Villkorat bistånd

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1026 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1026 av Cecilia Widegren (M) Villkorat bistånd

Cecilia Widegren har frågat mig hur jag avser återkomma till riksdagen för att säkerställa ett ansvarsfullt förfarande med skattebetalares pengar när det gäller bistånd. Vidare har hon frågat mig om jag avser komma med förslag om till exempel återtagandevillkorat bistånd eller liknande när länder inte fullföljer internationella åtaganden.

Det av riksdagen beslutade målet för utvecklingssamarbetet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sverige verkar därför bland annat för uppbyggnad och stärkande av demokratiska styrelseskick och institutioner samt för kvinnors deltagande och inflytande i politiska processer. Värnandet av de mänskliga rättigheterna är en hörnsten i det svenska utvecklings-samarbetet.

I uppfyllandet av dessa mål håller Sveriges utvecklingssamarbete god kvalitet, vilket bl.a. bekräftas av utvärderingar från OECD:s utvecklingskommitté (DAC). Vi tillämpar principer för bistånds- och utvecklingseffektivitet, eftersom hållbara resultat kräver samarbetslandets ägarskap och partnerskap med det breda samhället.

Regeringen rapporterar utvecklingssamarbetets resultat till riksdagen i den årliga budgetpropositionen. Resultatinformation finns också tillgänglig i rapportering från de strategier som styr biståndet, i årsredovisningar för biståndsgenomförande organisationer och på webbsidan Openaid.se.

Dialog och påverkansarbete är viktiga verktyg inom hela utvecklingssamarbetet. Genom det bilaterala och regionala utvecklingssamarbetet bygger Sverige en bredd av relationer med aktörer från olika delar av samhället. Sverige får därmed möjlighet att driva prioriterade frågor som t.ex. mänskliga rättigheter. I flera länder, inte minst i Afrika, går Sveriges bistånd i stor utsträckning till civilsamhället och till multilaterala partners, vilket innebär att ett villkorande skulle riskera att drabba för Sverige viktiga partners.

Det svenska utvecklingssamarbetet kan bidra till att stärka låg- och medelinkomstländers förmåga att hantera migration på ett sätt som säkrar flyktingars och migranters rättigheter och som bidrar positivt till ländernas utveckling. En väl fungerande ordning för hantering av migration, både från och återvändande till ett land, är viktig dels för att stärka den lagliga migrationens positiva effekter för ett lands utveckling, dels för att motverka de negativa utvecklingseffekter som kan följa av irreguljär och ofrivillig migration.

Regeringen anser emellertid att ett generellt villkorande av bistånd kopplat till frågan om återtagande inte vore en ändamålsenlig metod, utan skulle snarare kunna vara kontraproduktivt. Det är inte en metod som regeringen tillämpar. I vårt arbete för att få till stånd ett bättre återvändande ska vi ha en konstruktiv dialog med berörda partnerländer om återtagande där våra samlade bilaterala relationer vägs in. Det är viktigt att tydligt betona ländernas folkrättsliga ansvar att ta tillbaka sina medborgare vid alla bilaterala kontakter där behov finns. I vissa fall sluts också återtagandeavtal.

Stockholm den 17 mars 2017

Isabella Lövin