kommunala bolag
Skriftlig fråga 1997/98:65 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-16
- Anmäld
- 1997-10-20
- Besvarad
- 1997-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
En omistlig del av den kommunala demokratin är medborgarnas rätt till insyn i och möjlighet att laglighetspröva kommunal verksamhet. Den kommunala sektorn är en betydande del av den totala ekonomin i Sverige. Den sysselsätter cirka en fjärdedel av den totala arbetskraften och omsätter ca 420 miljarder kronor. Möjlighet till insyn och offentlighet i de kommunala förvaltningarna liksom möjligheten att laglighetspröva kommunala beslut har länge varit en självklarhet. I dag är det även självklart med hög grad av offentlighet i kommunala bolag.
En betydande del av den kommunala verksamheten bedrivs i dag i bolagsform. 1993 uppgick antalet kommunala företag till knappa 1 500. Omsättning var 115 miljarder och den totala balansomslutningen var 418 miljarder kronor. Om man även räknade in de landstingsägda företagen var omsättningen 129 miljarder kronor.
Kommunala företag drivs med medborgarna och deras tillgångar som yttersta säkerhet och utan möjlighet för medborgarna att friskriva sig från de risker som är förenade med denna företagsverksamhet. Det bör därför vara en självklarhet att medborgarna har rätt och möjlighet att låta pröva om även dessa verksamheter följer kommunallagens olika regler.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att ge medborgarna möjlighet att pröva om kommunala bolag följer kommunallagens krav?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:65 besvarad av , ()
- Inrikesminister Jörgen Andersson
Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att ge medborgarna möjligheter att pröva om kommunala bolag följer kommunallagens krav.
Ola Karlsson har tidigare i år ställt samma fråga (interpellation 1996/97:209) Laglighetsprövning av kommunal verksamhet). I mitt svar på den interpellationen konstaterade jag bl.a. att det i och för sig var riktigt att kommunmedlem inte kan överklaga beslut som fattas av ett kommunalt bolag men att det inte innebär att kommunen eller dess medlemmar inte har insyn i eller kontroll över de kommunala bolagen. I svaret redogjorde jag bl.a. för olika regler i kommunallagen (1991:900) som syftar till att garantera insyn och kontroll över kommunala bolag. Jag lämnade härvid en redogörelse för reglerna om bildandet av kommunala bolag där kommunfullmäktige bl.a. skall fastställa det kommunala ändamålet och utse revisorer som bl.a. har att granska att det kommunala ändamålet följs. I samband härmed nämnde jag även den laglighetsprövning som kan ske av fullmäktiges beslut vid bildandet av det kommunala bolaget samt av fullmäktiges beslut om t.ex. kapitaltillskott, lån eller borgen. Vidare pekade jag på den uppsikt som kommunstyrelsen skall ha över kommunal verksamhet som bedrivs i såväl helägda som delägda kommunala bolag. Jag redogjorde även för den insyn som medborgaren har i kommunala företag genom rätten att ta del av handlingar i kommunala bolag.
I svaret pekade jag också på att den framtida revisionens roll kommer att ses över. Jag vill i detta sammanhang nämna att en sådan översyn pågår för närvarande och att kommittén skall avlämna sitt betänkande senast den 31 mars 1998.
Under interpellationsdebatten hänvisade jag också till konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU12 Kommunala kompetensfrågor. Utskottet angav bl.a. att beslut som fattas i kommunala företag inte ingår i de beslut som enligt kommunallagen är möjliga att överklaga och att bedömningen av om en verksamhet i ett kommunalt företag ligger inom ramen för den kommunala kompetensen primärt är en uppgift för styrelsen. Härutöver sker en politisk prövning av ägaren, kommunen eller landstinget, som genom de av fullmäktige valda ombuden vid bolagsstämman kan ge styrelsen direktiv om t.ex. ändra inriktningen av verksamheten om den inte uppfyller vissa formella krav. Utskottet angav vidare att den beskrivna ordningen i de allra flesta fallen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utskottet konstaterade att införandet av en möjlighet att laglighetspröva beslut av kommunala bolag strider mot de angivna grundläggande villkoren för en verksamhet som bedrivs i bolagsform och angav att en sådan möjlighet inte borde införas.
Jag har sedan interpellationssvaret angavs inte ändrat min uppfattning och delar således konstitutionsutskottets uppfattning att det inte bör införas en möjlighet att laglighetspröva beslut av kommunala bolag. Jag anser därför att det inte heller nu finns anledning att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.