Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1427 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2017/03064/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1427 av Hans Linde (V) Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering
Hans Linde har frågat mig när jag avser att ta initiativ och gå vidare med förslagen i betänkandet SOU 2014:91 och lägga fram en proposition till riksdagen.
Som Linde skriver så är den juridiska delen att byta kön och den medicinska delen att genomgå könskorrigering idag sammankopplade, genom bestämmelser i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Utredningen Juridiskt kön och medicinisk könskorrigering (SOU 2014:91) tog fasta på särskiljandet mellan den juridiska och medicinska delen i processen och föreslår i sitt betänkande att två nya lagar stiftas, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om ändring av medicinsk könskorrigering.
I februari 2017 meddelade regeringen att vi kommer att ta initiativ till två lagförslag, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om ändring av medicinsk könskorrigering. Detta innebär ett särskiljande av den juridiska processen att byta personnummer från den medicinska processen att operera könsorganen och avlägsna könskörtlarna. En medicinsk diagnos ska inte lägre vara en förutsättning för att få ny könstillhörighet fastställd i form av ändrat personnummer.
Regeringen tar därmed nästa steg i arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer och modernisera könstillhörighetslagen, särskilt utifrån den enskildes rätt att definiera sin könstillhörighet.
Lagförslagen arbetas nu fram inom Regeringskansliet och ambitionen är att dessa promemorior ska remitteras, omarbetas till en proposition och sedan läggas fram till riksdagen under våren 2018. De nya lagarna skulle då kunna träda i kraft under andra halvan av 2018.
Stockholm den 24 maj 2017
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2016/17:1427 av Hans Linde (V) (Besvarad 2017-05-17)
Fråga 2016/17:1427 Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering
av Hans Linde (V)
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Att kunna få uttrycka sin könsidentitet på sina egna villkor är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Det är en rättighet som trots detta inte respekteras i Sverige. Många transpersoner måste inte bara slåss mot fördomar, diskriminering och en stark transfobi – de måste också slåss mot myndigheter och sjukvården.
Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet reglerar i vissa fall förutsättningarna för att ändra såväl den juridiska delen som den medicinska delen i processen att ändra juridiskt kön. Lagen tillkom 1972 och trots att flera ändringar gjorts de senaste åren är det på många sätt en ålderdomlig lagstiftning. Ett grundläggande problem är att ändring av juridiskt kön kopplas samman med könskorrigerande vård. Det gör att processen för att ändra juridiskt kön ofta är lång, komplicerad och påfrestande. Det skapar också en situation där människor tvingas att leva med pass, körkort, personnummer med mera där det står att en har ett annat kön än vad som stämmer överens med ens könsidentitet och/eller könsuttryck. Detta skapar uppenbara problem i vardagen, i kontakt med myndigheter och vid resor.
Den 1 juli 2013 avskaffades kravet på sterilisering formellt i könstillhörighetslagen. Trots det är den juridiska delen och den medicinska delen i processen att ändra juridiskt kön fortfarande tätt sammankopplade. Sverige borde, i likhet med bland annat Argentina, Malta och Irland, ge varje individ rätten att själv bestämma sitt juridiska kön. I utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) som presenterades i december 2014 föreslogs bland annat att dagens lagstiftning om könstillhörighet delas upp i två delar: en juridisk och en medicinsk. Detta är ett steg i rätt riktning. Någon proposition på området har dock ännu inte presenterats för riksdagen att ta ställning till.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll :
När avser socialförsäkringsministern att ta initiativ och gå vidare med förslagen i betänkandet (SOU 2014:91) och lägga fram en proposition till riksdagen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.