015:247).
5. Har upphävts genom förordning (2012:107).
6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall
kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en
gymnasieexamen. Skolverket får även meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs om detta och för tillämpningen av
punkt 4. Förordning (2012:107).
7. För den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller
utökat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande
får en sådan examen som avses i 4 kap. inte utfärdas.
8. Den som har påbörjat en kurs eller delkurs eller ett
projektarbete före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt
förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning enligt de
kursplaner som gällde fram till utgången av juni 2012. Den som
har påbörjat en kurs före den 1 juli 2012 får genomgå prövning
enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning för
invandrare enligt den kursplan som gällde fram till utgången
av juni 2012. Sådana prövningar som avses i denna punkt får
göras senast den 30 juni 2016.
9. Ett tillstånd enligt förordningen (2010:253) om betygsrätt
för vuxenutbildning som gäller vid utgången av juni 2012 ska
jämställas med ett tillstånd enligt 6 kap. Tillståndet får
före den 1 juli 2013 endast återkallas på grund av att
villkoren för tillståndet enligt förordningen om betygsrätt
för vuxenutbildning inte är uppfyllda.

2012:107

Denna förordning träder i kraft den 10 april 2012. De nya
bestämmelserna tillämpas på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012.

2012:500

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 4 kap. 4 § och i övrigt den 30 juni 2012.

2012:746
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 24 § i sin nya lydelse tillämpas på
kurser eller delkurser som har påbörjats efter utgången av
juni 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser
eller delkurser som har påbörjats före utgången av juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11, 13 och 16 §§ samt 4 kap. 9 § tillämpas första gången på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2013. För
kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas före
utgången av juni 2013 gäller nämnda paragrafer i sin äldre
lydelse. För kurser, delkurser eller projektarbeten som har
påbörjats före utgången av juni 2012 gäller enligt punkt 2 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen
om vuxenutbildning äldre bestämmelser.

2013:360
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på kurser,
delkurser eller gymnasiesärskolearbeten som påbörjas efter
den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
kurser eller delkurser som har påbörjats före den 1 juli 2013.

2013:700
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2013. Bestämmelserna i 4 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas
första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter
ikraftträdandet.
2. För kurser eller delkurser som har påbörjats före
ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 § i sin äldre lydelse.

2013:750

1. Denna förordning träder i kraft den 5 november 2013.
2. Vid tillämpningen av 3 kap. 8 § i sin nya lydelse ska
slutbetyg från gymnasiesärskolan jämställas med
gymnasiesärskolebevis.

2014:98
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.

2014:855
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter
den 30 juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i
den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 2 kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i den äldre lydelsen.

2015:1046
1. Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2016 i fråga om 2 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2017.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på kurser som påbörjas efter den 25 januari 2016.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den äldre lydelsen gäller för kurser som påbörjats före den 26 januari 2016.