Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kustbevakningens investeringar

Skriftlig fråga 2004/05:387 av Rask, Ola (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-19
Anmäld
2004-11-19
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 november

Fråga 2004/05:387

 av Ola Rask (s) till statsrådet Ulrica Messing om Kustbevakningens investeringar

Regeringen gav den 12 februari 2004 Kustbevakningen och Sjöfartsverket i uppdrag att gemensamt utreda förutsättningarna för ett samutnyttjande av fartyg av Vikingklass. Dessa fartyg är byggda för att effektivt kunna operera både i isbrytning och offshore-verksamhet och har därför stor bogseringsförmåga. Utredningen visade att det fanns tekniska möjligheter att anpassa Vikingfartygen i enlighet med Kustbevakningens kravspecifikation för kombinationsfartyg av typen KBV 001.

Regeringen anser att Kustbevakningen bör investera i två större kombinationsfartyg om 300 miljoner styck i ett första skede i stället för att satsa på att investera i ombyggnad av Vikingfartyg.

Den korta tid för utredning som Sjöfartsverket och Kustbevakningen hade till sitt förfogande medgav enbart grova kostnadsuppskattningar för olika typer av anpassningsåtgärder av Vikingfartygen. Efter utredningen har B&N Viking AS under sommaren och hösten 2004 arbetat fram ett mer detaljerat upphandlingsunderlag för anpassning av Vikingfartygen till att passa Kustbevakningens behov.

Min fråga till statsrådet är varför det, enligt hennes bedömning, är så brådskande med investeringar i nya fartyg då nya ekonomiska fakta inom kort finns tillgängliga för bedömning av ombyggnation av redan befintliga fartyg?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:387 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:387 om Kustbevakningens investeringar

Försvarsminister Leni Björklund

Ola Rask har frågat statsrådet Ulrica Messing varför det enligt hennes bedömning är så brådskande med investeringar i nya fartyg för Kustbevakningen då nya ekonomiska fakta avseende Vikingfartygen inom kort kommer att finnas tillgängliga. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

De ökande transporterna av olja och andra miljöfarliga ämnen till sjöss innebär ökande risker för olyckor med svåra konsekvenser. Dessa risker inom Kustbevakningens verksamhetsområde ställer krav på en efter riskerna anpassad förmåga när det gäller brandbekämpning, nödläktring, nödbogsering samt oljeupptagning. En avgörande faktor för att Kustbevakningen ska kunna möta dessa hot är att myndigheten har plattformar @ flygplan, svävare, fartyg, etcetera @ som är lämpade och anpassade för den verksamhet som myndigheten bedriver, och till de krav som ställs. En hög beredskap, ett väl fungerande internationellt samarbete och en adekvat förmåga är viktiga förutsättningar för att detta ska kunna uppnås. Att en sådan förmåga erhålls så snart det är ekonomiskt möjligt är viktigt för att minska konsekvenserna av en olycka.

Mot denna bakgrund gavs Kustbevakningen i regleringsbrevet för 2003 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende upphandling av tre större miljöskyddsfartyg. En delredovisning lämnades den 15 augusti 2003 och slutredovisningen lämnades den 1 december samma år.

Under 2004 har Kustbevakningen och Sjöfartsverket gemensamt sett över möjligheterna att använda isbrytare av Viking-klass i Kustbevakningens och Sjöfartsverkets verksamhet för att möta den förändrade riskbilden. Operativt bedömde myndigheterna att det skulle vara möjligt att använda fartygen, även om det innebar vissa nackdelar jämfört med att bygga fartyg för att möta den riskbild Kustbevakningen har till uppgift att bemöta. Vikingfartygen bedömdes vara i gott skick, även om myndigheterna i sin redogörelse bland annat pekade på höga bullervärden och vibrationer i Vikingfartygen vilka skulle behöva utredas vidare.

Myndigheterna hade även uppdraget att utreda olika dispositionsalternativ vad avser Vikingfartygen. Alternativet att köpa Vikingfartygen av B&N Nordsjöfrakt kunde inte analyseras eftersom B&N på förfrågan från myndigheterna uppgav att en försäljning inte var aktuell. Det enda alternativ som kunde analyseras var alltså leasing. Leasing av Vikingfartygen visade sig över fartygens livslängd vara betydligt dyrare än inköp av nya fartyg.

Den 3 juni 2004 bad Försvarsdepartementet, i skrivelse till B&N Nordsjöfrakt att bolaget skulle inkomma med ytterligare synpunkter på alternativet med Vikingfartygen. B&N Nordsjöfrakt anmälde i en skrivelse den 17 juni 2004 att man påbörjat upphandling avseende anpassning av Vikingfartygen @ som skulle innebära en väsentlig kostnadsreduktion. Resultatet av denna upphandling skulle delges Regeringskansliet så snart den var genomförd vilket ännu inte har skett.

Mot bakgrund av det sammantagna behovet av investeringar för Kustbevakningen har regeringen i budgetpropositionen för 2005 föreslagit en långsiktig investeringsplan för myndigheten. Denna innehåller bland annat ett förslag om att Kustbevakningen bör investera i två större kombinationsfartyg. Regeringen gör vidare bedömningen att erfarenheterna från dessa två fartyg bör ligga till grund för en bedömning av om ytterligare fartyg bör införskaffas.

Risken för olyckor i Östersjön har ökat väsentligt. Det kan därför inte vänta med åtgärder för att stärka Sveriges förmåga att hantera följderna av ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i våra farvatten. Det alternativ som B&N Nordsjöfrakt har föreslagit har prövats positivt av såväl myndigheterna som Regeringskansliet. Alternativet som redovisats är dock väsentligt dyrare för staten än anskaffning av nya fartyg sett över fartygens livslängd. Att avvakta ytterligare i väntan på fler underlag skulle ha fördröjt utvecklingen av förmågan att hantera följderna av ett stort utsläpp. Regeringen har därför i årets budgetproposition föreslagit att Kustbevakningen bör få investera i större fartyg. Med hänsyn taget till den tid det tar att rekrytera och utbilda personal samt leveranstider för utrustning kan en kapacitet för att möta den förändrade riskbilden komma att finnas tillgänglig 2007.

Mot denna bakgrund blir min bedömning att de investeringar som nu planeras innebär att vi så snart det är ekonomiskt möjligt kan utveckla en förmåga att möta ett utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i våra farvatten. Nyinvesteringen innebär också att vi, sett ur ett operativt perspektiv, erhåller den utrustning som är mest lämpad för att fullgöra uppgiften.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.