Till innehåll på sidan

Upprustning och elektrifiering av Meråkerbanan

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1413 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


N2018/03426/TIF

Näringsdepartementet

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1413 av Per Åsling (C)
Upprustning och elektrifiering av Meråkerbanan

Per Åsling har frågat mig om jag är beredd att kontakta min norska kollega för att påverka och påtala vikten av att Meråkerbanan snarast rustas och elektrifieras.

Jag svarade på en liknande riksdagsfråga i november 2017 då jag meddelade att jag så snart möjlighet ges ämnar ta kontakt med min norska motsvarighet, vilket jag nu har gjort. Jag har pratat med Norges samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen angående gränsöverskridande infrastruktur och meddelat att jag hoppas på ett positivt besked om elektrifiering av Meråkerbanan mellan Trondheim och Storlien för att i tid kunna möta upp Trafikverkets pågående satsningar på Mittbanan mellan Storlien och norska gränsen. Planeringen av infrastrukturen är, som du själv skriver, fortfarande en nationell angelägenhet.

Den svenska regeringen har precis fastslagit ny nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029. Planen innehåller åtgärder på Mittbanan för totalt cirka 634 miljoner kronor. Åtgärderna omfattar triangelspår i Bergsåker, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder mellan Sundsvall–Ånge och vidare Ånge–Östersund.

Stockholm den 12 juni 2018

Tomas Eneroth

Skriftlig fråga 2017/18:1413 av Per Åsling (C) (Besvarad 2018-05-31)

Fråga 2017/18:1413 Upprustning och elektrifiering av Meråkerbanan

av Per Åsling (C)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Mellanriksbanan Sundsvall–Östersund–Trondheim, i sin helhet öppnad 1882, har haft – och bör även framöver ha – en viktig roll när det gäller att binda samman Mittskandinavien.

På svensk sida elektrifierades banan fram till Storlien 1945, men på norsk sida är banan ännu inte upprustad och elektrifierad. Detta trots att en elektrifiering har diskuterats i decennier och medel finns anslagna i den nationella transportplan (NPT) som antogs av stortinget 2013. Inför stortingsvalet förra året lovade alla partier att nu skulle upprustningen äntligen ske.

Enligt beslutet i NPT skulle upprustningen ha startat 2017, men den sittande regeringen i Oslo har skjutit upprustningen på en obestämd framtid. Det finns signaler om att elektrifieringen över huvud taget inte blir av, och fylkesordföranden i Trøndelag varnar till och med för att Meråkerbanan kan komma att läggas ned.

Meråkerbanan har stor betydelse även för Sverige och i synnerhet för Jämtland. Med en modern järnvägsförbindelse kan persontrafiken, och därmed pendlingen över gränsen, växa och godstrafiken kraftigt öka. Att knyta samman Trøndelag och Jämtland genom bra järnvägsförbindelser skulle kraftigt stärka den gemensamma regionen. Gods som annars skulle gå på järnväg ned genom Sverige till Göteborg och andra hamnar kan i stället transporteras ut till Trondheimsfjorden för vidare transport per båt. Något som skulle minska trycket på det svenska järnvägsnätet.

Sverige rustar och elektrifierar för närvarande den återstående järnvägssträckan på 3,5 kilometer mellan Storliens station och Riksgränsen. Bland annat uppförs en ny, stabil järnvägsviadukt över ”Stora Helvetet”. Vårt land tar alltså ansvar för sin del av Mellanriksbanan, medan Norge skjuter upprustningen på obestämd framtid. Det är fullständigt oacceptabelt.

Formellt är upprustningen av Meråkerbanan en nationell angelägenhet, men det är bara på papperet. Det är ett gemensamt intresse att vi får en väl fungerande järnväg över gränsen hela vägen från Östersund till Trondheim.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Är statsrådet beredd att kontakta sin norska kollega för att påverka och påtala vikten av att Meråkerbanan snarast rustas och elektrifieras?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.