Insatstider för Kustbevakningen
Skriftlig fråga 2010/11:202 av Lindestam, Åsa (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-12-21
- Anmäld
- 2010-12-21
- Besvarad
- 2011-01-04
- Svar anmält
- 2011-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 december
Fråga
2010/11:202 Insatstider för Kustbevakningen
av Åsa Lindestam (S)
till försvarsminister Sten Tolgfors (M)
Kustbevakningen har fått nya fartyg i 001-klassen. Dessa tre fartyg ska bland annat bekämpa oljeutsläpp. Ministern säger i ett svar till Eva Sonidsson, riksdagsledamot, att fartygen har stor kapacitet att lagra olja.
Men hur är det med insatstiden för Norrland? Dessa tre fartyg fördelas över vår långa kust men har betydligt längre sträcka i norr för att motverka utsläpp. Vid utsläpp ska KBV påbörja begränsningsåtgärder inom fyra timmar och bekämpningsåtgärder inom åtta timmar men inte i Norrland. Där får det ta dubbelt så lång tid.
Dessutom har Bottniska viken inte lika hög salthalt som Östersjön, vilket gör att den norra delen är betydligt känsligare för oljeutsläpp. Det finns även mindre antal organismer i havet i norr, vilket också bidrar till att det är ett känsligare hav.
Hur avser försvarsministern att åtgärda begränsnings- respektive bekämpningsåtgärder för att det ska råda samma förhållanden i hela landet?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:202 besvarad av Försvarsminister Sten Tolgfors
Svar på fråga
2010/11:202 Insatstider för Kustbevakningen
Försvarsminister Sten Tolgfors
Åsa Lindestam har frågat mig hur jag avser att åtgärda begränsnings- respektive bekämpningsåtgärder för att det ska råda samma förhållanden i hela landet.
Kustbevakningens fartygs- och flygplansflotta har förstärkts kraftigt under de senaste åren. Kustbevakningen har bland annat tillförts tre fartyg i 001-klassen och de utgör nya och viktiga plattformar i Kustbevakningens arbete att bekämpa utsläpp av olja eller andra miljöfarliga ämnen. Under åren 2011–2012 kommer Kustbevakningen därutöver att tillföras fyra nya kombinationsfartyg av den så kallade 031-klassen. Den operativa förmågan blir väsentligt större jämfört med dagens miljöskyddsfartyg. Fartygen kan även gå med högre hastighet vilket gör att de kan vara snabbare på plats vid ett eventuellt utsläpp.
Vidare har Kustbevakningen genomfört en rad omplaceringar av befintliga miljöskyddsfartyg. Fartyg har omplacerats till såväl Umeå som Gävle. Dessa åtgärder stärker också den operativa begränsnings- och bekämpningsförmågan i de norra delarna av Östersjön.
Inget land runt Östersjön kan klara större oljeutsläpp utan hjälp från andra. Genom olika internationella samarbetsavtal kan Sverige erhålla hjälp från andra länder. I många delar av Bottenviken är det ofta närmare till Finland och de miljöräddningstjänstresurer som finns där. Det så kallade Helcomavtalet innebär att Finland kommer att bistå Sverige vid utsläpp. Likaså kan Finland räkna med att få hjälp från Sverige vid ett utsläpp. Även genom Köpenhamnsavtalet och Bonnavtalet kan Sverige räkna med att erhålla internationell hjälp vid ett utsläpp.
I och med Kustbevakningens resursförstärkningar av nya fartyg och flygplan, omplaceringar av existerande fartyg och den hjälp Sverige erhåller genom internationella samarbetsavtal finns en god beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss även i de norra delarna av Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.