Penningtvättsdirektivet och offentliga register
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1428 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr Fi2017/02281/B | ||
Finansdepartementet |
Finansmarknads- och konsumentministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1428 av Daniel Sestrajcic (V) Penningtvättsdirektivet och offentliga register
Daniel Sestrajcic har frågat finansministern om hon avser att verka för att Sverige ska stödja EU:s förslag om offentliga register över företagens verkliga huvudmän.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I propositionen Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2016/17:173), som ska genomföra det fjärde penningtvättsdirektivet och som nyligen överlämnats till riksdagen, föreslås inte några bestämmelser om sekretess för uppgifter som ska registreras. Registret kommer, i den formen som regeringen har föreslagit, att vara tillgängligt för allmänheten.
När det kommer till de pågående omförhandlingarna av det fjärde penningtvättsdirektivet befinner sig dessa, såsom Daniel Sestrajcic påpekar, i trilogförhandlingar. Ett av förslagen som diskuteras är en sammanslagning av EU-ländernas register över verkliga huvudmän, och frågan är då i vilken grad dessa ska vara tillgängliga för allmänheten. Regeringen har stött EU-kommissionens ursprungliga förslag om att registren skulle vara tillgängliga för allmänheten, och har verkat för att alla EU-länder ska ha en möjlighet att göra sina egna register tillgängliga för allmänheten, vilket också reflekteras i rådets förslag.
I nuläget är det inte möjligt att veta hur den slutliga överenskommelsen kommer att se ut. Regeringen ser fortsatt positivt på full tillgång för allmänheten till register över verkliga huvudmän.
Stockholm den 24 maj 2017
Per Bolund
Skriftlig fråga 2016/17:1428 av Daniel Sestrajcic (V) (Besvarad 2017-05-18)
Fråga 2016/17:1428 Penningtvättsdirektivet och offentliga register
av Daniel Sestrajcic (V)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Panamadokumenten avslöjade hur anonyma brevlådeföretag används för att gömma tillgångar och undvika beskattning. Detta är en problematik som har uppmärksammats länge av Vänsterpartiet men också i regeringens tiopunktsprogram mot skatteflykt.
Offentliga register över företags verkliga huvudmän är ett viktigt verktyg för att motverka skatteflykt. Detta eftersom det möjliggör för medborgare och journalister att se vem som är företagens egentliga förmånstagare och vem som i slutändan gynnas. Sverige och andra EU-länder ska enligt EU:s fjärde penningtvättsdirektiv under 2017 upprätta register med information om verkliga huvudmän. Enligt direktivet är det medlemsstaternas eget ansvar att bestämma graden av offentlighet. I propositionen Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2016/17:173) som nyligen överlämnats till riksdagen framgår det inte hur regeringen ställer sig i frågan om offentlighet.
Efter avslöjandet av Panamadokumenten har EU-kommissionen och Europaparlamentet föreslagit en revidering av det fjärde penningtvättsdirektivet som bland annat innebär att registren över företags verkliga huvudmän ska offentliggöras. EU-kommissionen skriver att kravet att ge allmänheten tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap är välgrundat, eftersom det kommer att ge kompletterande garantier till tredjepart som vill göra affärer med dessa företag. Offentlig tillgång ökar civilsamhällets och mediers insyn och bidrar därmed till att bevara förtroendet för affärstransaktioner och det finansiella systemet.
Just nu pågår trilogmöten mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet gällande förslaget. Regeringen har inte öppet tagit ställning till införandet av offentliga register.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern följande:
Avser ministern att verka för att Sverige ska stödja EU:s förslag om offentliga register över företagens verkliga huvudmän?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.