Till innehåll på sidan

God ekologisk status i Östersjön år 2021

Svar på skriftlig fråga 2016/17:503 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr M2016/02961/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:503 av Jesper Skalberg Karlsson (M) God ekologisk status i Östersjön år 2021

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det är min och regeringens bedömning att Sverige kommer att nå målet om god ekologisk status i Östersjön till 2021 samt vilka förslag som bereds inom Regeringskansliet för att säkerställa att målet nås.

Sveriges arbete med att nå god ekologisk status i Östersjön genomförs nationellt, men också genom att Sverige är pådrivande i flera internationella fora, såsom Helsingforskommissionen för den marina miljön (Helcom) och den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).

Samarbetet inom EU:s strategi för Östersjöregionen är också viktigt för att långsiktigt förbättra Östersjöns miljö. Arbetet med att nå god ekologisk status omfattar flera olika miljöutmaningar, såväl övergödning, biologisk mångfald som farliga ämnen.

Arbetet med att nå god ekologisk status tar sin utgångspunkt i arbetet med genomförandet av Helcoms åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP), som antogs 2007 och genomförandet av Havsmiljödirektivet som antogs 2008. Helcoms åtgärdsplan omfattar ett stort antal åtgärder. Helcom sammanställer och följer noga hur länderna tillsammans och enskilt genomför planen. Sammanställningen visar att genomförandet av planen tydligt går framåt, men också att mer behöver ske.

Det svenska åtgärdsprogrammet för havsmiljödirektivet fastställdes 2015 och innehåller 32 åtgärder inom olika områden. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för genomförande av åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram för vattenförvaltning i inlands- och kustvatten i enlighet med ramdirektivet för vatten är viktiga för möjligheten att nå god miljöstatus.

Havs- och vattenmyndigheten gör bedömningen att havsmiljödirektivets åtgärdsprogram, och den minskning i miljöpåverkan som åtgärderna medför, inte kommer att innebära att god miljöstatus nås fullt ut till målåret 2020. Detta beror främst på den långa återställningstid som haven behöver och behov av ytterligare internationellt samarbete i åtgärdsarbetet. Samtidigt som ytterligare åtgärder behövs, är det viktigt att se de framsteg som görs.

En viktig milstolpe i genomförandet av HELCOMs åtgärdsplan var att IMO i höstas godkände ansökan om att utse Östersjön och Nordsjön till ett så kallat NECA-område (Nitrogen Emission Control Area). Den svenska regeringen har varit pådrivande för att utse Östersjön och Nordsjön till så kallat NECA-område. Tillsammans med ett beslut om att förbjuda toalettavfall från kryssningsfartyg har viktiga steg gjorts för att miljöanpassa sjöfarten och minska övergödningen.

Ytterligare en annan milstolpe har varit att utveckla och godkänna en regional aktionsplan inom HELCOM för att reducera marint skräp som består av 27 åtgärder. Den svenska regeringen ger hög prioritet till arbetet med marint skräp och är ledande inom flera åtgärdsområden.

En tredje fråga som glädjande tar viktiga steg framåt är att den sammanlagda arealen områdesskydd för Östersjön har vuxit markant. Havs- och vattenmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell handlingsplan för marint områdesskydd. Ett stort steg i arbetet med marint områdesskydd togs den 14 december 2016 då regeringen beslutade att föreslå EU-kommissionen att fyra nya områden till skydd för tumlare ska ingå i det europeiska nätverket Natura 2000. Genom regeringens beslut skyddas områdena och Sverige uppnår därmed arealmålet om 10 procent marint skydd. Däremot behöver fortfarande åtgärder vidtas för att det marina områdesskyddet ska bli representativt och funktionellt.

Östersjöns miljöstatus är beroende av att alla länder i avrinningsområdet genomför åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen, enskilt och tillsammans. Sverige fortsätter att beslutsamt och steg för steg genomföra åtgärdsplanen i Helcom och det svenska åtgärdsprogrammet under havsmiljödirektivet.

Stockholm den 28 december 2016

Karolina Skog

Skriftlig fråga 2016/17:503 av Jesper Skalberg Karlsson (M) (Skickad 2016-12-13)

Fråga 2016/17:503 God ekologisk status i Östersjön år 2021

av Jesper Skalberg Karlsson (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Sverige är till stor del omgivet av hav. Det är en tillgång och en resurs för människor i hela Sverige. Dels på grund av vad det ger oss i form av livsmedel som exempelvis fisk och skaldjur, men även på grund av möjligheten att transportera produkter och människor samt självklart också för möjligheten till rekreation. I hav, sjöar och vattendrag finns dessutom en stor del av jordens biologiska mångfald. Flera av ekosystemen som återfinns i vattenmiljö är mycket känsliga. 

Hav, sjöar och vattendrag utsätts för stora påfrestningar. En del områden är mycket trafikerade, vilket innebär en fysisk påfrestning, medan andra orsaker till påfrestningen kan vara övergödning, utfiskning, försurning eller klimatförändringar. Ett växande problem är också att kemikalier som vattenreningsverken inte kan rena släpps ut i vattendragen. 

Att läget är allvarligt påminns vi om med jämna mellanrum. Under hösten har exempelvis Världsnaturfonden (WWF) publicerat en granskning av Östersjöländernas skydd av havsmiljön. Där rankas länderna utifrån fyra kriterier för hur väl de skyddar sin del av vårt gemensamma hav. Samtliga Östersjöländer får underkänt i granskningen. 

Vi är beroende av haven. För vår överlevnad, för jobben och för välfärden. Därför har Sverige också prioriterat frågor som rör Östersjöns tillstånd. 

Sverige införde som första land i Europeiska unionen ett förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel 2009. Ett samlat grepp om havs- och vattenpolitiken togs 2011 genom inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten. Sverige har varit pådrivande för genomförandet av Baltic Sea Action Plan, som länderna runt Östersjön enats kring – och arbetet i Helcom är välkänt. 

Ändå återstår mycket arbete. Två särskilt viktiga mål för Östersjön är målet om 10 procents effektivt marint skydd till 2020 samt målet om god ekologisk status år 2021. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Är det ministerns och regeringens bedömning att Sverige kommer att nå målet om god ekologisk status i Östersjön till 2021, och vilka förslag bereds inom Regeringskansliet för att säkerställa att målet nås?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.