Till innehåll på sidan

Trygghet för barn till samkönade par

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1264 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr Ju2017/03797/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1264 av Barbro Westerholm (L) Trygghet för barn till samkönade par

Barbro Westerholm har frågat mig om jag kan tänka mig ett tilläggsdirektiv till utredningen om modernare regler om faderskap och föräldraskap med inriktningen att överväga hur Sverige erkänner föräldraskap som fastställts i andra länder när det handlar om samkönade föräldrar.

Det är angeläget att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen utvecklas i takt med samhället i övrigt. Att vara förälder är en viktig del av livet för många människor och lagstiftningen behöver vara utformad så att den kan hantera olika sätt att få barn och bilda familj. Regeringen bedriver därför ett aktivt och nödvändigt arbete på detta område.

För närvarande pågår arbete med frågor som handlar om just föräldraskap i samkönade relationer. I dag gäller att om ett svenskt samkönat par får barn genom assisterad befruktning utomlands, måste den kvinna som inte har fött barnet adoptera för att bli förälder. Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet har föreslagit att detta ska ändras och att samtycke vid assisterad befruktning ska kunna utgöra grund för föräldraskap även om behandlingen sker i utländsk hälso- och sjukvård. Samma regler ska gälla för olikkönade och samkönade par. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Som Barbro Westerholm nämner har regeringen därutöver nyligen tillsatt en utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap. Utredningen ska bland annat, med beaktande av det pågående arbetet med frågan om samtycke som grund för föräldraskap, undersöka om det bör införas en föräldraskapspresumtion för samkönade gifta par.

Frågor om hur vi ser på avgöranden från andra länder bedöms enligt de internationellt privaträttsliga reglerna. Dessa regler bygger ofta på gemensamma överenskommelser och ömsesidighet. I dag erkänns inte föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som vid en assisterad befruktning inte har fött barnet. Som jag tidigare har uttalat är det naturligt att en utveckling sker även på detta område.

Det finns alltså anledning att titta närmare på den fråga som Barbro Westerholm tar upp. Innan dess är det dock lämpligt att arbetet med de nationella reglerna om föräldraskap har kommit lite längre.

Stockholm den 2 maj 2017

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2016/17:1264 av Barbro Westerholm (L) (Besvarad 2017-04-24)

Fråga 2016/17:1264 Trygghet för barn till samkönade par

av Barbro Westerholm (L)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

När en familj flyttar till Sverige ifrågasätts mycket sällan om föräldrarna och barnen verkligen hör ihop. Föräldraskap som fastställts i andra länder erkänns vanligen av svenska myndigheter.

Det gäller dock inte för samkönade föräldrar. Medier har den senaste tiden lyft fram familjer från Island, Norge och Storbritannien, där den ena föräldern inte erkänns av svenska myndigheter. Trots att deras föräldraskap fastställts av länder vars rättssystem vi vanligen visar stor tilltro till måste de närstående adoptera sina egna barn. Det skapar otrygghet för de berörda familjerna.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir. 2017:28) om modernare regler om faderskap och föräldraskap, som bland annat ska överväga om det är lämpligt att införa en föräldraskapspresumtion. Det förefaller lämpligt att den utredningen också skulle kunna överväga hur Sverige erkänner föräldraskap som fastställs i andra länder, när det handlar om samkönade föräldrar.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kan ministern tänka sig ett tilläggsdirektiv till utredningen med den inriktningen?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.