Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden

Svar på skriftlig fråga 2012/13:215 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 2 januari

Svar på fråga

2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden

Justitieminister Beatrice Ask

Peter Persson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta mot nätrasismen.

Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller religiös övertygelse.

Eftersom rasistiska kommentarer på nätet ofta är anonyma kan brotten emellertid vara svåra att utreda. Om det finns misstankar om att brott har begåtts finns det dock en skyldighet för internetoperatörer att lämna ut till exempel uppgifter om vem som har ett visst IP-nummer till de brottsbekämpande myndigheterna. Sedan den 1 juli i år gäller detta oavsett brottets allvar. Vid sidan av det gäller också att den som till exempel tillhandahåller en webbsida där läsarna kan skriva kommentarer är skyldig att ta bort meddelanden som innebär hets mot folkgrupp, och kan straffas om detta inte sker.

Vid sidan av lagstiftningen vill jag också särskilt framhålla det aktiva arbete mot hatbrott som pågår inom myndigheterna, bland annat rättsväsendets myndigheter.

Sedan regeringen gett Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att säkerställa att hatbrottsmotiv identifieras och utreds så tidigt som möjligt, har Polisen bland annat infört en funktion där alla anmälningsupptagare måste svara ja eller nej på frågan om anmälan gäller ett misstänkt hatbrott.

Samtliga åklagare och alla polisstuderande utbildas om hatbrott och det förekommer också utbildning för yrkesverksamma poliser. För åklagarna finns även utbildning som bland annat behandlar de bevissvårigheter som förekommer när uttalanden görs på internet. Vid varje åklagarkammare ska det finnas särskilt utsedda hatbrottsåklagare, och särskilda hatbrottsutredare förekommer även inom Polisen. Det pågår också ett aktivt arbete med metodutveckling på hatbrottsområdet, bland annat vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö och inom lokala polismyndigheter. Hatbrottsjourer finns hos Polisen i Stockholms län och i Malmö. Åklagarnas arbete med hatbrott följer särskilda riktlinjer. Inom Åklagarmyndigheten har man också bedrivit ett projekt om trygghet på internet som resulterat i två promemorior med syfte att höja kunskapsnivån och öka enhetligheten i arbetet kring detta. I dessa behandlas bland annat ärekränkningsbrott över internet och straffbestämmelserna i personuppgiftslagen.

Utvecklingsarbetet pågår ständigt. Just nu genomför Rikspolisstyrelsen en tillsyn av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Man tittar på om utbildnings- och informationsinsatser sker eller har skett i myndigheterna samt hur ärenden med hatbrott handläggs och följs upp. Projektet ska vara färdigt i mars 2013.

Även utanför det rättsliga området behövs ett arbete mot rasism och främlingsfientlighet som det kommer till uttryck på internet. Statens medieråd har fått i uppdrag att genomföra en studie om antidemokratiska, däribland främlingsfientliga, budskap som förmedlas genom internet och om hur unga kan stärkas mot sådana budskap. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2013.