Folkbokföringslag (1991:481)

Svensk författningssamling 1991:481
t.o.m. SFS 2014:305
SFS nr: 1991:481
Departement/myndighet: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 1991-05-30
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:305
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelse

1 § Folkbokföring enligt denna lag innebär fastställande av en
persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet,
familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet får förekomma i
folkbokföringsdatabasen.

Vigsel, födelse och dödsfall i landet skall registreras även i
fråga om en person som inte är eller har varit folkbokförd.

Folkbokföring och sådan registrering som avses i andra stycket
sker genom Skatteverkets försorg. Lag (2003:657).

När folkbokföring skall ske

2 § Ett barn som föds levande här i landet ska folkbokföras
om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och
vårdnadshavare.

Även ett barn som föds levande utom landet ska folkbokföras,
om
1. modern är folkbokförd med stöd av 14 §,
2. fadern är folkbokförd med stöd av 14 § och vårdnadshavare,
eller
3. det finns synnerliga skäl för att barnet ska
folkbokföras. Lag (2013:380).

2 a § Ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen
utan att vara folkbokfört, ska folkbokföras om fadern eller
barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken var
folkbokförd med stöd av 14 § vid barnets födelse och senare
blir vårdnadshavare.

Ett barn under 18 år som adopteras av en person som är
folkbokförd med stöd av 14 §, ska folkbokföras när adoptionen
blir giltig i Sverige. Lag (2013:380).

3 § Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska
folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han
eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under
minst ett år. Även den som kan antas komma att regelmässigt
tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet ska
folkbokföras om han eller hon med hänsyn till samtliga
omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist här.

En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här
i landet om han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i
samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.

Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att
vara folkbokfört ska folkbokföras om det har sådan anknytning
till landet som sägs i första stycket.

Undantag från första-tredje styckena finns i 4 och 5 §§. Lag (2013:380).

4 § En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller
uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får
folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det
finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå ska
folkbokföras.

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd, eller uppehållstillstånd efter tillfälligt
skydd, enligt 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) ska inte folkbokföras, om utlänningen kan antas
komma att vistas i landet med stöd av det beviljade
tillståndet under kortare tid än tre år. Detta gäller dock
inte, om utlänningen har beviljats en
flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen
eller en motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser
eller ett resedokument enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen
eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för
folkbokföring. Lag (2013:380).

5 § Den som tillhör en främmande makts beskickning eller
lönade konsulat eller dess betjäning, folkbokförs endast om
han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk
medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra
beskickningen, konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller
även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.

Den som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall och har rätt till motsvarande
immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid
en främmande makts beskickning, folkbokförs endast om han
eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk
medborgare, var bosatt här när han eller hon kom att tillhöra
det internationella organet. Detta gäller även en sådan
persons familjemedlem. Lag (2010:1843).

Rätt folkbokföringsort m. m.

6 § En person ska folkbokföras på den fastighet och i den
kommun där han eller hon enligt 7 och 8-13 §§ är att anse som
bosatt. Den kommun där en person är folkbokförd är hans eller
hennes folkbokföringsort.

En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller
flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i
lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om
lägenhetsregister.

Ett nyfött barn som enligt 2 § ska folkbokföras, folkbokförs
där modern är folkbokförd eller, om modern inte är
folkbokförd, där fadern är folkbokförd. Den kommun där ett
nyfött barn folkbokförs är hans eller hennes födelsehemort.

Undantag från första stycket finns i 14 och 16 §§. Lag (2013:380).

7 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han
eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad
har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än
en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller
hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin
egentliga hemvist.

En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på
en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma
omfattning men med en annan förläggning i tiden.

Undantag från första stycket finns i 8-11 och 15 §§. Lag (2013:380).

7 a § Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare
som inte bor tillsammans och barnet under sin normala
livsföring tillbringar dygnsvilan i ungefär samma omfattning
hos var och en av dem, får barnet folkbokföras hos den av
vårdnadshavarna som de båda kommer överens om. Lag (2013:380).

8 § Om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett
år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan
fastighet än den där han eller hon har sin egentliga hemvist,
anses detta inte leda till ändrad bosättning. Lag (2013:380).

9 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den
föranleds enbart av
1. befattning som politiskt tillsatt tjänsteman eller uppdrag
att biträda som politiskt sakkunnig inom Regeringskansliet,
2. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt, eller
3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga,
kriminalvård eller vård av missbrukare.

En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på
en fastighet där han eller hon med tillämpning av första
stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet
som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt
kan anses ha sin starkaste anknytning till. Lag (2013:380).

10 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om
den föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd
eller heltidsarvoderad förtroendevald i landsting.

En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av
förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda
till ändrad bosättning om personen har anknytning till en
annan fastighet genom att disponera en bostad där.

