Refugees welcome

Svar på skriftlig fråga 2015/16:545 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Ju2015/10047/POL

Ju2015/10049/POL

Ju2015/10053/POL

Ju2015/10055/POL

Ju2015/10056/POL

Ju2015/10058/POL

Ju2015/10059/POL

Ju2015/10060/POL

Ju2015/10061/POL

Ju2015/10062/POL

Ju2015/10063/POL

Ju2015/10122/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:545 Refugees welcome, 2015/16:546 Migrationssituationen, 2015/16:547 Krisledningsläge samt hanteringen av kris, 2016/16:548 Gränskontroller, 2015/16:549 Krisledningsläge samt hanteringen av kris, 2015/16:550 Gränskontroller, 2015/16:551 En akut boendesituation, 2015/16:552 Aktiverad krisledning, 2015/16:553 Inre utlänningskontroller, 2015/16:554 Inflyttning i tältläger, 2015/16:555 Handlingsplan vid särskild händelse, 2015/16:556 Krishantering med anledning av flyktingsituationen, av Jessica Polfjärd (M)

Jessica Polfjärd har frågat statsminister Stefan Löfven dels vad han gjorde för överväganden inför ett tal den 6 september 2015 på Medborgarplatsen under parollen ”Refugees welcome”, dels vad som hade inträffat som gjorde att han den 10 oktober 2015 uttalade att boendesituationen var akut och att tältläger kunde bli aktuella. Jessica Polfjärd har även frågat utrikesminister Margot Wallström varför det var utrikesministern som kallade till ett möte den 10 september 2015 mellan Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Vidare har hon frågat utrikesministern hur informationen från mötet spreds i Regeringskansliet och till regeringen, samt vilka övriga statsråd som informerades. Frågorna har överlämnats till mig att besvara.

Jessica Polfjärd har även ställt flera frågor till mig.

Hon har för det första frågat hur den information hanterades som inkom som ett svar på kriskansliets förfrågan till länsstyrelserna den 15 september 2015 och vilka åtgärder som jag och regeringen vidtog mot bakgrund av denna information.

Hon har för det andra frågat varför det tog så lång tid för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att få upp de tält som planerades och vilka åtgärder jag och regeringen vidtog för att skynda på processen.

Hon har för det tredje frågat vilka åtgärder jag och regeringen vidtog med anledning av dels en lägesrapport den 17 augusti 2015 från Malmö kommun, dels att länsstyrelsen i Skåne län den 7 september 2015 aktiverade sin krisledning.

Hon har för det fjärde frågat varför det dröjde ända till den 12 november 2015 innan gränskontroller infördes.

Hon har för det femte frågat hur och med vem Anders Danielsson hade den kontakt i Regeringskansliet som han hänvisade till vid en telefonkonferens den 10 september 2015. Hon har vidare frågat om vilken information som gavs till Regeringskansliet och om det finns någon tjänsteanteckning eller liknande som redovisar den information som Anders Danielsson delgav Regeringskansliet.

Hon har för det sjätte frågat om regeringen eller Regeringskansliet fick någon information från telefonkonferensen den 10 september 2015, och varför det dröjde till den 1 oktober 2015 innan regeringen fattade beslutet att ge MSB i uppdrag att på nationell nivå samordna alla ansvariga aktörers hantering av krisen.

Hon har för det sjunde frågat om rikspolischefen vid ett möte med mig den 14 september 2015 presenterade något underlag som visade att polisen hade kontroll över situationen och vilka frågor jag då ställde till rikspolischefen. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtog för att verifiera att det underlaget var riktigt samt om jag i dag, mot bakgrund av att den bild rikspolischefen gav senare visat sig vara felaktig, har förtroende för rikspolischefen.

Hon har för det åttonde frågat vad som är skälet till att polisregion Stockholm, vid en särskild händelse den 8 september 2015 då ett stort antal migranter kommit till Centralstationen i Stockholm, inte kunde nå polisens nationella operativa avdelnings (NOA) ledning snabbare. Vidare har hon frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtog med anledning av den särskilda händelsen i Stockholm samt hur jag avser att agera för att en liknande tidsutdräkt inte ska uppstå igen.

Jag har valt att besvara samtliga frågor i ett gemensamt svar.

De humanitära behoven i världen är stora och många miljoner människor är på flykt från sina hem. Situationen är särskilt allvarlig i Syrien och dess grannländer. Sverige och övriga europeiska länder måste därför, som statsministern och andra statsråd har framhållit i olika sammanhang, på ett solidariskt sätt hjälpa utsatta människor på flykt. För att samla alla krafter som kan bidra till att förbättra nyanländas etablering tog statsministern i oktober initiativ till den nationella samlingen Sverige tillsammans. Sverige ska vara ett land som erbjuder ett värdigt mottagande och upprätthåller allmän ordning och säkerhet.

Flyktingsituationen har under hösten inneburit betydande påfrestningar för samhällets funktionalitet. Även om arbetet i huvudsak utförs av kommuner, landsting, länsstyrelser, myndigheter, frivilliga och näringsliv, har regeringen naturligtvis ett övergripande ansvar för att hantera situationen. Som framgår av Jessica Polfjärds frågor har jag och övriga regeringen under året fört samtal med myndigheter och andra berörda aktörer. Lägesbilder och annan information har kommit in ifrån olika håll, bl.a. länsstyrelsernas svar på Regeringskansliets förfrågan i september, Malmö kommuns lägesbild och information om att länsstyrelsen i Skåne hade aktiverat sin krisledning. Dessa samtal och underlag var viktiga och nödvändiga för att regeringen skulle få en bild av utvecklingen.

Som ett resultat av detta samlade underlag och den information som successivt kommit in har regeringen fattat cirka sextio beslut som en del i hanteringen av flyktingsituationen. Bland dessa kan nämnas införandet av gränskontroller, tilldelning av betydande resurser till kommunsektorn och till det civila samhällets organisationer, uppdrag om tillfälliga asylboenden och uppdrag att stötta hälso- och sjukvården när det gäller vård till asylsökande. Regeringen har även uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att på nationell nivå, inom ramen för ansvarsprincipen, samordna ansvariga aktörers hantering av situationen. Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också gör det vid en kris. I ansvaret ligger även att samverka och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt. Krishanteringsrådet, ett forum för informationsutbyte mellan regeringen och berörda myndigheter, har vid två tillfällen diskuterat flyktingsituationen.

Jessica Polfjärd uppehåller sig i flera frågor vid bl.a. vad som uttalats vid kontakter med företrädare för myndigheterna och vad regeringen har gjort för överväganden med anledning av dessa uttalanden. Hon tar även upp myndigheters agerande i enskilda situationer. Det är fråga om ett komplext händelseförlopp och frågorna måste därför sättas in i ett större sammanhang för att kunna besvaras. Enskilda omständigheter av det slag Jessica Polfjärd pekar på bör hanteras samlat och en utvärdering måste ske i en form där denna komplexitet kan beaktas.

Det är naturligt och viktigt att arbetet under höstens flyktingsituation granskas, inte minst för att få möjlighet att dra lärdomar för framtiden. Jessica Polfjärd pekar på några frågor som det kan finnas skäl att utvärdera i efterhand. Utvärderingen måste ta sikte på både regeringens och myndigheternas arbete. Jag konstaterar att Riksrevisionen har beslutat att inleda en granskning av regeringens och berörda myndigheters hantering av flyktingkrisen. Regeringen avser även att initiera en oberoende utvärdering. Det är viktigt att jag inte föregriper de utvärderingar som ska genomföras.

Stockholm den 8 januari 2016

Anders Ygeman