Läkarutbildning vid Örebro universitet
Skriftlig fråga 2009/10:373 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2009-12-21
- Besvarad
- 2010-01-13
- Svar anmält
- 2010-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 december
Fråga
2009/10:373 Läkarutbildning vid Örebro universitet
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Högskoleverket beslutade den 15 april 2008 att avslå Örebro universitets ansökan om rätten att utfärda läkarexamen. Med den läkarbrist som råder och det söktryck som finns på de sex befintliga läkarutbildningarna är det mycket olyckligt att Örebro universitet inte får möjligheten att inrätta en läkarutbildning. Örebro ligger strategiskt i ett område som, tillsammans med Värmland och Dalarna, har mycket låg läkartäthet. De akuta problemen med läkarbrist löser landstingen i regel genom att anlita stafettläkare till skyhöga kostnader. Örebro universitet har utomordentliga förutsättningar att utveckla en modern och innovativ läkarutbildning. Alla inblandade parter arbetar mycket hårt för att detta ska kunna bli verklighet. Landsting och kommuner i regionen har bidragit till att skapa förutsättningar. Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, är ett av Sveriges åtta universitetssjukhus. Sjukhuset har över 3 500 anställda uppdelade på nästan 40 kliniker och avdelningar. Dessa utgörs av ca 600 läkare, ca 1 700 sjuksköterskor och ca 600 stycken undersköterskor. USÖ har plats för cirka 600 patienter och nästan 200 000 läkarbesök görs per år. USÖ har också 20 professorer, 50 docenter och 100 doktorander. Forskningen är omfattande och universitetet och universitetssjukhuset har samverkat med Linköping i läkarutbildningen under många år. Goda kontakter finns också med Uppsala universitet. De sex befintliga läkarutbildningarna mäktar inte med fler läkarstudenter, det är därför hälften av svenska legitimerade läkare kommer från andra länder eller är svenskar som studerat till läkare i andra länder.
Vilka långsiktiga steg avser statsrådet att vidta så att antalet lärosäten som utfärdar läkarexamen blir fler i landet?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:373 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz
Svar på fråga
2009/10:373 Läkarutbildning vid Örebro universitet
Statsrådet Tobias Krantz
Ameer Sachet har frågat mig vilka långsiktiga åtgärder jag avser att vidta så att antalet lärosäten som utfärdar läkarexamen blir fler i landet.
Regeringen har gjort kraftfulla insatser för att möta den ökade efterfrågan på läkare och har i samtliga budgetpropositioner under mandatperioden föreslagit att medel anvisas för att möjliggöra en utbyggnad av läkarutbildningen. Efter att de föreslagna satsningarna är genomförda kommer antalet platser på läkarutbildningen att ha ökat med ca 27 procent sedan 2006.
Flera av de universitet som ger läkarutbildning har visat intresse för att fortsätta utbyggnaden av utbildningen. Vi ser också exempel på nya former för läkarutbildningen, bland annat har Umeå universitet utvecklat en regionalisering av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen vilket innebär att en del av studenterna genomgår kliniska kurser vid flera sjukhus i regionen. Som framgår av Ameer Sachets fråga önskar Örebro universitet att bedriva läkarutbildning och universitetet lämnade i oktober 2009 in en ny ansökan om att få utfärda läkarexamen. Ansökan bedöms för närvarande av Högskoleverket.
Det är i sammanhanget värt att påpeka att också sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar så att högskoleutbildningarna kan dimensioneras för att möta den ökade efterfrågan på läkare. Landstingen är ansvariga för att tillhandahålla platser för läkarnas allmäntjänstgöring och för att utbilda läkare inom olika specialistkompetenser i sådan utsträckning att det motsvarar den framtida efterfrågan.
Läkarförsörjningen i Sverige är en angelägen fråga och jag avser även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen samt att vid behov överväga ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.