En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på
en fastighet där han eller hon med tillämpning av första
eller andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på
den fastighet som han eller hon med hänsyn till
omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste
anknytning till.

Sammanlever en person som omfattas av första eller andra
stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon
enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på
ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den
fastigheten. Lag (2013:380).

10 a § En vistelse av statsministerns familjemedlemmar i
statsministerns tjänstebostad anses inte leda till ändrad
bosättning.

En sådan familjemedlem som regelmässigt tillbringar
dygnsvilan endast i statsministerns tjänstebostad, anses
bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till
omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste
anknytning till.

Skatteverket får på ansökan besluta att en familjemedlem till
statsministern ska folkbokföras på den fastighet som inrymmer
tjänstebostaden. Lag (2013:380).

11 § En elev under 18 år som har sin egentliga hemvist
tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt
där även om han eller hon till följd av skolgången
regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet. Detsamma gäller om ett barn under 18 år, som har sin
egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra
anhöriga, till följd av ett beslut om boende i bostad med
särskild service för barn eller ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan
fastighet.

Första stycket tillämpas även efter det att barnet fyllt 18 år så länge han eller hon går i grundskola eller
gymnasieskola eller genomgår annan jämförlig grundutbildning,
dock längst till dess barnet fyller 21 år. Lag (2013:380).

12 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på
någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till
vilken han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter
kan anses ha sin starkaste anknytning. Lag (2013:380).

13 § Kan en persons bosättning med tillämpning av 7-12 §§ hänföras till en kommun men inte till en viss fastighet inom
denna, ska han eller hon anses bosatt i kommunen. Lag (2013:380).

13 a § Kan en persons bosättning med tillämpning av 7-13 §§ inte hänföras till en kommun och ska personen inte
avregistreras från folkbokföringen som utflyttad enligt 20 §,
anses han eller hon sakna känd hemvist. Lag (2013:380).

14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i
svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring
tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i
den kommun där den utsände senast var eller borde ha varit
folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det,
endast i kommunen.

Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin
medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en kommun
där den utsände eller någon annan i familjen disponerar en
bostad.

Vad som sägs i 11 § ska tillämpas på medföljande barn som för
skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den
utsände är stationerad. Lag (2013:380).

15 § En vistelse för service och omvårdnad i en sådan bostad
för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller
borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till
den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad
bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han
eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen
inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han
eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses
personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade
förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

Första stycket ska även tillämpas på den som vistas i ett hem
för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet
med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan
anses motsvara vistelse som avses i första stycket. Lag (2013:380).

16 § En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för
brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat
sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den
gamla folkbokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning kan
ske endast efter ansökan från den enskilde.

Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd
inte kan tillgodoses genom kontaktförbud eller på annat sätt.

Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande
familj. Lag (2011:489).

17 § Kvarskrivning får medges för högst tre år i taget.

När det inte längre finns skäl för kvarskrivning ska den
upphöra. Lag (2014:305).

17 a § Polismyndigheten och socialnämnden ska på
Skatteverkets begäran lämna biträde vid utredning av frågor
om kvarskrivning eller sekretessmarkering i
folkbokföringen. Lag (2014:305).

Personnummer m.m.

18 § För varje folkbokförd person fastställs ett
personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret
innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för
månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret
består av tre siffror och är udda för män och jämnt för
kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett
bindestreck som byts mot ett plustecken det år en person
fyller 100 år.

Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer
att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en
närliggande dag i månaden.

Om det inte är obehövligt ska födelsetiden i personnumret
lagras med åtta siffror i register som förs med hjälp av
automatisk databehandling; fyra för året, två för månaden och
två för dagen. Lag (2009:272).

18 a § En person som inte är eller har varit folkbokförd får
efter begäran från en myndighet eller ett annat organ som
regeringen bestämmer tilldelas ett särskilt nummer (samordningsnummer).

Samordningsnumret ska utgå från den födelsetid som det
rekvirerande organet uppger. Numret ska anges med två siffror
för vardera år, månad och dag i nu nämnd ordning. Siffrorna
för dag ska adderas med 60. Därefter anges ett tresiffrigt
individnummer, som är udda för män och jämnt för kvinnor,
samt en kontrollsiffra.

Vad som sägs i 18 § fjärde stycket gäller även
samordningsnummer. Lag (2009:272).

18 b § En person som enligt 5 § inte ska folkbokföras får
tilldelas ett personnummer enligt 18 § om han eller hon har
rätt att vistas i landet och uppfyller de förutsättningar som
anges i 3 § första stycket. Lag (2009:272).

Avregistrering från folkbokföringen

19 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från
folkbokföringen.

20 § Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
dygnsvila utom landet under minst ett år ska avregistreras
från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av
fjärde stycket eller 14 §. Även den som kan antas komma att
regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom
landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till
samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist
utom landet.

