Utrikesförvaltningens konsulära beredskap
Skriftlig fråga 2015/16:1435 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-07-04
- Överlämnad
- 2016-07-05
- Svarsdatum
- 2016-07-19
- Sista svarsdatum
- 2016-07-19
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Riksrevisionen har i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat utrikesförvaltningens konsulära beredskap, och redovisar resultatet av denna granskning i rapporten RIR 2016:13.
Riksrevisionen skriver följande: Den övergripande slutsatsen är att den konsulära krisberedskapsorganisationen har goda förutsättningar att hantera konsulära kriser utomlands. Riksrevisionen bedömer också att organisationen använder sina resurser på ett effektivt sätt. Det finns dock några områden som kan förbättras för att ytterligare stärka förutsättningarna för krisberedskapen inom utrikesförvaltningen att fungera väl, framförallt på utlandsmyndigheterna.
Riksrevisionen tar bland annat upp frågan om övningar för utlandsmyndigheterna – både vad gäller antal och innehåll och registrering för uppföljning.
Riksrevisionen skriver vidare följande: Riksrevisionens granskning visar att mer än hälften av utlandsmyndigheterna inte övade alls under 2015. Det är allvarligt. Att alla utlandsmyndigheter övar regelbundet är viktigt, inte minst med tanke på personalrotationen. Riksrevisionen anser att årlig övning är ett rimligt krav. UD bör därför överväga hur utlandsmyndigheterna kan förmås att öva minst en gång per år. En möjlighet kan vara att föra in kravet på årlig övning i föreskrifterna för utrikesförvaltningen. Eventuellt måste cheferna vid utlandsmyndigheterna också få tydliga direktiv om vilken prioritet krisberedskapsfrågorna bör ha, så att de kan ge de beredskapsansvariga tillräckligt med tid för uppdraget. Utlandsmyndigheter som inte övat under 12 månader bör följas upp.
Vidare upplever drygt hälften av de beredskapsansvariga tjänstemännen att de i mycket liten eller endast viss utsträckning deltagit i utbildningar och övningar som förbereder dem för beredskapsansvaret. Riksrevisionen bedömer således att dessa inte kan anses ha deltagit i utbildning eller övning i tillräcklig omfattning. Granskningen visar att efterfrågan på utbildning är större än vad det finns resurser för, framförallt råder brist på tid eftersom beredskapsgruppen är en liten grupp.
Avslutningsvis anser Riksrevisionen att UD skulle kunna ha en systematisk registrering av utlandsmyndigheternas övningar och vilka som deltagit vid varje tillfälle. Detta skulle ge en god överblick den samlade kompetensen vid varje utlandsmyndighet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
På vilket sätt avser ministern att följa upp Riksrevisionens rapport och förbättra övningarna för utlandsmyndigheterna?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1435 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1435 Utrikesförvaltningens konsulära beredskap
Sofia Arkelsten har frågat mig hur jag avser följa upp Riksrevisionens rapport och förbättra övningarna för utlandsmyndigheterna.
Inledningsvis vill jag säga att jag välkomnar Riksrevisionens gedigna granskning av den konsulära krisberedskapen. Det är särskilt glädjande att granskningens övergripande slutsats är att Utrikesförvaltningen har en konsulär krisberedskapsorganisation med goda förutsättningar att effektivt hantera konsulära kriser utomlands, samt att organisationen bedöms använda sina resurser på ett effektivt sätt.
Regeringen kommer att redovisa sin fullständiga bedömning av Riksrevisionens rapport genom en skrivelse under hösten 2016. Redan nu pågår dock arbetet med att följa upp rapporten och ytterligare vässa den konsulära krisberedskapen.
Stockholm den 8 juli 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.