En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom
landet om han eller hon under sin normala livsföring
tillbringar dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i
samma omfattning men med en annan förläggning i tiden.

Om en utlänning som måste ha uppehållstillstånd för att få
vistas i landet saknar ett sådant tillstånd, ska det särskilt
beaktas vid tillämpningen av första och andra styckena.

En vistelse utom landet som föranleds av uppdrag som ledamot
av Europaparlamentet efter val i Sverige ska inte leda till
avregistrering enligt första stycket om ledamoten har
anknytning till landet genom att disponera en bostad här. På
ansökan av ledamoten får dock Skatteverket besluta om
avregistrering under de förutsättningar som anges i första
stycket. Lag (2013:380).

21 § Den som oavbrutet under två år saknat känd hemvist ska
avregistreras från folkbokföringen som försvunnen. Den som
folkbokförs med fingerade personuppgifter ska avregistreras
när det gäller de tidigare uppgifterna. Lag (2013:380).

22 § Har upphävts genom lag (2005:267).

Anmälningar och ansökningar m. m.

23 § Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat
anges.

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att anmälan
eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse. Lag (2003:657).

24 § Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om
barnet föds inom landet. Detsamma gäller om barnet föds utom
landet och ska folkbokföras enligt 2 § andra stycket.

Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem ska
inrättningen göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid
födelsen i annat fall, ska hon göra födelseanmälan. Anmälan
ska göras så snart som möjligt.

I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en
månad från födelsen.

Anmälan enligt första stycket ska göras för en nyfödd, som
efter födelsen andats eller visat något annat livstecken,
samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra
havandeskapsveckan. Lag (2013:380).

25 § Den som är folkbokförd och har flyttat ska inom en vecka
anmäla flyttningen till Skatteverket.

Den som är folkbokförd och ändrar postadress utan att
flyttning skett ska göra anmälan enligt första stycket om
postadressen ska gälla för minst sex månader. Lag (2013:380).

26 § Den som har flyttat in från utlandet och ska
folkbokföras ska anmäla inflyttningen till Skatteverket. En
sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att han eller
hon har vistats i landet i tre månader.

En anmälan ska även göras när den som är avregistrerad som
försvunnen ska folkbokföras och när ett barn ska folkbokföras
här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket.

Anmälningsskyldigheten enligt första stycket gäller inte en
utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall och som inte har rätt
till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk
företrädare vid en främmande makts beskickning. Lag (2013:380).

27 § Den som är folkbokförd och avser att flytta till
utlandet ska anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska
göras senast en vecka före utresan och ska innehålla uppgift
om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp ska
detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen. Lag (2013:380).

28 § En anmälan enligt 25 eller 26 § ska innehålla följande
uppgifter:
1. namn och person- eller samordningsnummer,
2. datum för ändring av bostads- eller postadress,
3. ny bostads- och postadress samt beräknad giltighetstid,
4. registerbeteckning för den fastighet som den nya
bostadsadressen avser och, om fastigheten innehåller flera
bostadslägenheter med samma belägenhetsadress,
lägenhetsnummer som avses i lagen (2006:378) om
lägenhetsregister, och
5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som
den nya bostadsadressen avser.

En anmälan enligt 26 § första stycket ska dessutom innehålla
uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med
vistelsen här och dess beräknade varaktighet, personnummer
som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land samt de
uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt
lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Lag (2013:380).

29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:
1. namn och personnummer,
2. bostads- och postadress i Sverige,
3. datum för utresan,
4. adress i utlandet samt bostadstyp,
5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,
6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,
7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs
eller förhyrs.

30 § För barn under 18 år ska anmälan enligt 25, 26 första
eller andra stycket eller 27 § göras av barnets
vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att
själv göra sådan anmälan.

För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast
en vårdnadshavare, om syftet med ansökningen är att skydda mot
den andre vårdnadshavaren. Lag (2010:1843).

31 § Skatteverket får besluta att förelägga en person som kan
antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att
antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller
muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av
personens folkbokföring. Skatteverket får även i annat fall
besluta att förelägga en person att lämna sådana uppgifter
som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag
eller för kontroll och komplettering av övriga uppgifter om
en folkbokförd person som får föras in i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling
av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I ett beslut om föreläggande ska det anges vilka uppgifter
som ska lämnas.

Skatteverket får besluta att förelägga ett barns
vårdnadshavare att inom viss tid anmäla barnets förnamn, om
vårdnadshavaren inte har fullgjort denna skyldighet inom
föreskriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670). Lag (2013:380).

32 § Skatteverket får förelägga en fastighetsägare eller
innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon
annan, att uppge till vem bostaden upplåts och om denne med
fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens medgivande
upplåter bostaden åt någon annan samt vilka personer som enligt
fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens kännedom bor i
fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor
på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får
föreläggandet också avse uppgift om personnummer, adress,
fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.

Med fastighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad. Lag (2006:379).

33 § Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i
begravningslagen (1990:1144).

Beslut om folkbokföring m. m.

34 § Skatteverket beslutar i ärende enligt denna lag efter
anmälan eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Lag (2003:657).

35 § Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och
med flyttningsdagen om den som flyttat gör en sådan anmälan
som avses i 25 eller 26 § inom en vecka från flyttningen. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen från och med
den dag då anmälan kom in.

Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående
anmälan, gäller folkbokföringen från och med beslutets dag. Om ett sådant beslut avser ett barn som står under vårdnad av
två vårdnadshavare och beslutet innebär att barnet
folkbokförs på samma fastighet som den ena vårdnadshavaren
har flyttat till, får Skatteverket bestämma att barnets nya
folkbokföring ska gälla från och med den dag då
vårdnadshavaren folkbokfördes på den fastigheten. Lag (2013:380).

36 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd
på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på
inflyttningsorten.

Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd
utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.

Vite

37 § Vite kan av Skatteverket föreläggas den som inte följer
ett föreläggande enligt 31 eller 32 §.

Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som
är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna
lag.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets
lämplighet bedömas. Lag (2010:12).

Överklagande

38 § Skatteverkets beslut enligt denna lag överklagas, utom i
de fall som avses i andra och tredje styckena, hos den
förvaltningsrätt inom vars domkrets den person, vars
folkbokföring beslutet gäller, vid tidpunkten för beslutet var
eller, om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort, genom det
överklagade beslutet blivit folkbokförd.

Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan
överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets
folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits.

Skatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos
Förvaltningsrätten i Stockholm. Lag (2010:12).

39 § Vitesföreläggande enligt 37 § får inte överklagas.

Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och
kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av
samordningsnummer får inte överklagas. Lag (2003:657).

40 § Andra beslut av Skatteverket än som anges i 39 § får
överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller
och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om ett barn
står under vårdnad av två vårdnadshavare, får ett beslut om
barnets folkbokföring även överklagas av en av dem ensam. Ett
beslut om en persons bosättning får även överklagas av en
kommun som berörs av beslutet.

En enskilds överklagande av ett beslut om folkbokföring
enligt 3-17, 20 och 21 §§ ska ha kommit in till Skatteverket
inom tre veckor från den dag den klagande fick del av
beslutet. Beslut i en annan fråga får överklagas av en
enskild utan begränsning till viss tid.

Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha
kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag
beslutet meddelades. Lag (2013:380).

41 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (1997:989).

42 § Har upphävts genom lag (2003:657).

43 § Har upphävts genom lag (2013:380).


Övergångsbestämmelser

1991:481

Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen (1991:482) fom införande av folkbokföringslagen (1991:481).

1994:768

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos
Riksskatteverket före ikraftträdandet.

1995:1538

Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids
församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag
som regeringen bestämmer.

1997:989
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 18 a § den 1 januari 2000 och i övrigt den 1 januari 1998.
2. Äldre föreskrifter i 18 § om tilldelning av personnummer för
personer som inte är folkbokförda får tillämpas intill utgången
av år 1999.
3. Bestämmelserna i 38-42 §§ tillämpas första gången i de fall
där det första beslutet i ärendet fattats efter
ikraftträdandet.

2003:657
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Om en skattemyndighet före ikraftträdandet enligt äldre
föreskrifter i 23 § andra stycket har förelagt någon att
inställa sig hos myndigheten, skall efter ikraftträdandet
inställelse i stället ske hos Skatteverket.
3. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller 32 § har förelagt någon att göra en anmälan eller att lämna
uppgifter till myndigheten, skall efter ikraftträdandet i
stället anmälan göras eller uppgiften lämnas till Skatteverket.
4. Föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller inte för ansökan
om utdömande av vite som getts in före ikraftträdandet.
5. Äldre föreskrifter i 38 § gäller fortfarande för
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla
Skatteverket.
6. Äldre föreskrifter i 39 § första stycket gäller fortfarande
för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.
7. Äldre föreskrifter i 40 § första stycket gäller fortfarande
för överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då
i stället gälla det allmänna ombudet hos Skatteverket.

2013:380
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 6, 13 och 15 §§, den 1 juli 2013 i fråga om anmälningsfristen i 26 § första stycket och 35 § första stycket och i övrigt den 1 januari 2014.
2. Det som sägs om kommun i 13 a och 14 §§ ska till och med
den 31 december 2015 i stället gälla församling.
3. Bestämmelserna om anmälningsfristen i 26 § första stycket
i sin nya lydelse tillämpas även på inflyttningar som har
skett före ikraftträdandet.
4. Äldre bestämmelser i 2 §, 6 § tredje stycket och 24 § gäller fortfarande för förhållanden som avser tid före
ikraftträdandet.